Oskar av Preussen

Oskar av Preussen
Född	Oskar Karl Gustav Adolf von Preußen 27 juli 1888[1][2][3] Marmorpalais[4], Tyskland
Död	27 januari 1958[1][2][3] (69 år) München[5]
Begravd	Burg Hohenzollern
Medborgare i	Tyskland
Sysselsättning	Militär[6], motståndskämpe, soldat[6]
Politiskt parti
Tysknationella folkpartiet
Maka	Ina Maria von Bassewitz (g. 1914–)[7]
Barn	Oskar Prinz von Preußen (f. 1915)[8] Prince Burchard of Prussia (f. 1917)[8] Princess Herzeleide of Prussia (f. 1918)[8] Wilhelm Karl Prinz von Preußen (f. 1922)
Föräldrar	Vilhelm II av Tyskland Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg
Släktingar	Wilhelm (syskon) Eitel Fredrik av Preussen (syskon) Adalbert av Preussen (syskon) August Vilhelm av Preussen (syskon) Joakim av Preussen (syskon) Prinsessan Viktoria Luise av Preussen (syskon)
Utmärkelser
Riddare med storkors av Victoriaorden Svarta örns orden
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Prins Oskar av Preussen (fullständigt namn Oskar Karl Gustav Adolf), född 27 juli 1888 i Marmorpalatset i Potsdam, död 27 januari 1958 i München, var femte son till kejsar Wilhelm II och hans maka, Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg.

Prins Oskar föddes den 27 juli 1888 i sina föräldrars dåvarande residens, Marmorpalatset, beläget i slottsparken Neuer Garten i Potsdam sydväst om Berlin. Han var den femte son till kejsar Wilhelm II och hans maka, kejsarinnan Auguste Viktoria och föddes i det så kallade Trekejsaråret, bara en månad efter att hans far blivit tysk kejsare och kung av Preussen. Prinsen döptes i slottskyrkan i Berlins stadsslott på Spreeinsel i centrala Berlin i den lutherska tron och fick sitt namn efter den svenske kungen Oscar II, vilken också var hans gudfar.

Efter universitetsstudier i Bonn slog prins Oskar, liksom sina bröder, in på en militär bana. Vid första världskrigets utbrott kommendant för Leignitz grenadjärer. Vid krigsslutet 1918 hade han avancerat till överste och brigadkommendör. Under andra världskriget kommenderade prinsen det 230:e infanteriregementet och utnämndes 1940 till generalmajor, men tog 1943 avsked ur armén.

1927 efterträdde Oskar sin äldre bror Eitel Fredrik av Preussen som härmästare för den brandenburgska Johanniterorden och anses skickligt ha lotsat denna genom Tredje rikets försök att motarbeta denna för nationalsocialisterna, genom sina kopplingar till den evangeliska kyrkan och den gamla adeln, misshagliga organisation. Genom ett beslut av Rudolf Hess 1938 förbjöds medlemmar i nazistpartiet visserligen att samtidigt vara johanniterriddare liksom nyrekrytering till orden, men denna lyckades likväl klara sig undan formellt förbud och upplösning. Prinsen ledde orden till sin död 1958 och efterträddes då av sin son Wilhelm Karl.

Prins Oskar gifte sig morganatiskt 1914 i Berlin med en av moderns hovfröknar, grevinnan Ina von Bassewitz (1888-1973). Ett mycket lyckligt äktenskap. I början av 1920-talet tillerkändes hon och de barn som fötts i äktenskapet, rang och värdighet av kejserliga tyska kungligheter. Paret fick följande barn:

1. Oscar (j:r) (1915-1939) omkom under början av 2:a världskriget
2. Burchard (1917-1988) gift med Elenore von Fugger-Babenhausen (1925-1992)
3. Herzeleide (1918-1989) gift med furst Karl Biron von Kurland (1907-1982)
4. Wilhelm Karl (1922-2007) gift med Armgard von Weltheim (1926-2019)

• Riddare av Serafimerorden, 23 februari 1906.^[9]

• Louis Ferdinand Freiherr von Massenbach: Die Hohenzollern - einst und jetzt (Bonn 2006)

• Wikimedia Commons har media som rör Oskar av Preussen.