Otto Bauer
Otto Bauer | |
Född | 5 september 1881[1][2][3] Wien[4] |
---|---|
Död | 4 juli 1938[1][3] (56 år) Paris[5] |
Begravd | Zentralfriedhof Wien |
Medborgare i | Österrike |
Utbildad vid | Wiens universitet |
Sysselsättning | Politiker[6], författare, publicist, revolutionär, diplomat, filosof, redaktör |
Befattning | |
Ledamot av Österrikes nationalråd Ledamot av Österrikes nationalråd Österrikes andra nationalråd[7] Ledamot av Österrikes nationalråd Österrikes första nationalråd[7] Ledamot av Österrikes nationalråd Österrikes tredje nationalråd[7] | |
Arbetsgivare | Österrikes regering |
Politiskt parti | |
Socialdemokraterna | |
Maka | Helene Bauer |
Utmärkelser | |
Militärförtjänstkorset | |
Webbplats | otto-bauer.net |
Redigera Wikidata |
Otto Bauer, född 5 september 1881 i Wien, död 4 juli 1938 i Paris, var en österrikisk socialdemokratisk politiker och socialistisk teoretiker.
Biografi
Bauer tillfångatogs av ryssarna under första världskriget men blev som invalid utväxlad 1917. Efter revolutionen 1918 inträdde han i utrikesdepartementet, som då leddes av Victor Adler. Vid dennes död samma år blev Bauer utrikesminister och sökte fullfölja Adlers politik att förena Österrike med Tyskland. När han misslyckade med detta under fredsförhandlingarna i Saint Germain, avgick han 1919.
Bauer utgav en mängd politiska småskrifter, varav en del översatts till svenska, däribland Der Weg zum Sozialismus (Svensk översättning 1919). Hans historiska arbete om den österrikiska revolutionen brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933, liksom allt han skrivit om politik och statsvetenskap.
Bauer anses vara en av austro-marxismens förgrundsgestalter. Otto Bauer var anhängare av så kallade revolutionära reformer, reformism som i grunden förändrade samhället i en frihetligt socialistisk riktning. Revolutionära metoder och våld fick bara användas defensivt, det vill säga då borgarklassen eller fascismen slog till med sådana metoder mot demokratin och en av folket vald socialism. Han förespråkade också självförvaltning av bostadsområden mm. och ville genom det goda exemplets makt, med omfattande sociala reformer sprida ett stöd för sin socialism. Otto Bauer och de andra austro-marxisterna kom att bli föregångare till såväl eurokommunism som radikal socialdemokrati inom den Nya vänstern.
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
Externa länkar
- Otto Bauer-Text Akiv
- Michael R. Krätke, Otto Bauer och den tidiga "Tredje Vägen" till Socialism
- Av och om Otto Bauer på svenska bibliotek. Libris.
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w61z4v2j, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Discogs, Discogs artist-ID: 2037415, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: bauer-otto, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Wer ist Wer, Parlament-ID Österrike: 00078, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.parlament.gv.at .[källa från Wikidata]
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
2: Die Nationalitätenfrage und die Sozialdemokratie / von Otto Bauer. - Wien : Wiener Volksbuchhandlung, 1924. - XXX, 576 p. ; 24 cm .