Oscar Johanson (skådespelare)

Oscar Johanson
Oscar Johansson, sångare vid Kungliga Operan 1890
Oscar Johansson, sångare vid Kungliga Operan 1890
FöddCarl Oscar Johanson
21 januari 1865
Jakob och Johannes församling, Stockholm
Död21 juni 1943 (78 år)
Göteborgs Kristine församling
MakaEmelie Forslund, född Molander
(gift 1888–1910; skild)
Ella Swahn, född Mauléon
(gift 1911–1921; skild)
Marta Haglund
(gift 1929–1943; hans död)
SläktingarEric Biuw (son)
Gunnar Björnstrand (son)
IMDb SFDb

Carl Oscar Johanson, född 21 januari 1865 i Jakob och Johannes församling i Stockholm, död 21 juni 1943 i Göteborgs Kristine församling,[1] var en svensk operasångare och skådespelare.

Johanson ämnade först bli målare och studerade några år vid Konstakademien men övergick sedan till Konservatoriet, där han studerade sång för Ivar Hallström samt dramatik för Frans Hedberg och Knut Almlöf. På Vasateatern som då var en operettscen debuterade han 1887. Conrad Nordqvist engagerade honom till Stockholmsoperan då han övertog denna.[2]

Han var elev vid konservatoriet och Kungliga Teatern i Stockholm 1886–1887. Därefter följde engagemang vid Vasateatern 1887–1889, Stockholmsoperan 1889–1896 och Dramaten från 1896.[3]

Utöver teatern var Johanson verksam som filmskådespelare. Han debuterade 1919 i Carl Barcklinds Hemsöborna och kom att göra sammanlagt fem filmroller, den sista 1921 i Gunnar Klintbergs Fru Mariannes friare.[3]

Johansson gifte sig första gången 1888 med Emelie Forslund, född Molander (1860–1956),[4] dotter till tulluppsyningsmannen Nils Edvall Molander. Med henne fick han fyra barn som fick namnet J:son Biuw, vilket senare blev enbart Biuw: Ruth Biuw (1889–1979), gift med prästen och rektorn Valfrid Hammer, konstnären Eric Biuw (1894–1962), Greta Biuw (1896–1983), gift med handelsrådet Torsten Vinell, och Karin Biuw (1897–1978), gift med direktör Erik Pontén.[2][5][1] Äktenskapet med Emilia Molander upplöstes 1910.

Andra gången var han 1911–1921 gift med Ella Swahn, född Mauléon (1884–1967),[1] dotter till stadsfiskalen Wilhelm Mauléon (och 1902–1910 gift med bankdirektören C. Olof M. Swahn). Makarna Johanson hade en son: skådespelaren Gunnar Björnstrand[3] (1909–1986). Hon blev senare omgift Israelsson och Svensson.

Tredje gången gifte han sig 1929 med lagerföreståndaren Marta Fredrika Haglund (1893–1983).[6][1] De är begravda på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.[7]

Oscar Johanson i Två konungar 1908.

