Otto Reinhold Wrangel
| Otto Reinhold Wrangel | |
 Wrangel iklädd uniform för Svea Livgarde, avporträtterad under 1720-talet av Johan Henrik Scheffel. | |
| Född | 10 augusti 1681 (g.s.)[1] Hüüru manor[2], Estland |
|---|---|
| Död | 9 september 1744 (g.s.)[1] (63 år) Stockholm[3][1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär |
| Befattning | |
| Regementschef, Svea livgarde (1739–1744)[4] | |
| Maka | Margareta Brita Lagercrona (g. 1716–1740, makas/makes död) Christina Margareta Eleonora Lillienstedt (g. 1741–1744, makas/makes död)[4] |
| Barn | Fredrik Ulrik Wrangel af Sauss (f. 1719) Anders Reinhold Wrangel (f. 1722) |
| Föräldrar | Tönnis Johann von Wrangel[5] |
| Släktingar | Anton Johan Wrangel den äldre (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Otto Reinhold Wrangel af Sauss, född 10 augusti 1681 (g.s.) på gården Hue utanför Reval, död 9 september 1744 (g.s.) i Stockholm, var en svensk generalmajor och bruksägare.
Biografi
Wrangel var son till ryttmästaren Tönnes Johan Wrangel och dennes hustru Elisabet Dorotea Hochgräven. Han blev antagen till krigstjänst 1698 vid Riga Guvernörsregemente dar han steg i graderna under det Stora nordiska kriget. Han deltog bland annat vid Rigas belägring år 1700. 1705 erhöll han officersfullmakt som löjtnant. Därefter deltog han i kriget vid olika regementen och var en av dem som efter Slaget vid Poltava, där han för övrigt precis som kungen blev sårad i foten, följde Karl XII till Bender. Där utnämndes han av kungen till kapten vid Svea Livgarde 1711 och han fick kungens uppdrag att på Krim och runt Asov samla ihop och friköpa svenska krigsfångar. Därefter befordrades han löpande för att i början av 1718 nå majors grad och han deltog då även under Karl XII:s andra norska fälttåg. Vid detta fälttåg följde han kunde och var närvarande vid Fredrikshald då kungen blev skjuten.
Efter kriget utnämndes han till svensk adelsman 1723 och han blev slutligen överste och chef för Livgardet den 20 maj 1739. Därefter deltog han i Hattarnas ryska krig och blev 1743 satt i arrest för att han skulle ha givit krigskonseljen dåliga råd, han blev dock inte vidare åtalad utan satt endast fem månader i arresten. Han avled i Stockholm 1744.
Som bruksägare ärvde han en tredjedel av Laxå bruk från sin första svärfar Anders Lagercrona 1739 och han drev det tillsammans med de övriga arvingarna fram till sin död 1744. Han blev huvudansvarig för egendomen, då han genom sin långa militära karriär ansågs som en bra ledare.[6]
Källor
Noter
- ^ [a b c] läs online, www.adelsvapen.com.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.adelsvapen.com.[källa från Wikidata]
- ^ Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor, Norstedts förlag, 1858, s. 648, omnämnd som: Otto Reinhold Wrangel, Natural. Wrangel af Sausis, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.adelsvapen.com.[källa från Wikidata]
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Ramundeboda socken, Alf Pettersson, 1980, sidan 126 Libris 285808 285808
|
Media som används på denna webbplats
Johan Henrik Scheffel 1690-1781.
Porträtt föreställande Generalmajor Otto Reinhold Wrangel (1681‑1744) af Sauss - bröstbild. Olja på duk, 61 x 50,5 cm.
Påskrift a tergo: ”Otto Reinhold Wrangel, Öfwerste Lieut. Utaf Kongl…”.
Registrerad i Svenska Porträttarkivet, SPA 1924:2024.
Ett av endast två kända porträtt av Generalmajor Otto Reinhold Wrangel af Sauss. Det andra, även det ett bystporträtt utfört av Scheffel, i vilket Wrangel är avporträtterad bärande gula kraghandskar, ingår in en svit porträtt av Kungliga Svea Livgardes officerare, sammanlagt 22 st. i Kungliga Svea Livgardes ägo vilka ursprungligen beställdes av riksrådet och generalmajoren Arvid Posse (1689-1754) för hans egendom Gottenvik på Vikbolandet utanför Norrköping (76 x 61 cm., SPA 1924:2557, Roth, op. cit., nr. 357). Bägge porträtten torde ha tillkommit i slutet av 1720-talet.
Otto Reinhold Wrangel af Sauss (1681–1745) var son till estländaren ryttmästaren Tönnes Johan Georgsson Wrangel till Huer (†1704) och Anna Margareta von Ramm till Padis (1643–1709). Han trädde i svensk krigstjänst och naturaliserades som svensk adelsman 1723 samt introducerades samma år på Riddarhuset under ättenummer 1770. Han fick två söner: generalmajoren Fredrik Ulrik (1719–93) och riksrådet Anders Reinhold (1722–80). Dessa upphöjdes båda den 15 oktober 1771 i friherrevärdighet och introducerades i denna 1776 under nummer 279, varvid den äldre adliga ätten Wrangel af Sauss utgick. Den friherrliga ätten fortlever däremot alltjämt genom Fredrik Ulriks ättlingar.
PROVENIENS Generalmajor Otto Reinhold Wrangel (1681‑1744) af Sauss; därefter i arv inom familjen Wrangel. Christian Fredrik Wrangel af Sauss (1847‑1932), ärvde 1889 Ellinge slott i Skåne. Porträttet hängde på Ellinge fram till 1950 då hans sonson Carl Gustaf Wrangel af Sauss (1914‑1992) sålde Ellinge till industrimannen Ernst Wethje. I samband med försäljningen hölls en auktion av lösegendom på slottet, 28‑30 augusti 1950. Den aktuella målningen var inte inkluderad i försäljningen; i arv inom familjen Wrangel till 2015.
LITTERATUR
Stig Roth, Porträttmålaren Johan Henrik Scheffel, 1936, s. 59, 358 under Katalog över Johan Henrik Scheffels arbeten, nr. 592.
KONDITIONSRAPPORT
Originalspännram. Förstärkta dukkanter. Smärre krackelyrer. Obetydliga retuscher. Rammått: 71 x 61 cm.