Oxelösunds kommun är en liten skärgårdskommun med en en lång tradition av järnbruksnäringen genom Oxelösunds Järnverks AB, senare SSAB Emea AB.
Från det att kommunen bildades 1971 och fram till början av 2000-talet var befolkningstrenden negativ. Därefter har trenden vänt. Kommunpolitiken har dominerats av Socialdemokraterna. Mandatperioden 2022–2026 fick kommunen sitt första borgerliga styre.
Kommunens område motsvarar en del av Sankt Nicolai socken där Nikolai landskommun, före 1940 benämnd Sankt Nicolai landskommun, bildades vid kommunreformen 1862.
Oxelösunds municipalsamhälle inrättades 27 januari 1899 som upplöstes 1950 när Oxelösunds stad bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
Oxelösunds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Oxelösunds stad. [7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.[8]
Oxelösunds kommun ligger på Oxelösundshalvön vid Östersjökusten, strax norr om Bråviken, och omfattar även flera närliggande öar. Kommunen omges på landsidan av Nyköpings kommun, men har i söder också maritim gräns mot Norrköpings kommun.
Det är cirka 13,5 km vägavstånd mellan centrala Oxelösund och centrala Nyköping.
Topografi och hydrografi
Oxelösunds kommun är en liten skärgårdskommun där berggrunden utgörs av gnejser och gnejsgraniter. Berggrunden sticker upp som hällpartier på fastlandet och de inre öarna, dem emellan finns hällpartier med mellanliggande lerfyllda, uppodlade sprickdalar. Kring hällarna finns ofta en smal kant av ett uppåt uttunnande täcke av morän som oftast är bevuxet med barrblandskog. Oxelösunds skärgårds inre öar består av skog- och hagmarker medan den karga yttre skärgården har sparsam vegetation. Allra längst ut finns ett rikt fågelliv bland fridlysta kobbar och skär.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Oxelösunds kommun
Hela riket
Bebyggelse (29,1 %)
Skog (37,0 %)
Öppen myrmark (1,4 %)
Jordbruksmark (6,6 %)
Övrig mark (25,8 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2023 fanns två naturreservat i Oxelösunds kommun: Femöre och Fågelskär.[12]
Femöre bildades 2006 och består av 235 hektar klippor, hav, kustnära barrskog, ädellövskog och hagmark. Reservatet är viktigt för många sjöfågelarter som vigg, ejder, knipa och storskrake. En del av reservatetär även skyddat som Natura 2000-område.[13] Cirka tre kilometer utanför Oxelösund ligger ön och naturreservatet Fågelskär. Reservatet bildades 1997 och består av 10,5 hektar skärgård och hällmarkstallskog. Skogen är vuxit upp utan mänsklig påverkan varför det finns gott om gamla träd där.[14]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Oxelösunds församling.
Förutom centralorten Oxelösund räknas sedan 2015 även Inskogen som en tätort i Oxelösunds kommun.
Styre och politik
Styre
Oxelösunds kommun är traditionellt ett starkt fäste för Socialdemokraterna.[16]Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Tillsammans samlade partierna 16 av 31 mandat i kommunfullmäktige. Koalitionen behöll majoriteten efter valet 2014 och fick dessutom ytterligare ett mandat.[17] I valet 2018 backade koalitionen, men kunde behålla majoriteten med 16 mandat.[18]
Valet 2022 ledde till att Oxelösund för första gången på 72 år fick borgerligt styre när Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tog över makten. Koalitionen fick egen majoritet med 16 av mandaten i kommunfullmäktige.[16]
Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav Socialdemokraterna har tre, Moderaterna har två och medan Liberalerna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[20]
Området har en lång tradition av järnbruksnäringen genom Oxelösunds Järnverks AB, senare SSAB Emea AB. I början av 2020-talet var det kommunens största arbetsgivare, följt av kommunen själv. I början av 2020-talet stod tillverkningsindustrin för nära hälften av arbetstillfällena i kommunen. SSAB tillverkar ämnen som används för plåttillverkning samt höghållfast stål och plåt.[10]
Infrastruktur
Transporter
Genom kommunen går riksväg 53 som har sin början/slut vid kusten. På 1800-talet anlade Grängesbergsbolaget järnvägen Ludvika–Oxelösund.[10] Järnvägen trafikeras i början av 2020-talet fortsatt av gods även om persontrafik är nedlagd på sträckan.[28]
I centralorten finns en hamn som når 16,5 meters djup.[10] Hamnen har använts under åtminstone 500 år[28] men har även den byggts ut av Grängesbergsbolaget. Hamnen är av stor betydelse för handelssjöfart och där hanteras last så som olja, stål, malm, cement och containrar.[10]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 12 033 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 189:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Oxelösunds kommun 1950–2020[29][30]
År
Folkmängd
1950
5 391
1960
10 017
1970
15 164
1975
14 211
1980
14 120
1985
13 137
1990
13 035
1995
11 747
2000
10 866
2005
11 134
2010
11 193
2015
11 701
2020
11 995
Kultur
Kulturarv
I naturreservatet Femöre ligger den gamla militära anläggningen Femörefortet[13] som uppfördes 1961–1964 som skydd från anfall från Sovjetunionen. Fortet var i bruk till 1997. I närheten ligger Femöreskanalen som minnen om nödhjälpsarbete som utfördes 1920–1921 för att mindre båtar skulle slippa den vågutsatta passagen utanför Femöreshuvud.
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält en vänsterstråle, åtföljd ovan av ett järnmärke och nedan av ett ankare, allt av silver.
Vapnet syftar på stålindustrin (järnmärket) och sjöfarten (ankaret). Strålen skall symbolisera ett fyrljus. När Oxelösund, som en av de sista i landet, blev stad 1950 antogs vapnet. Det nyregistrerades hos PRV enligt nya regler år 1974.
Se även
Personer med anknytning till Oxelösunds kommun
Referenser
^Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
^ [ab] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
Circle frame.svg A transparent circle on a light-colored background (hex color code#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Wikimedia Commons har media som rör Oxelösunds kommun.
.svg)
