Ostrya virginiana
| Ostrya virginiana Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Bokordningen Fagales |
| Familj | Björkväxter Betulaceae |
| Släkte | Ostrya |
| Art | Amerikansk humlebok Ostrya virginiana |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ostrya virginiana | |
| Auktor | (Mill.) K.Koch |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Zugilus virginica Raf. Ostrya italica subsp. virginiana Carpinus virginiana Mill. | |
Ostrya virginiana[2] även amerikansk humlebok[3] är en björkväxtart som först beskrevs av Philip Miller, och fick sitt nu gällande namn av Karl Heinrich Koch. Ostrya virginiana ingår i släktet Ostrya och familjen björkväxter.[4][5]
Arten förekommer från sydöstra Kanada över östra USA och Mexiko till Guatemala, Honduras och El Salvador. Den växer i låglandet och i bergstrakter upp till 2600 meter över havet. Ostrya virginiana ingår i södra delen av utbredningsområdet i molnskogar. I andra regioner hittas den ofta i fuktiga delar av blandskogar eller lövskogar. Skogarna domineras ofta av träd från tallsläktet och eksläktet. I raviner växer Ostrya virginiana även bredvid arter av ädelgranssläktet, av lönnsläktet och av cypress-släktet.[1]
Detta träd blir vanligen 15 meter högt och når sällan till skogens toppskikt. För artens trä förekommer många olika användningar, till exempel för staket eller som bränsle. Trädet har däremot mindre betydelse för det intensiva skogsbruket. Olika delar av trädet har enligt ursprungsbefolkningens traditionella medicin läkande egenskaper. Ostrya virginiana odlas som prydnadsväxt i trädgårdar och stadsparker för de kopparfärgade bladen under hösten. Djur som fasan, kaniner, skogshöns, kalkoner, hjortdjur, ekorrar och olika sångfåglar äter trädets frukter.[1]
Luftföroreningar kan påverka beståndet negativt. Avverkningar av Mexikos molnskogar medförde att artens bestånd minskade där. I USA och Kanada är Ostrya virginiana vanligt förekommande. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Underarter
Arten delas in i följande underarter:[4]
- O. v. guatemalensis
- O. v. virginiana
Bildgalleri
Källor
- ^ [a b c d] Stritch, L., Shaw, K., Roy , S. & Wilson, B. 2014 Ostrya virginiana . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 13 juni 2020.
- ^ K.Koch, 1873 In: Dendrologie 2(2): 6
- ^ ”Ostrya virginiana”. Svensk kulturväxtdatabas. https://skud.slu.se/nav/taxa/6209412. Läst 28 november 2022.
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (1 september 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/9713177. Läst 26 maj 2014.
- ^ WCSP: World Checklist of Selected Plant Families
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ostrya virginiana.
Wikispecies har information om Ostrya virginiana.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Steven Katovich, USDA Forest Service, Licens: CC BY 3.0 us
Ostrya virginiana foliage and fruit.
- University of Minnesota Arboretum, Minnesota, USA.
Författare/Upphovsman: Richard Webb, Bugwood.org, USA, Licens: CC BY 3.0 us
Ostrya virginiana, trees in winter, USA.
.jpg)
Författare/Upphovsman: Homer Edward Price, Licens: CC BY 2.0
Eastern Hop Hornbeam catkins
Författare/Upphovsman: Rob Duval, Licens: CC BY-SA 3.0
The bark of an Ironwood Tree (Ostrya virginiana) growing in Hollis, New Hampshire.
Författare/Upphovsman: Eric Hunt, Licens: CC BY-SA 3.0
Ostrya virginiana (Hop-hornbeam) from Boyle Park, Little Rock, Pulaski County, Arkansas, eastern North America