Pär Nuder

Pär Nuder
(c) Magnus Fröderberg/norden.org, CC BY 2.5 dk

Pär Nuder under Nordiska rådets session i Stockholm i november 2004
Tid i befattningen
2006–2008
FöreträdareMikael Odenberg
EfterträdareThomas Östros
Tid i befattningen
2004–2006
MonarkCarl XVI Gustaf
StatsministerGöran Persson
FöreträdareBosse Ringholm
EfterträdareAnders Borg
Tid i befattningen
2002–2004
MonarkCarl XVI Gustaf
StatsministerGöran Persson
FöreträdareJan Nygren
EfterträdareBosse Ringholm
FöddPär Anders Nuder
27 februari 1963
Täby, Stockholms län, Sverige
NationalitetSvensk
Politiskt partiSocialdemokraterna
UtbildningJuris kandidat
MakaIngrid Carlberg
Barn2 barn

Pär Anders Nuder, född 27 februari 1963 i Täby i Stockholms län, är en svensk politiker (socialdemokrat), som var finansminister 2004–2006. Han är idag[när?] Senior Counselor vid den globala strategifirman Albright Stonebridge Group[1], styrelseordförande i Tredje AP-fonden, AMF[2] och Hemsö[3] samt rådgivare till riskkapitalbolaget EQT.[4] Han var riksdagsledamot 1994–2009, statsministerns statssekreterare 1997–2002 och statsråd 2002–2006.

Biografi

Uppväxt och familjebakgrund

Pär Nuder föddes 1963 som äldste son till Ants Nuder och Brita Margareta Nuder; han växte upp i Österskär i Åkersberga i Stockholms län.[5] Fadern hade kommit till Sverige som sjuåring från Estniska SSR 1944; farfadern dog som straffånge i sovjetiska Gulag 1942. Ants Nuder var sakkunnig på bostadsdepartementet på 1980-talet, har varit kommunpolitiker i Österåker och tidigare nära kollega till Mona Sahlins far Hans Andersson. Nuder är gift med journalisten Ingrid Carlberg. Paret har två barn och är bosatta i Österskär.

Pär Nuder har en jur. kand. från Stockholms universitet och efter att han lämnade finansministerposten var han under 2007 gästföreläsare vid Harvard University. 2014 förlänades han HM Konungens medalj i 12:e storleken i serafimerordens band för mångårig och framstående politikergärning.[6]

Politisk karriär

Pär Nuder inledde sin politiska bana i SSU som ordförande för SSU i Österåkers kommun. År 1985 blev han anställd på justitiedepartementet som politisk rådgivare i grundlagsfrågor och 1986–1987 var han politiskt sakkunnig hos justitieministern. Den 20 oktober 1987 avgick Nuder tillsammans med bland annat justitieminister Sten Wickbom efter turerna kring Stig Bergling-affären.[7] Åren 1986–1989 var han ordförande för SSU Stockholms län; han ingick även i SSU:s förbundsstyrelse 1987–1990. Mellan 1982 och 1994 satt han i Österåkers kommunstyrelse, dock utan att sitta i Österåkers kommunfullmäktige.

År 1994 invaldes Nuder i Sveriges riksdag och blev ledamot i justitieutskottet. Samtidigt blev han politiskt sakkunnig i statsrådsberedningen för statsminister Ingvar Carlsson. Efter att Göran Persson tillträtt statsministerämbetet 1996 utnämndes Nuder året efter till statssekreterare i statsrådsberedningen. Denna post hade han fram till valet 2002 då han i stället blev samordningsminister i Regeringen Persson. År 2004 utsågs Pär Nuder till finansminister. Under mandatperioden 2002–2006 var han även tillförordnad försvarsminister 2002 och tillförordnad kulturminister 2004.

Nuder utpekades som en av Göran Perssons närmaste män. År 2005 valdes han in i Socialdemokraternas verkställande utskott och i partistyrelsen. Efter valet 2006 blev Nuder socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman, men avgick från denna position 24 januari 2008.[8] Rollen övertogs av Thomas Östros.

Den 23 februari 2009 meddelade Pär Nuder att han lämnar riksdagen.[9]

I boken Stolt men inte nöjd från 2008 beskriver han sin politiska karriär.[10]

Efter politiken och övriga aktiviteter

Nuder gick till näringslivet efter politiken och är i dag styrelseordförande för Tredje AP-fonden, AMF och Hemsö. Han sitter i styrelsen för flera privata bolag, och är rådgivare till Albright Stonebridge Group och EQT. Tidigare har han varit styrelseledamot i Skistar och Fabege. Han har även varit krönikör i Dagens Industri och sitter i President's Advisory Council vid Tokyos universitet samt i direktionen för Hanaholmens kulturcentrum.

