Otolemur crassicaudatus
| Otolemur crassicaudatus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 © Hans Hillewaert, CC BY-SA 3.0 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Primater Primates |
| Familj | Galagoer Galagonidae |
| Släkte | Otolemur |
| Art | Otolemur crassicaudatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Otolemur crassicaudatus | |
| Auktor | (É. Geoffroy, 1812) |
| Utbredning | |
 (c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Otolemur crassicaudatus[2][3] är en däggdjursart som först beskrevs av Étienne Geoffroy Saint-Hilaire 1812. Otolemur crassicaudatus ingår i släktet Otolemur och familjen galagoer.[4][5]
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter.[6]
Utseende
Med en kroppslängd (huvud och bål) av 30 till 37 cm och en svanslängd av 41 till 47 cm är arten störst i familjen galagoer. Viken är en till två kilogram och hannar är tydlig större än honor. Pälsen har främst en gråbrun till brun färg som på buken är något ljusare. Liksom andra galagoer har djuret stora öron och ögon. Tårna vid bakfötterna är tillplattade och utrustade med flata naglar.[7]
Artens öron är med en längd av cirka 6 cm längre än hos Otolemur garnettii.[8]
Utbredning och habitat
Otolemur crassicaudatus förekommer i sydcentrala Afrika. Utbredningsområdets norra gräns sträcker sig från norra Angola över södra Kongo-Kinshasa till södra Kenya. Södra gränsen går frän södra Angola över södra Zambia till östra Sydafrika. Habitatet utgörs av olika slags skogar och buskskogar med några glest fördelade träd. Djuret hittas även i trädodlingar och trädgårdar.[1]
Ekologi
Denna primat klättrar främst i växtligheten och gör ibland 2 meter långa hopp från träd till träd. Den letar på natten efter föda och vilar på dagen i bon av växtdelar som placeras i trädens övre delar. Vid viloplatsen bildas ofta mindre flockar men födosöket sker ensam. Gruppen eller ensamma individer etablerar revir och territoriet av en hanne kan överlappa med reviret av flera honor. Reviret markeras med urin.[7]
Otolemur crassicaudatus äter huvudsakligen naturgummi och slickar trädens vätskor. Födan kompletteras med frukter och några enstaka insekter. I Kenya äter arten betydlig fler insekter, till exempel termiter.[7]
Hannar parar sig med en eller flera honor beroende på populationens täthet. Parningstiden varierar mellan olika regioner. Efter dräktigheten som i genomsnitt varar 133 dagar föder honan en eller två ungar, sällan tre. Ungarna klamrar sig fast vid moderns päls eller de lämnas i boet när honan letar efter föda.[7] Äldre ungar iakttogs tillsammans med fadern vid födosöket.[9] Honor blir oftast efter två år könsmogna och hannar något senare.[7]
Några individer levde med människans vård 18 år. Livslängden i naturen är troligen kortare.[7]
Hot och status
Arten hade tidigare en större utbredning vid Victoriasjön men försvann där på grund av skogsavverkningar. Å andra sidan blev utbredningsområdet i Sydafrika större. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Källor
- ^ [a b c] 2008 Otolemur crassicaudatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/otolemur+crassicaudatus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ (2005) , website Otolemur crassicaudatus, Mammal Species of the World
- ^ [a b c d e f] B. Lundrigan & C. Harris (1 september 2000). ”Greater galago” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Otolemur_crassicaudatus.html. Läst 17 oktober 2013.
- ^ R. Tao (1 september 2006). ”Small-eared galago” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Otolemur_garnettii/. Läst 7 oktober 2015.
- ^ Sean Flannery (1 september 2007). ”Otolemur crassicaudatus” (på engelska). Primate Fact Sheets. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141019213554/http://www.theprimata.com/otolemur_crassicaudatus.html. Läst 17 oktober 2013.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Otolemur crassicaudatus.
Wikispecies har information om Otolemur crassicaudatus.- Thick-tailed greater galago, på ARKive.org
|
Media som används på denna webbplats
(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0
Brown Greater Galago (Otolemur crassicaudatus) range
© Hans Hillewaert, CC BY-SA 3.0
Brown Greater Galago () in Chipata, Zambia.
Kodak photo CD from slide