Outokumpu Abp
| Outokumpu Abp | |
 | |
| Säte | Esbo  |
|---|---|
| Huvudkontor | Helsingfors |
| Nyckelpersoner | Kati ter Horst(fi) (VD)[1] |
| Produkter | rostfritt stål |
| Antal anställda | 8 500 |
| Historik | |
| Grundat | 1914[2] |
| Slogs ihop med | Avesta Sheffield |
| Övrigt | |
| Webbplats | www.outokompu.com |
Outokumpu Abp är ett finländskt stålföretag, som tillverkar rostfritt stål. Företaget har 8 500 anställda i 30 länder. Huvudkontoret finns i Helsingfors. År 2006 knoppades Outokumpu Technology av, och fick senare namnet Outotec.
Företaget uppstod efter att malm 1910 hittades i Outokumpu i Finland i dåvarande Kuusjärvi socken av geologen Otto Trüstedt. Malmen bestod av 4,5 % koppar, 27 % järn, 1 % zink, 27 % svavel och 40 % kiselsyra. År 1914 grundades Outokumpu Kopparverk av handelshuset Hackman & Co i Viborg och finska staten. Under 1924 köpte Hackman & Co ut staten från gruvverksamheten och bildade 1932 ett eget aktiebolag för gruvverksamheten, Outokumpu Oy.[3]
Fram till på 1950-talet var Outokumpu ett rent gruvförtag. När verksamheten utökades med smältverk ökade omsättningen kraftigt och ökade tiofalt från år 1950 till år 1980.[4]
På 1950-talet började man att licensiera sin teknologi till andra metallindustrier och 1956 såldes Outokompos smältprocess för första gången till ett japanskt smältverk för.[4]
Outokompo hade omkring 21 000 anställda runt sekelskiftet och år 2001 bildade de tillsammans med Avesta Sheffield företaget AvestaPolarit som helt inriktade sig på rostfritt stål. Det nya företaget var med en kapacitet på 1,8 miljoner ton per år världens näst största tillverkare av rostfritt stål efter ThyssenKrupp. År 2004 beslöt man sig för att renodla verksamheten för att fokusera sig på rostfritt stål. Smältverken, gruvorna och övrig verksamhet avyttrades på 2000- och 2010-talet.[4]
I Sverige finns Outokumpu i Avesta, Degerfors, Eskilstuna, Torshälla och Gusum. De svenska verksamheterna har till del sitt ursprung i Svenska Metallverken,[5] som 1969 övertogs av Grängesbergsbolaget. Electrolux gick in som ägare till Gränges under slutet av 70-talet, och 1986 såldes kopparverksamheten till Outokumpu Oy.[6]
Förutom i Sverige och Finland finns Outokumpu i Storbritannien,[7] Tyskland,[8] Mexiko och USA.[9]
Källor
Noter
- ^ ”Inside information: Outokumpu appoints Kati ter Horst as President and CEO of Outokumpu” (på engelska). https://www.outokumpu.com/en/news/2024/inside-information,-c-,-outokumpu-appoints-kati-ter-horst-as-president-and-ceo-of-outokumpu-3473007. Läst 14 juli 2024.
- ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok.. "Bd 20". Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1049
- ^ [a b c] ”History of Outokumpu” (på engelska). https://www.outokumpu.com/en/about-outokumpu/history-of-outokumpu. Läst 14 juli 2024.
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Outokumpu Oy)
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Gränges)
- ^ ”Sheffield, UK” (på engelska). outokumpu.com. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140831054442/http://www.outokumpu.com/en/company/outokumpu-in-europe-middle-east-and-africa/production-sites/UK/Pages/default.aspx. Läst 13 juli 2024.
- ^ ”Production sites in Germany” (på engelska). outokumpu.com. Arkiverad från originalet den 25 februari 2014. https://archive.today/20140225234821/http://www.outokumpu.com/en/company/outokumpu-in-europe-middle-east-and-africa/production-sites/germany/Pages/default.aspx. Läst 13 juli 2024.
- ^ ”Business area Americas” (på engelska). outokumpu.com. https://www.outokumpu.com/en/about-outokumpu/organization/americas. Läst 13 juli 2024.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Outokumpu Abp.- Outokumpus webbplats
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Htm, Licens: CC BY-SA 3.0
Outokumpu Group Headquarters, steel gate and canopy, Espoo, Finland
A view from the steel factory of Outokumpu in Tornio, Finland.
Författare/Upphovsman: Borvan53
Graphics from Constraints and Ingenuity: The Case of Outokumpu and the Development of Flash Smelting in the Copper Industry, Licens: CC BY-SA 4.0
Evolution of copper making processes share, in the global copper production. Figures refer to number of smelters, not the number of smelting furnaces, as individual smelters often used multiple furnaces, sometimes of different types.