Owe Ohlsson
Owe Ohlsson | ||||
Personlig information | ||||
---|---|---|---|---|
Fullständigt namn | Sven Owe Ohlsson | |||
Smeknamn | Feskarn, Fiskar-Owe | |||
Födelsedatum | 19 augusti 1938 | |||
Födelseort | Hälsö, Öckerö kommun, Sverige | |||
Position | Anfallare, försvarare | |||
Seniorlag* | ||||
| ||||
Landslag | ||||
| ||||
Uppdrag som tränare | ||||
| ||||
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna. |
Sven Owe Ohlsson, född 19 augusti 1938 på Hälsö i Öckerö kommun, är en svensk tidigare fotbollsspelare, i bland annat IFK Göteborg och AIK. Han spelade på många positioner: i IFK Göteborg spelade han som forward, men omskolades i AIK till back. Han har även spelat målvakt en gång, detta mot Hammarby IF då han höll nollan.
Ohlsson fick VM-silver 1958 och är den ende ende från truppen som ännu lever.[1]
Biografi
Owe Ohlsson fick en bra start på sin fotbollskarriär: Som fjortonåring hade han redan avancerat till Hälsö BK:s A-lag och ett par år senare, när han skulle till yrkesskola i Göteborg, fick han IFK Göteborg som klubbadress. 1956 debuterade han i Allsvenskan med IFK Göteborg och inom ett år hade han redan vunnit ett allsvenskt guld och gjort B- och U-landskamper. I maj 1958, en månad före VM-premiären, blev han för första gången uttagen till A-landslaget i en match mot Schweiz i Helsingborg. Ohlsson imponerade och blev uttagen till VM-truppen. Väl i VM fick han inte spela något. Han spelade nio år i IFK Göteborg. Han spelade 165 matcher och gjorde på dessa 101 mål vilket gör honom till klubbens femte bästa målskytt genom tiderna. Han var den förste spelare som gjorde fem mål i en Europacup-match, detta mot nordirländska Linfield säsongen 1959-1960, i en match som IFK Göteborg vann med 6-1.
Hösten 1964 ville AIK värva Ohlsson från Göteborgslaget, något han själv inte var intresserad av. Hans fru lyckades övertala honom och Ohlsson åkte dit något motvilligt och kunde nog inte föreställa sig att han skulle stanna i AIK i hela sju år och än mindre att han skulle bo i Stockholm därefter fram till idag. Han spelade samtliga 154 allsvenska matcher mellan 1965 och 1971.
Ohlsson omskolades 1967 till back, vilket skedde av en slump – AIK skulle spela en träningsmatch i Thorstens Cup i Stora Mossen, men då fick en ordinarie innerback förhinder och AIK slängde in Ohlsson på den positionen. Efter den dagen spelade han huvudsakligen som back, även om han under matcher kom att byta positioner, detta exempelvis i en match mot Hammarby IF. Den ordinarie målvakten Leif Hult blev då skadad efter 23 minuter och Ohlsson fick ställa sig i mål. Han var dock inte oerfaren, han hade stått i mål lite på skoj på träningarna ibland. Ohlsson höll nollan och AIK vann matchen med 2-0, vilket gör att han är en av de få målvakter i AIK som aldrig släppt in ett mål i en allsvensk match.
Under våren 1967 hade AIK länge varit i allsvensk ledning, men man slutade femma och de följande åren, 1968-1970 blev en prövning för AIK och dess spelare. Både 1968 och 1969 hade AIK klarat sig med ett nödrop och 1970 var det endast aningen bättre. Men AIK klarade sig ur krisen och det var mycket tack vare Owe Ohlsson. 1971 kom dock bröderna Börje och Yngve Leback, vilket var starten på många fina år för AIK.
Dessa fina år fick AIK dock klara sig utan Ohlsson, då AIK-tränaren Jens Lindblom krävde att alla spelare skulle träna fyra gånger i veckan plus match. Detta var för mycket för Ohlsson, som hade ett krävande arbete och han slutade i AIK och började istället som en spelande tränare i IFK Stockholm. Men han lämnade detta jobb efter ett par år och gick till AIK igen för att träna juniorerna.
I slutet av 1980-talet blev Owe Ohlsson styrelseledamot i AIK:s fotbollsstyrelse. Han blev snart vice ordförande och när den dåvarande ordföranden Sven-Erik Håkansson avgick tog Ohlsson chansen direkt och fann sig själv som ordförande i styrelsen. Ohlsson lyckades under sitt ordförandeskap bland annat värva Vadim Jevtusjenko till AIK. Han var även aktiv i värvningarna av tränarna Tommy Söderberg och Tomas Lyth.
Landslagsstatistik
Kronologisk lista över spelade landskamper för Sveriges herrlandslag i fotboll[2] | ||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nr | Datum | Spelplats | Hemmalag | Resultat | Bortalag | Mål | Evenemang | |
1 | 07.05.1958 | Helsingborg, Sverige | Sverige | Schweiz | Träningsmatch | |||
2 | 21.05.1959 | Göteborg, Sverige | Sverige | Portugal | 1 | Träningsmatch | ||
3 | 18.05.1960 | Malmö, Sverige | Sverige | Irland | Träningsmatch | |||
4 | 07.04.1962 | Göteborg, Sverige | Sverige | Tjeckien | Träningsmatch | |||
5 | 18.04.1962 | Solna stad, Sverige | Sverige | Sovjetunionen | Träningsmatch | |||
6 | 19.06.1962 | Helsingfors, Finland | Finland | Sverige | 1 | NM 1960–1963 | ||
7 | 21.06.1962 | Oslo, Norge | Norge | Sverige | EM-kval 1964 | |||
8 | 28.10.1962 | Solna stad, Sverige | Sverige | Danmark | 2 | NM 1960–1963 | ||
9 | 04.11.1962 | Malmö, Sverige | Sverige | Norge | EM-kval 1964 | |||
10 | 12.11.1962 | Ramat Gan, Israel | Israel | Sverige | 1 | Träningsmatch | ||
11 | 16.11.1962 | Bangkok, Thailand | Thailand | Sverige | 1 | Träningsmatch | ||
12 | 04.05.1963 | Budapest, Ungern | Ungern | Sverige | OS-kval 1964 | |||
13 | 14.08.1963 | Solna stad, Sverige | Sverige | Finland | NM 1960–1963 | |||
14 | 27.10.1963 | Göteborg, Sverige | Sverige | Ungern | OS-kval 1964 | |||
15 | 02.08.1964 | Helsingfors, Finland | Finland | Sverige | NM 1964–1967 |
Meriter
- SM-guld (1): 1957/1958 med IFK Göteborg
- Som allsvensk målvakt har han aldrig släppt in ett mål.
- Femte bästa målskytt i allsvenskan genom tiderna för IFK Göteborg.
- Förste spelare att göra 5 mål i en Europacupmatch, mot Linfield säsongen 1959-60 (IFK Göteborg vann med 6-1).
Referenser
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Owe Ohlsson.
- Owe Ohlsson på ifkdb.se
|
Media som används på denna webbplats
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: Hesekiel, Licens: CC BY-SA 4.0
Owe Ohlsson con el IFK Göteborg en 1958
Government Ensign of Hungary, flown by state-owned, non-military vessels from 1957 to 1990.