Packis

En isbrytare åker genom packis.
Packis vid den geografiska nordpolen. Havisen är 2,5 meter tjock. 19 april 1990.

Packis är sammanhängande is som förekommer i både arktiska och antarktiska farvatten som genom vindens och vågornas påverkan brutits sönder och packats ihop så att isflak hamnat på varandra eller kantställts. I polarområdena finns packisfält som kan bli över 7 m höga och 2 000 km2 stora[1]. Vid isranden kan också uppstå så kallade stampvallar om det är sjögång.

I Arktis och Antarktis omges långa kuststräckor av breda bälten av packis, exempelvis vid Novaja Zemlja, Vitön och vid större delen av Grönland. I Antarktis omges i princip hela fastlandskusten av packis, ett undantag är Rosshavet, som dock skyddas av ett yttre isbälte. Bältena av is täcker större ytor på vintern. Även i svenska farvatten uppstår packis, och under svåra vintrar kan det i Bottniska viken förekomma upp till 5 m tjocka packisvallar.

Packis utgör ett stort hinder för sjöfart, och även moderna isbrytare kan ha svårt att forcera den.

Packis och shelfis

Packis skall inte förväxlas med shelfis. Den senare utgörs av tjocka glaciäristäcken som är fast förenade med isen på land eller med drivis (lösbrutna isstycken som i större massor driver fram i vattnen).

Referenser

  1. ^ ”Packis”. Nationalencyklopedin. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB. 2000. ISBN 91-7133-749-0 

Media som används på denna webbplats