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1887Don FernandezDon Cesar
Rudolf Dellinger		Emil LindenVasateatern[8]
1888En brasilianarePariserliv
Jacques Offenbach		Vasateatern[9]
Nankipu, prins av blodetDen nye mikadon
Arthur Sullivan		Vasateatern[10]
1889Popolani,
alkemist hos riddar Blåskägg		Riddar Blåskägg
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Vasateatern[11]
1898RingensonGurli
Petrus Holmiensis		Dramatiska Teatern[12]
1899KlockarenStor-Klas och Lill-Klas
Gustaf af Geijerstam		Harald MolanderSvenska teatern, Stockholm[13]
1901PrästenMidsommareld
Hermann Sudermann		Svenska teatern, Stockholm[14]
1905Duifs sonKedjan
Herman Heijermans		Vasateatern[15]
AdolfFordringsägare
August Strindberg		Vasateatern[16]
1906Stadens stolthet
Gustav Wied		Vasateatern[17]
LagerbokhållarenTant Cramers testamente
Edgar Höijer		Vasateatern[18]
MakenNejlikan
Ugo Ojetti		Vasateatern[19]
Älskaren från Brasilien
Lucien Armont		Vasateatern[20]
1907KårstudentenGamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster		Svenska teatern, Stockholm[21]
Henrik IV
William Shakespeare		Svenska teatern, Stockholm[22]
MarkisenVackra Marseillesiskan
Pierre Berton		Vasateatern[23]
Henry StrakerMannen och hans överman
George Bernard Shaw		Svenska teatern, Stockholm[24]
1908Carl Michael BellmanTvå konungar
Ernst Didring		Svenska teatern, Stockholm[25]
ApotekarenDörren på glänt
Oscar Blumenthal och Gustav Kadelburg		Svenska teatern, Stockholm[26]
1909Arsène Lupin
Francis de Croisset och Maurice Leblanc		Knut NyblomOscarsteatern[27]
TiturusEn vintersaga
William Shakespeare		Svenska teatern, Stockholm[28]
1910PastornKarlavagnen
Tor Hedberg		Svenska teatern, Stockholm[29]
Högre politik
Richard Skowronnek		Svenska teatern, Stockholm[30]
RättsbetjäntenMin nièce
Gustaf von Horn		Svenska teatern, Stockholm[31]
1911IsolaniWallenstein
Friedrich Schiller		Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[32]
Kärlekens ögon
Johan Bojer		Svenska teatern, Stockholm[33]
KlauffskyDen starkaste
Clyde Fitch		Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[34]
Den gamla goda tiden: Stockholmsbilder från 1830-talet
Berndt Fredgren (pseudonym för Peter Fristrup och Hjalmar Selander		Svenska teatern, Stockholm[35]
1912Höga rättvisan
Lothar Schmidt		Sven SödermanSvenska teatern, Stockholm[36]
De fem frankfurtarna
Carl Rössler		Svenska teatern, Stockholm[37]
Monna Vanna
Maurice Maeterlinck		Svenska teatern, Stockholm[38]
1913Halvblod
Algot Sandberg		Svenska teatern, Stockholm[39]
1914Svarte riddarenJungfrun av Orléans
Friedrich Schiller		Svenska teatern, Stockholm[40]
1915Borgmästaren
Hofpoeten		Lycko-Pers resa
August Strindberg		Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[41]
1916Grefve von AstebergGamla Heidelberg (Alt-Heidelberg)
Wilhelm Meyer-Förster		Svenska teatern, Stockholm[42]
1917Nicholas BaconKring drottningen
Brita von Horn		Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[43]
1919PeterRomeo och Julia (The Tragedy of Romeo and Juliet)
William Shakespeare		Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[44]
1922Jöran PerssonGustav Vasa
August Strindberg		Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[45]
1923Gaspard, trotjänareLilla modellen
Rudolf Eger		Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[46]
En herre i frack
André Picard		Nils JohannissonSvenska teatern, Stockholm[47]
Kapten Uggla på BergsGösta Berlings saga
Selma Lagerlöf		Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[48]
1924Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt		Gunnar KlintbergSvenska teatern, Stockholm[49]
1925Alarmklockan
Maurice Hennequin och Romain Coolus		Gunnar KlintbergVasateatern[50]
Céléstin MaravelHerrn som kommer klockan 5
Maurice Hennequin och Pierre Veber		Knut Nyblom
Albert Ranft		Svenska teatern, Stockholm[51]
EvensenDet stora barndopet
Oskar Braaten		Pauline BruniusVasateatern[52]
1927Mäster AndréLjusstaken
Alfred de Musset		Olof MolanderDramaten
Teofil SomringOmbord
Prins Wilhelm		Olof MolanderDramaten
Herr PurgonDen inbillade sjuke
Molière		Olof MolanderDramaten
1928Professor LüdinHoppla, vi lever!
Ernst Toller		Per LindbergDramaten
ReisseDiktatorn
Jules Romains		Per LindbergDramaten
Doktor PascoeRyktbarhet
Arnold Bennett		Gustaf LindenDramaten
PoseidonFåglarna
Aristofanes		Olof MolanderDramaten
1929FouquesÄventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		Karl HedbergDramaten
Herr PontiusDen oemotståndlige
Jean Sarment		Olof MolanderDramaten
OlibetNyss utkommen!
Édouard Bourdet		Gustaf LindenDramaten
PietriSiegfried
Jean Giraudoux		Olof MolanderDramaten
"Olle"Ringen du gav mig
Oscar Rydqvist		Per LindbergDramaten
1931PamphiliusKarusellen
George Bernard Shaw		Gustaf LindenDramaten
Borgmästare NupkinsPickwick-klubben
František Langer efter Charles Dickens		Olof MolanderDramaten

