Oxsimpa

Oxsimpa Status i Finland: Kunskapsbrist[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Överklass	Benfiskar Osteichthyes
Klass	Strålfeniga fiskar Actinopterygii
Ordning	Kindpansrade fiskar Scorpaeniformes
Familj	Simpor Cottidae
Släkte	Taurulus
Art	Oxsimpa T. bubalis
Vetenskapligt namn
§ Taurulus bubalis
Auktor	Euphrasen, 1786
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Oxsimpa (Taurulus bubalis) hör till familjen simpor i ordningen kindpansrade fiskar. Den kallas även dvärgsimpa.

Utseende

Likt alla simpor har oxsimpan ett stort, taggigt och knöligt huvud. Även gällocken har taggar, av vilka den övre är mycket lång. Kroppen saknar fjäll och har i stället en rad med små benknölar längs sidan. I övrigt är den slät. Endast den främre ryggfenan har taggstrålar, medan den bakre är mjukstrålig. Bukfenan har tre mjukstrålar, till skillnad från den liknande arten taggsimpa, som endast har två. Dessutom har den en taggstråle.^[2] Färgen är variabel, men vid lektiden blir hanens buk ljusröd.^[2][3] Den maximala längden är 25 centimeter för hona och 17,5 för hane, men den når sällan över 12 centimeter.^[4]

Vanor

Oxsimpan lever på klippbottnar ner till 50 meters djup,^[2] sällan djupare (lägst 200 meter). Den lever av ryggradslösa bottendjur som pungräkor, märlkräftor, kräftdjur, havsborstmaskar, blötdjur och ormstjärnor samt fisk.^[4] Fisken kan avge ett knorrande läte.^[3]

Fortplantning

Arten leker i februari till maj. Den är äggläggande, men har inre befruktning. Äggen läggs på bottnen, oftast gömda. Ynglen är däremot pelagiska.^[2]

Utbredning

Utbredningsområdet omfattar östra Atlanten från Island, Shetlandsöarna, kuststräckan från Murmansk till Portugal samt norra Medelhavet österut till Genuabukten. Den går in i Östersjön till Åland och Finska viken.^[4]

Ekonomisk betydelse

Oxsimpan fiskas inte.^[2] Den förekommer däremot i saltvattensakvarier.^[4]

Källor