Ovansjö landskommun (från början Ofvansjö landskommun) inrättades den 1 januari 1863 i Ovansjö sockenGästrikland när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Den 12 maj 1916 inrättades Storviks municipalsamhälle inom kommunen. Den 1 januari 1924 bröts sedan municipalsamhället ut ur kommunen för att bilda Storviks köping.[1] Den 1 januari 1927 utbröts ett område med 1 847 invånare till den nybildade Sandvikens köping.[2]
Den 1 januari 1947 (enligt beslut den 8 mars 1946) fastställdes gränsen mellan Ovansjö landskommun och församling och Svärdsjö landskommun och församling i Kopparbergs län. I samband med detta överfördes från Svärdsjö till Ovansjö vissa obebodda områden omfattande en areal av 2,45 km², varav 2,44 km² land. I motsatt riktning överfördes vissa obebodda områden omfattande en areal av 0,349 km², varav 0,347 km² land.[3]
Den 1 januari 1967 överfördes till Sandvikens stad och församling från Ovansjö landskommun och församling ett område med 12 invånare och omfattande en areal av 5,10 km², varav 5,05 km² land, samt i motsatt riktning ett obebott område omfattande en areal av 0,01 km², varav allt land.[4]
Den 1 januari 1971 blev Ovansjö landskommun del av den nya Sandvikens kommun.
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Ovansjö församling, som var delad mellan Ovansjö landskommun och Storviks köping.
Kommunvapnet
Blasonering: I fält av silver en röd hjort, gående på röd stam, belagd med nio fembladiga blommor av silver, ordnade fem och fyra.[5]
Ovansjö landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 443,72 km², varav 401,47 km² land.[3] Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1958 omfattade landskommunen den 1 januari 1961 en areal av 439,34 km², varav 399,76 km² land.[6]
^a Tätorten Storvik var delad mellan Ovansjö landskommun (361 inv.) och Storviks köping (2 182 inv.) ^b Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 100. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen. ^c Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 313. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen. ^d Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 1 103. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen. ^e Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 366. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen. ^f Siffran i SCB:s folkräkning 1960 var 593. Denna siffra korrigerades vid folk- och bostadsräkningen 1965, då det upptäcktes att det hade uppstått fel i beräkningen av tätortens folkmängd vid den tidigare folkräkningen.[8]
Fotnoter
^Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 87
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 104 & 106. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 18 november 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
