Otto Grotewohl
| Otto Grotewohl | |
 (c) Bundesarchiv, Bild 183-19204-3150 / CC-BY-SA 3.0 Otto Grotewohl i oktober 1950 | |
| Tid i befattningen 12 oktober 1949–21 september 1964 | |
| President | Wilhelm Pieck Walter Ulbricht |
|---|---|
| Företrädare | Ingen Lutz Graf Schwerin von Krosigk, som Nazitysklands sista regeringschef |
| Efterträdare | Willi Stoph |
| Född | 11 mars 1894 Braunschweig, Hertigdömet Braunschweig, Kejsardömet Tyskland |
| Död | 21 september 1964 (70 år) Östberlin, Östtyskland |
| Gravplats | Gedenkstätte der Sozialisten[1] |
| Nationalitet | Tysk |
| Politiskt parti | Tysklands socialdemokratiska parti Tysklands oberoende socialdemokratiska parti Tysklands socialistiska enhetsparti |
| Yrke | Boktryckare, Politiker |
| Maka | Marie Martha Louise (1919–1949) Johanna Schumann (1949–1964) |
Otto Grotewohl, född 11 mars 1894 i Braunschweig, död 21 september 1964 i Östberlin, var tysk politiker (SPD, från 1946 SED). Till yrket var han boktryckare.
Politisk biografi
Grotewohl gick med i Tysklands socialdemokratiska parti (SPD) 1912. Från 1918 tillhörde han Tysklands oberoende socialdemokratiska parti (USPD), då han motsatte sig SPD-ledningens regeringstrogna hållning i första världskriget, den så kallade borgfredspolitiken. Tillsammans med de flesta medlemmarna i USPD återgick Grotewohl dock till SPD 1922. Han var parlamentariker och minister i Fristaten Braunschweig 1920–25 samt fristatens SPD-ledare och riksdagsman 1925–33. Under nazisttiden arbetade Grotewohl som försäljare och fängslades flera gånger.
Åren 1945–46, efter andra världskrigets slut, ledde han det återupprättade socialdemokratiska partiet i den sovjetiska ockupationszonen i Tyskland. Grotewohl medverkade till SPD:s sammanslagning med Tysklands kommunistiska parti (KPD) 1946 och blev ordförande i det nya Tysklands socialistiska enhetspartis (SED) centralkommitté tillsammans med kommunisten Wilhelm Pieck. Åren 1949–64 var Grotewohl ordförande i Östtysklands ministerråd (i praktiken premiärminister), samtidigt som Pieck blev president.
Som inbiten vänstersocialdemokrat hamnade han ibland i konflikt med flera i den kommunistiska falangen av SED, exempelvis Walter Ulbricht. Grotewohl ställde sig bland annat kritisk till byggandet av Berlinmuren.[2][3]
Privatliv
Grotewohl var gift två gånger, 1919–1949 med Marie Martha Louise (född Ohst), och från 1949 med Johanna Schumann (född Danielzik). Han hade två barn.
År 1960 insjuknade Grotewohl i tuberkulos. Han avled av sjukdomen 1964.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Otto Grotewohl.
Wikimedia Commons har media som rör Källor
- ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia, läst: 29 juli 2022.[källa från Wikidata]
- ^ ”Otto Grotewohl”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/otto-grotewohl. Läst 3 november 2016.
- ^ Müller-Enbergs, Helmut (red.) (2000). Wer war wer in der DDR?: ein biographisches Lexikon. Berlin: Links Verlag. ISBN 3-89331-397-4
| Företrädare: Första ämbetsinnehavaren | Ordförande i Östtysklands ministerråd 1950–1964 | Efterträdare: Willi Stoph |
|
Media som används på denna webbplats
.svg)
Flag of the Germans(1866-1871)
(c) Bundesarchiv, Bild 183-19204-3150 / CC-BY-SA 3.0
Zentralbild Otto Grotewohl, Staatsmann und Arbeiterführer, geb.: 11.3.1894 in Braunschweig, gest.: 21.9.1964 in Berlin, Vorsitzender des Ministerrates der DDR; 1945 wurde Grotewohl Vorsitzender des Zentralausschusses der SPD, nach Vereinigung der beiden Arbeiterparteien wurde er gemeinsam mit W. Pieck Vorsitzender der SED, seit 1946 Mitglied des ZK und des Politbüros der SED. (Aufnahme vorm 30.10.1950)
[Porträt Otto Grotewohl]
Abgebildete Personen:
- Grotewohl, Otto: Ministerpräsident, stellvertretender Staatsratsvorsitzender, DDR (GND 118542680)