Pär Nuder gjorde rösten till rollfiguren Peter i den svenska röstdubbningen av den tecknade filmen Landet Narnia (1979).[11]

Kritik

I december 2004 fick Nuder hård kritik sedan han i ett tal beskrivit fyrtiotalistgenerationen som "ett köttberg"[12], ett uttryck som väckte starka reaktioner.

”Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda – det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem.„
– Uttalande på frukostmöte med SE-Banken 1/12 2004[13]

I april 2005 avslöjades också att Pär Nuder under sin tid som ordförande i SSU Stockholms län hade fuskat med medlemsbidrag. Genom uppblåsta medlemstal fick distriktet flera hundratusen kronor årligen för mycket i bidrag.[14]

I mars 2019 lämnade Pär Nuder uppdraget som styrelseordförande i Skistar, efter att majoritetsaktieägaren Ekhaga Utveckling AB uppgett att han ska ha haft ett "olämpligt beteende" i samband med VM i Åre.[15]

Uppdrag under sin tid i riksdagen

Bibliografi

  • Making Europe nobel laureates in education, tillsammans med Sebastian de Toro, Arbetarrörelsens tankesmedja 2009. ISBN 9789197675680[16][17]

Se även

Referenser

  1. ^ http://www.albrightstonebridge.com/team/pär-nuder
  2. ^ ”Pär Nuder ny styrelseordförande för AMF”. Arkiverad från originalet den 19 september 2015. https://web.archive.org/web/20150919054229/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3930251.ece. Läst 15 september 2015. 
  3. ^ Hemsö Fastighets AB – Styrelse
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140808032647/http://www.ap3.se/om_ap3/Sidor/Styrelse.aspx. Läst 24 juni 2014. 
  5. ^ Sveriges befolkning 1980
  6. ^ http://www.di.se/artiklar/2014/1/28/de-far-medalj-av-kungen
  7. ^ AP (20 oktober 1987). ”Four More Officials Quit in Spy-Escape Scandal” (på engelska). Stockholm: Associated Press. http://www.apnewsarchive.com/1987/Four-More-Officials-Quit-in-Spy-Escape-Scandal/id-3fdc051da5e957960ed552b6db5094f0. Läst 14 februari 2012. 
  8. ^ Carlbom, Mats (24 januari 2008). ”Sahlin sparkar Pär Nuder”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=735880. Läst 16 september 2010. 
  9. ^ Arenander, Inger (23 februari 2009). ”Pär Nuder lämnar riksdagen”. Sveriges Radio: Dagens eko. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2653280. Läst 16 september 2010. 
  10. ^ ”Stolt men inte nöjd”. Norstedts. http://www.norstedts.se/bocker/111911-stolt-men-inte-nojd. Läst 13 januari 2017. 
  11. ^ Klein, Helle (20 december 2005). ”Nuder i Narnia”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/blogg/klein/201205154427_nuder_i_narnia.html. Läst 16 september 2010. 
  12. ^ Fyrlund, Karin (2 december 2004). ”Nuder kallade 40-talister för ”köttberg””. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 4 februari 2005. https://web.archive.org/web/20050204034428/http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,569234,00.html. Läst 16 september 2010. 
  13. ^ Fichtelius, Erik (2007). Aldrig ensam, alltid ensam. Norstedts förlag. sid. 112. ISBN 9789113017532 
  14. ^ Flores, Juan (20 april 2005). ”Pär Nuder fuskade med bidrag”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/par-nuder-fuskade-med-bidrag. Läst 16 september 2010. 
  15. ^ Elliott, Katia (13 mars 2019). ”Pär Nuder lämnar ordförandepost – uppgifter om olämpligt beteende”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/par-nuder-kan-tvingas-lamna-ordforandepost. Läst 8 oktober 2021. 
  16. ^ ”LIBRIS - Making Europe nobel laureates...”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/bib/11773990?vw=full&tab3=full&tab1=vers#more_info. Läst 22 juni 2016. 
  17. ^ ”Making Europe Nobel Laureates in Education”. Adlibris. Arkiverad från originalet den 23 september 2016. https://web.archive.org/web/20160923145650/http://www.adlibris.com/se/bok/making-europe-nobel-laureates-in-education-9789197675680. Läst 22 juni 2016. 

