Ouidah
 | Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2022-03) Motivering: Åtminstone siffrorna är från år 2006. Dessa behöver uppdateras för att vara aktuella. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Ouidah | |
| Juida Ajudá | |
| Kommun och Stad | |
 Basilikan i Ouidah | |
| Land |  Benin |
|---|---|
| Departement | Atlantique |
| Höjdläge | 65 m ö.h. |
| Koordinater | 06°22′00″N 02°05′00″Ö / 6.36667°N 2.08333°Ö |
| Area | 364 km² |
| Folkmängd | 46 081 (2006)[1] |
| Befolkningstäthet | 127 invånare/km² |
| Tidszon | WAT (UTC+1) |
| Geonames | 2392308 |
  Stadens läge i Benin | |
Ouidah (franska: Juida, portugisiska: Ajudá) är en kustnära stad och kommun i södra Benin, och är den administrativa huvudorten för departementet Atlantique. Staden hade en beräknad folkmängd av 46 081 invånare 2006, med totalt 93 709 invånare i hela kommunen på en yta av 364 kvadratkilometer.[1][2] Ouidah grundades av portugiserna 1580. Staden blev ett centrum för slavhandeln och portugiserna, engelsmännen, fransmännen och danskarna byggde fort i staden. Det portugisiska fortet São João Baptista de Ajudá är numera ett museum.
Historia
När européer började komma till Beninbukten 1500-talet var Ouidah en liten by som kallades Gléwé. Invånarna levde på jordbruk, jakt och fiske. Mot slutet av 1600-talet började européer köpa slavar från Gléwé.[3]
.jpg)
Portugiserna ockuperade kusten från 1580 och började bygga fortet São João Baptista de Ajudá (Johannes döparen av Ouidah) och invigde fortet och en handelsstation 1721.[4]
År 1727 anlände det engelska slavskeppet Whydah Gally för att köpa 500 slavar av kungen i Gléwé. Samtidigt anföll krigare från Dahomey, brände ner staden, dödade många sjöman och tog alla svarta tillfånga.[3]
Kung Agaja av Dahomey tillät bara portugisiska portugisiska handelsmän att köpa slavar. Hans krigare gjorde räder in i landet och tog krigsfångar. Fångarna samlades i fållor, kedjades fast och fick marschera ner till Ouidah. Där fick de gå igenom ”Porten utan återvändo” och in i fortet och vänta tills ett slavskepp anlände. Kungariket Dahomey blev mycket rikt och stöd på höjden av välstånd 1727.
På 1810-talet anlände den brasilianska handelsmannen Francisco Félix de Souza till Dahomey och bosatte sig i Ouidah. Vid en statskupp i Dahomey 1818 deltog de Souza med soldater och vapen och Ghezo blev kung av Dahomey. Kungen döpte de Sousa till Chacha och utnämnde honom till minister för att sköta slavhandel.[5][a]
Francisco Félix de Souza
Gezo (2)
Kungliga palatset i Abomey
Från mitten av 1800-talet började flera europeiska länder och USA förbjuda slaveri och slavhandel och den transatlantiska slavhandeln upphörde.[6]
Exporten av slavar från Ouidah upphörde mot slutet av århundradet och ersattes av export av palmolja. Sammanlagt exporterade Ouidah närmare en miljon afrikanska slavar till Nord- och Sydamerika.[7] Endast Luanda i Angola exporterade lika många slavar.
Dahomey koloniserades av Frankrike 1902 och kallades Republiken Dahomey och blev självständigt 1961.[7]
Geografi
Kusten vid Quidah består en lång sandstrand med träsk och insjöar innanför. Klimatet är varmt med två regnperioder, april-juli och oktober-november. Däremellan övervägande torrperioder.
Ouidahs kommun är indelat i tio arrondissement: Avlékété, Djégbadji, Gakpè, Ouakpé-Daho, Ouidah I, Ouidah II, Ouidah III, Ouidah IV, Pahou och Savi.[8]
Religion
Ouidah centrum för Benins Voodoo-religion och förmodligen ursprunget i Afrika. Med slavar fördes religionen till Västindien.[3] I staden ligger också ”Ormtemplet” med överstepräst och heliga pytonormar.[7]
Kommentarer
- ^ Bruce Chatwin har skrivit en fiktiv historisk roman, baserad på dessa fakta.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ [a b] Institut National de la Statistique et de l'Analyse Economique, Benin; Population béninoise en age de voter en 2006 (pdf-fil) Arkiverad 13 november 2009 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 oktober 2009.
- ^ GeoHive; Benin, administrative units Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 oktober 2009.
- ^ [a b c] ”Ouidah Museum of History” Arkiverad 13 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 1 juli 2017.
- ^ ”São João Baptista de Ajudá” Arkiverad 11 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.. britannica.com. Läst 2 juli 2017.
- ^ ”History of Ouidah”. Läst 2 juli 2017.
- ^ ”Historiskt om slaveriet” Arkiverad 12 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine.. manskligarattigheter.se. Läst 2 juli 2017.
- ^ [a b c] ”Whydah (Ouidah)”. Läst 2 juli 2017.
- ^ ”Benin: administrative units, extended”. Giohive. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150804175143/http://www.geohive.com/cntry/benin_ext.aspx. Läst 24 september 2015.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ouidah.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||
Media som används på denna webbplats
An outdated clock with a serious icon
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Författare/Upphovsman: NordNordWest, Licens: CC BY-SA 3.0
Location map of Benin
Författare/Upphovsman: Flickr user: samurai_dave undefined https://www.flickr.com/photos/88657298@N00/, Licens: CC BY 2.0
IMG_9165, (Royal palace at Abomey, Benin) Abomey
Photo from 1917 showing a Portuguese official standing at the entrance of the Portuguese fort of São João Baptista de Ajudá at Ouidah, Dahomey (now Republic of Bénin).
Francisco Félix de Sousa, the Chacha of Ouidah, Benim. The most famous Brazilian slave-trader
.jpg)
Gezo, King of Dahomey
Författare/Upphovsman: Shubert Ciencia from Nueva Ecija, Philippines, Licens: CC BY 2.0
UNESCO WORLD HERITAGE SITE. The Door of No Return leads to the ships that took the slaves across the Atlantic Ocean. This monument has been declared as a UNESCO heritage site.
Nikon D40 (INAFI International Conference on Microfinance, Migration and Development, November 2007).