Osip Mandelstam
| Osip Mandelstam | |
 | |
| Född | Иосиф Эмильевич Мандельштам 2 januari 1891 (g.s.)[1] Warszawa[2][3][4] |
|---|---|
| Död | 27 december 1938 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[2][3][5] (47 år) Vladperpunkt[3], Ryssland |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland[6][7], Ryska republiken, Sovjetryssland och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Sankt Petersburgs universitet |
| Sysselsättning | Poet[2][8][9], litteraturkritiker, essäist, översättare[9], författare[9] |
| Maka | Nadezjda Mandelstam (g. 1922–) |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Osip Emiljevitj Mandelstam (även stavat Mandelsjtam, ryska: Мандельштам, Осип Эмильевич), född 15 januari 1891 i Warszawa, död 27 december 1938 i ett fångläger nära Vladivostok, var en rysk-sovjetisk poet av judisk börd.
Liv och verk
Osip Mandelstam var en av de främsta företrädarna för den så kallade akmeismen, tillsammans med bland andra Anna Achmatova. Från början var han varm anhängare till den ryska revolutionen, i likhet med många andra ryska intellektuella, men med tiden blev han alltmer desillusionerad. 1920 arresterades han för första gången, vilket var början på ett kringflackande liv på olika platser och med få möjligheter till arbete. 1934 förvisades till tre års landsförvisning till staden Tjerdyn för ett starkt Stalinkritiskt epigram. Pasternak vädjade för hans skull till Bucharin. Han försökte begå självmord. Han förflyttades så till Voronezj och kunde återvända till Moskva 1937. Den 2 maj 1938, arresterades han på nytt och dömdes av särskilda utskottet till fem års straffarbete i ryska Fjärran Östern. I ett genomgångsläger i Magadan misshandlades han grovt av brottslingar, kastades ut ur baracken och levde fortsättningsvis som ett djur utomhus. Han livnärde sig på brödkanter.[12] Vid denna tidpunkt hade han börjat få känningar av ett medfött hjärtfel, som tillsammans med den hårda vintern troligtvis ledde till hans död kort tid efter ankomsten till straffarbetslägret.
Både som lyriker och prosaist räknas Mandelstam sedan 1960-talet – då många av hans senare verk började utges, främst i utlandet – till en av de största ryska 1900-talspoeterna.[13] Hans författarskap når konstnärliga höjdpunkter i till exempel den okonventionella reseskildringen Resan till Armenien publicerad 1934, (som inspirerade bland andra Bruce Chatwin), i den märkliga essän Samtal om Dante (skriven 1933, postumt utgiven 1967; översatt till svenska i samlingsvolymen Ordet och kulturen) samt i dikterna från de sista årens exil i Voronezj, vilka sedermera blivit kända som Voronezj-dikterna eller dikter i Voronezj-häftena.
Mandelstam var sedan 1919 gift med Nadezjda Mandelstam, som i väst gjort sig mest känd för de böcker hon publicerat om deras liv tillsammans, bland andra Stalins mirakel (Wahlström & Widstrand, 1970).
Utmärkelser
Asteroiden 3461 Mandelshtam är uppkallad efter honom.[14]
Svenska översättningar
- Rosen fryser i snön: dikter (i urval och översättning av Hans Björkegren) (Wahlström & Widstrand, 1976)
- Tidens larm (svensk tolkning av Bengt Jangfeldt (Tidens larm, Samtalspartnern) och Greta Hjelm (Egyptiska frimärket)) (Coeckelberghs, 1977)
- Frihetens gråljus: dikter och prosa (tolkade av Bengt Jangfeldt och Göran Sonnevi) (Tiden,1979)
- Murarlod och brysselspets: texter 1910-1931 (i urval av Bengt Jangfeldt och Harald Lyth, svensk översättning av Bengt Jangfeldt) (Hylaea, 1988)
- Resan till Armenien (Putešjestvie v Armeniju) (översättning: Bengt Samuelson) (Alfabeta, 1991)
- Ordet och kulturen: essäer (översatta och kommenterade av Bengt Jangfeldt) (FIB:s lyrikklubb, 1992)
Fotnoter
- ^ läs online, szukajwarchiwach.pl .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.poemhunter.com .[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мандельштам Осип Эмильевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ Литературная энциклопедия, Kommunistiska akademin, Stora ryska encyklopedin och Chudozjestvennaja Literatura, 1929, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 18063, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.bksh.al , läst: 1 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Uppgifter om och tolkning av väggdikten Leningrad i Leiden
- ^ Conquest, Robert (1973). Den stora terrorn - Stalins skräckvälde under 30-talet. sid. 301
- ^ ”Osip Mandelstam”. Poetry Foundation. http://www.poetryfoundation.org/bio/osip-mandelstam. Läst 9 november 2015.
- ^ ”Minor Planet Center 3461 Mandelshtam” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3461. Läst 13 december 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Osip Mandelstam.- Osip Mandelstam i Libris
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Автограф О. Мандельштама
Författare/Upphovsman: Tubantia, Licens: CC BY-SA 3.0
The poem Ленинград (Leningrad) of the Russian poet Osip Mandelstam on a wall of the building at the Haagweg 29 in Leiden, The Netherlands
Osip Mandelstam, Russian writer, 1914