Externa länkar

Sveriges finans-, ekonomi- och budgetministrar
Union och ny konstitution
(1840–1866)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Industrialisering
(1866–1905)
Rekordåren och kalla kriget
(1945–1991)
Bohman · Mundebo · Bohman · Wirtén · Feldt · Engström (tillförordnad) · Larsson
Efter kalla kriget
(1991–)
 
Socialdemokraternas riksdagsledamöter
Ledamöter av Sveriges riksdag för Socialdemokraterna under mandatperioden 1994–1998
Urban Ahlin • Birgitta Ahlqvist • Johnny Ahlqvist • Axel Andersson • Ingrid Andersson • Majvi Andersson • Widar Andersson • Barbro Andersson Öhrn • Berit Andnor • Eva Arvidsson • Christina Axelsson • Cinnika Beiming • Mats Berglind • Rune Berglund • Mona Berglund Nilsson • Jan Bergqvist • Bo Bernhardsson • Laila Bjurling • Jan Björkman • Maud Björnemalm • Britt Bohlin • Sinikka Bohlin • Sigrid Bolkéus • Claes-Göran Brandin • Agneta Brendt • Laila Bäck • Lisbet Calner • Inge Carlsson • Marianne Carlström • Birgitta Dahl • Torgny Danielsson • Susanne Eberstein • Berndt Ekholm • Tomas Eneroth • Björn Ericson • Dag Ericson • Alf Eriksson • Christer Erlandsson • Rune Evensson • Ann-Marie Fagerström • Bo Finnkvist • Juan Fonseca • Sonja Fransson • Helena Frisk • Viola Furubjelke • Reynoldh Furustrand • Birgitta Gidblom • Lars U. Granberg • Marie Granlund • Per Erik Granström • Monica Green • Åke Gustavsson • Christin Hagberg • Michael Hagberg • Karl Hagström • Lars Hedfors • Barbro Hietala Nordlund • Lena Hjelm-Wallén • Hans Hoff • Nils-Göran Holmqvist • Sven Hulterström • Per Olof Håkansson • Carina Hägg • Margareta Israelsson • Anita Johansson • Ann-Kristine Johansson • Birgitta Johansson • Eva Johansson • Inga-Britt Johansson • Kurt Ove Johansson • Magnus Johansson • Märta Johansson • Ingvar Johnsson • Ingemar Josefsson • Håkan Juholt • Anita Jönsson • Marianne Jönsson • Björn Kaaling • Hans Karlsson • Rinaldo Karlsson • Sonia Karlsson • Ulf Kero • Arne Kjörnsberg • Lena Klevenås • Maj-Inger Klingvall • Lennart Klockare • Kerstin Kristiansson Karlstedt • Bengt Kronblad • Jarl Lander • Kaj Larsson • Lena Larsson • Frank Lassen • Sören Lekberg • Lars Lilja • Mats Lindberg • Sylvia Lindgren • Agneta Lundberg • Carin Lundberg • Inger Lundberg • Sven Lundberg • Berit Löfstedt • Lars-Erik Lövdén • Göran Magnusson • Leif Marklund • Elisebeht Markström • Ulrica Messing • Carina Moberg • Anders Nilsson • Annika Nilsson • Bo Nilsson • Börje Nilsson • Christin Nilsson • Lennart Nilsson • Martin Nilsson • Kjell Nordström • Kristina Nordström • Pär Nuder • Sven-Åke Nygårds • Ronny Olander • Karin Olsson • Berit Oscarsson • Sverre Palm • Nikos Papadopoulos • Nalin Pekgul • Anita Persson • Catherine Persson • Göran Persson • Jörgen Persson • Leo Persson • Eva Persson Sellin • Thage G. Peterson • Christina Pettersson • Marina Pettersson • Raimo Pärssinen • Ola Rask • Agneta Ringman • Bengt-Ola Ryttar • Catarina Rönnung • Pär Axel Sahlberg • Mona Sahlin • Ingegerd Sahlström • Margareta Sandgren • Lena Sandlin-Hedman • Pierre Schori • Inger Segelström • Ingibjörg Sigurdsdóttir • Bengt Silfverstrand • Christer Skoog • Berndt Sköldestig • Nils-Erik Söderqvist • Birthe Sörestedt • Lisbeth Staaf-Igelström • Hans Stenberg • Åsa Stenberg • Lars Stjernkvist • Håkan Strömberg • Britta Sundin • Nils T. Svensson • Björn von Sydow • Ingela Thalén • Lennart Thörnlund • Tone Tingsgård • Ines Uusmann • Paavo Vallius • Iréne Vestlund • Lilian Virgin • Tommy Waidelich • Karin Wegestål • Ulla Wester-Rudin • Majléne Westerlund Panke • Monica Widnemark • Margareta Winberg • Siw Wittgren-Ahl • Ingegerd Wärnersson • Anders Ygeman • Mariann Ytterberg • Kristina Zakrisson • Christina Zedell • Erik Åsbrink • Conny Öhman • Monica Öhman • Krister Örnfjäder • Sven-Erik Österberg • Sten Östlund • Thomas Östros
Ledamöter av Sveriges riksdag för Socialdemokraterna under mandatperioden 1998–2002
Karl Gustav Abramsson • Carina Adolfsson Elgestam • Urban Ahlin • Birgitta Ahlqvist • Johnny Ahlqvist • Barbro Andersson Öhrn • Jörgen Andersson • Berit Andnor • Eva Arvidsson • Christina Axelsson • Lennart Axelsson • Cinnika Beiming • Anders Bengtsson • Mats Berglind • Rune Berglund • Mona Berglund Nilsson • Jan Bergqvist • Laila Bjurling • Jan Björkman • Maud Björnemalm • Sinikka Bohlin • Britt Bohlin Olsson • Claes-Göran Brandin • Laila Bäck • Lisbet Calner • Inge Carlsson • Marianne Carlström • Birgitta Dahl • Torgny Danielsson • Susanne Eberstein • Berndt Ekholm • Tomas Eneroth • Alf Eriksson • Ann-Marie Fagerström • Sonja Fransson • Helena Frisk • Viola Furubjelke • Reynoldh Furustrand • Lars U. Granberg • Marie Granlund • Per Erik Granström • Monica Green • Åke Gustavsson • Michael Hagberg • Barbro Hietala Nordlund • Lena Hjelm-Wallén • Hans Hoff • Nils-Göran Holmqvist • Sven Hulterström • Carina Hägg • Kent Härstedt • Margareta Israelsson • Leif Jakobsson • Karin Jeppsson • Anita Johansson • Ann-Kristine Johansson • Eva Johansson • Morgan Johansson • Märta Johansson • Ingvar Johnsson • Ingemar Josefsson • Håkan Juholt • Anita Jönsson • Anders Karlsson • Hans Karlsson • Rinaldo Karlsson • Sonia Karlsson • Yilmaz Kerimo • Arne Kjörnsberg • Maj-Inger Klingvall • Lennart Klockare • Kerstin Kristiansson Karlstedt • Kurt Kvarnström • Jarl Lander • Hillevi Larsson • Jan-Olof Larsson • Kaj Larsson • Roland Larsson • Sören Lekberg • Lars Lilja • Mats Lindberg • Sylvia Lindgren • Anna Lindh • Britt-Marie Lindkvist • Anne Ludvigsson • Agneta Lundberg • Carin Lundberg • Inger Lundberg • Lars-Erik Lövdén • Göran Magnusson • Elisebeht Markström • Ulrica Messing • Carina Moberg • Annika Nilsson • Lennart Nilsson • Martin Nilsson • Kjell Nordström • Göran Norlander • Pär Nuder • Carina Ohlsson • Ronny Olander • Christina Oskarsson • Nikos Papadopoulos • Nalin Pekgul • Catherine Persson • Göran Persson • Margareta Persson • Marina Pettersson • Raimo Pärssinen • Ola Rask • Agneta Ringman • Bengt-Ola Ryttar • Marie-Louise Rönnmark • Pär Axel Sahlberg • Ingegerd Sahlström • Lena Sandlin-Hedman • Pierre Schori • Inger Segelström • Bengt Silfverstrand • Christer Skoog • Berndt Sköldestig • Lisbeth Staaf-Igelström • Hans Stenberg • Anders Sundström • Per-Olof Svensson • Björn von Sydow • Nils-Erik Söderqvist • Ingela Thalén • Tone Tingsgård • Marita Ulvskog • Paavo Vallius • Lilian Virgin • Göte Wahlström • Tommy Waidelich • Lars Wegendal • Karin Wegestål • Ulla Wester • Majléne Westerlund Panke • Margareta Winberg • Siw Wittgren-Ahl • Ingegerd Wärnersson • Anders Ygeman • Mariann Ytterberg • Kristina Zakrisson • Erik Åsbrink • Conny Öhman • Monica Öhman • Krister Örnfjäder • Sven-Erik Österberg • Thomas Östros
Ledamöter av Sveriges riksdag för Socialdemokraterna under mandatperioden 2002–2006
Karl Gustav Abramsson • Christer Adelsbo • Carina Adolfsson Elgestam • Ann-Christin Ahlberg • Urban Ahlin • Birgitta Ahlqvist • Johan Andersson • Kerstin Andersson • Berit Andnor • Eva Arvidsson • Luciano Astudillo • Christina Axelsson • Lennart Axelsson • Cinnika Beiming • Anders Bengtsson • Mats Berglind • Rune Berglund • Mona Berglund Nilsson • Bo Bernhardsson • Laila Bjurling • Jan Björkman • Thomas Bodström • Sinikka Bohlin • Britt Bohlin Olsson • Claes-Göran Brandin • Catharina Bråkenhielm • Gunilla Carlsson • Marianne Carlström • Mikael Damberg • Susanne Eberstein • Berndt Ekholm • Tomas Eneroth • Christer Engelhardt • Kerstin Engle • Lars Engqvist • Alf Eriksson • Christer Erlandsson • Matilda Ernkrans • Ann-Marie Fagerström • Kenneth G. Forslund • Joe Frans • Sonja Fransson • Helena Frisk • Reynoldh Furustrand • Agneta Gille • Lars U. Granberg • Marie Granlund • Per Erik Granström • Monica Green • Billy Gustafsson • Christin Hagberg • Michael Hagberg • Maria Hassan • Barbro Hietala Nordlund • Hans Hoff • Nils-Göran Holmqvist • Carina Hägg • Kent Härstedt • Berit Högman • Margareta Israelsson • Leif Jakobsson • Inger Jarl Beck • Anita Johansson • Ann-Kristine Johansson • Jan Emanuel Johansson • Lars Johansson • Morgan Johansson • Peter Johnsson • Håkan Juholt • Anita Jönsson • Anders Karlsson • Sonia Karlsson • Yilmaz Kerimo • Arne Kjörnsberg • Lennart Klockare • Kerstin Kristiansson Karlstedt • Kurt Kvarnström • Jarl Lander • Hillevi Larsson • Jan-Olof Larsson • Lars Mejern Larsson • Britta Lejon • Lars Lilja • Rolf Lindén • Åsa Lindestam • Sylvia Lindgren • Anna Lindh • Britt-Marie Lindkvist • Anne Ludvigsson • Agneta Lundberg • Carin Lundberg • Inger Lundberg • Johan Löfstrand • Lars-Erik Lövdén • Göran Magnusson • Louise Malmström • Elisebeht Markström • Ulrica Messing • Carina Moberg • Annika Nilsson • Lennart Nilsson • Martin Nilsson • Pia Nilsson • Marie Nordén • Inger Nordlander • Kaj Nordquist • Kjell Nordström • Göran Norlander • Pär Nuder • Carina Ohlsson • Ronny Olander • Britt Olauson • Fredrik Olovsson • Christina Oskarsson • Mariam Osman Sherifay • Leif Pagrotsky • Veronica Palm • Nikos Papadopoulos • Catherine Persson • Göran Persson i Simrishamn • Göran Persson i Stjärnhov • Margareta Persson • Helene Petersson • Marina Pettersson • Raimo Pärssinen • Ola Rask • Yoomi Renström • Bosse Ringholm • Agneta Ringman • Björn Rosengren • Britta Rådström • Ameer Sachet • Pär Axel Sahlberg • Mona Sahlin • Gunnar Sandberg • Lena Sandlin-Hedman • Inger Segelström • Christer Skoog • Berndt Sköldestig • Hans Stenberg • Maria Stenberg • Thomas Strand • Anders Sundström • Per-Olof Svensson • Björn von Sydow • Anneli Särnblad • Nils-Erik Söderqvist • Tommy Ternemar • Rezene Tesfazion • Ingela Thalén • Tone Tingsgård • Marita Ulvskog • Hans Unander • Paavo Vallius • Börje Vestlund • Lilian Virgin • Göte Wahlström • Tommy Waidelich • Lars Wegendal • Ulla Wester • Majléne Westerlund Panke • Sören Wibe • Margareta Winberg • Siw Wittgren-Ahl • Maryam Yazdanfar • Anders Ygeman • Mariann Ytterberg • Kristina Zakrisson • Karin Åström • Conny Öhman • Krister Örnfjäder • Sven-Erik Österberg • Thomas Östros
Ledamöter av Sveriges riksdag för Socialdemokraterna under mandatperioden 2006–2010
Karl Gustav Abramsson • Christer Adelsbo • Carina Adolfsson Elgestam • Ann-Christin Ahlberg • Urban Ahlin • Phia Andersson • Berit Andnor • Ann Arleklo • Luciano Astudillo • Christina Axelsson • Lennart Axelsson • Ibrahim Baylan • Mats Berglind • Hannah Bergstedt • Bo Bernhardsson • Laila Bjurling • Patrik Björck • Jan Björkman • Thomas Bodström • Sinikka Bohlin • Britt Bohlin Olsson • Claes-Göran Brandin • Catharina Bråkenhielm • Roland Bäckman • Gunilla Carlsson • Rose-Marie Carlsson • Mikael Damberg • Susanne Eberstein • Tomas Eneroth • Christer Engelhardt • Kerstin Engle • Alf Eriksson • Birgitta Eriksson • Lars Eriksson • Matilda Ernkrans • Kenneth G. Forslund • Helena Frisk • Aleksander Gabelic • Agneta Gille • Lars U. Granberg • Marie Granlund • Monica Green • Billy Gustafsson • Christin Hagberg • Michael Hagberg • Kerstin Haglö • Lena Hallengren • Jörgen Hellman • Caroline Helmersson Olsson • Hans Hoff • Peter Hultqvist • Carina Hägg • Kent Härstedt • Berit Högman • Margareta Israelsson • Leif Jakobsson • Eva-Lena Jansson • Inger Jarl Beck • Peter Jeppsson • Renée Jeryd • Ann-Kristine Johansson • Jan Emanuel Johansson • Lars Johansson • Morgan Johansson • Ylva Johansson • Peter Johnsson • Håkan Juholt • Carin Jämtin • Anders Karlsson • Sonia Karlsson • Yilmaz Kerimo • Kurt Kvarnström • Katarina Köhler • Hillevi Larsson • Jan-Olof Larsson • Lars Mejern Larsson • Lars Lilja • Désirée Liljevall • Rolf Lindén • Åsa Lindestam • Sylvia Lindgren • Anne Ludvigsson • Agneta Lundberg • Fredrik Lundh • Petter Löberg • Johan Löfstrand • Louise Malmström • Elisebeht Markström • Ulrica Messing • Carina Moberg • Dan Nilsson • Jennie Nilsson • Pia Nilsson • Marie Nordén • Pär Nuder • Carina Ohlsson • Ronny Olander • Fredrik Olovsson • Hans Olsson • Jasenko Omanović • Christina Oskarsson • Leif Pagrotsky • Veronica Palm • Nikos Papadopoulos • Catherine Persson • Göran Persson i Simrishamn • Göran Persson i Stjärnhov • Margareta Persson • Helene Petersson • Helén Pettersson • Leif Pettersson • Marina Pettersson • Raimo Pärssinen • Bosse Ringholm • Carin Runeson • Britta Rådström • Ameer Sachet • Mona Sahlin • Gunnar Sandberg • Eva Sonidsson • Hans Stenberg • Maria Stenberg • Thomas Strand • Magdalena Streijffert • Per Svedberg • Björn von Sydow • Anneli Särnblad • Tommy Ternemar • Rezene Tesfazion • Olle Thorell • Tone Tingsgård • Marita Ulvskog • Hans Unander • Göte Wahlström • Tommy Waidelich • Meeri Wasberg • Lars Wegendal • Börje Vestlund • Siw Wittgren-Ahl • Maryam Yazdanfar • Anders Ygeman • Kristina Zakrisson • Christina Zedell • Karin Åström • Krister Örnfjäder • Maria Östberg Svanelind • Sven-Erik Österberg • Thomas Östros
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Par Nuder, finansminister Sverige, under nordiskt finansministermote vid Nordiska radets session i Stockholm.jpg
(c) Magnus Fröderberg/norden.org, CC BY 2.5 dk
Pär Nuder, finansminister Sverige, under nordiskt finansministermöte vid Nordiska rådets session i Stockholm.