Källor

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ [a b] Dödsruna i Svenska Dagbladet 22 juni 1943 (Genealogiska Föreningens klipparkiv).
  3. ^ [a b c] ”Oscar Johanson”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=57978&iv=OVERVIEW. Läst 4 maj 2014. 
  4. ^ Svenska Dagbladet, 6 juli 1888, sid. 1
  5. ^ Rotemannen 2 (Version 2.0). Stockholm: Stadsarkivet. 2015. Libris 18750450 
  6. ^ Svenska Dagbladet, 10 juni 1929, sid. 2
  7. ^ SvenskaGravar
  8. ^ ”Don Cesar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15072&pos=15. Läst 6 juli 2015. 
  9. ^ ”Pariserliv”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15323&pos=30. Läst 6 juli 2015. 
  10. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 24 november 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-11-24/7274b/4. Läst 23 juli 2015. 
  11. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 februari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-02-27/7352b/3. Läst 29 juli 2015. 
  12. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 3. 19 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-19/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  13. ^ ”Stor-Klas och Lill-Klas”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P6934&pos=240. Läst 10 september 2016. 
  14. ^ Frithiof Hellberg, red (1901). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 14 (46): sid. 747. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1901/pdf/1901_46.pdf. Läst 17 november 2015. 
  15. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (49): sid. 626. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_49.pdf. Läst 19 november 2015. 
  16. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (3): sid. 35. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_3.pdf. Läst 19 november 2015. 
  17. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_5.pdf. Läst 19 november 2015. 
  18. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (16): sid. 197. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_16.pdf. Läst 19 november 2015. 
  19. ^ Bo Bergman (9 oktober 1906). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-09/13100a/3. Läst 2 augusti 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 oktober 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-22/13113a/2. Läst 2 augusti 2015. 
  21. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 september 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-01/13417A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 8 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-08/13188a/3. Läst 26 juli 2015. 
  23. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 26 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-26/13237a/3. Läst 26 juli 2015. 
  24. ^ Bo Bergman (28 september 1907). ”Svenska teatern: 'Mannen och hans öfverman'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-09-28/13444A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  25. ^ Bo Bergman (12 mars 1908). ”Svenska teatern: 'Två konungar'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-03-12/13606A/3. Läst 4 augusti 2015. 
  26. ^ Bo Bergman (27 december 1908). ”Julens teaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-12-27/13888a/3. Läst 5 augusti 2015. 
  27. ^ ”'Arsène Lupin' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 5 september 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-05-09/14016a/2. Läst 12 april 2016. 
  28. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 23 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-23/14241/6. Läst 7 augusti 2015. 
  29. ^ Bo Bergman (2 mars 1910). ”Tor Hedbergs-programmet på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-03-02/14306/7. Läst 7 augusti 2015. 
  30. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 30 augusti 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-08-30/14481/6. Läst 8 augusti 2015. 
  31. ^ Bo Bergman (29 december 1910). ”Kapten von Horns 'Min nièce' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-29/14600/6. Läst 8 augusti 2015. 
  32. ^ Bo Bergman (21 januari 1911). ”Schillers Wallenstein på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-01-21/14621/6. Läst 2 augusti 2015. 
  33. ^ Bo Bergman (21 april 1911). ”Fru Nansen i 'Kärlekens ögon' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-21/14708/5. Läst 2 augusti 2015. 
  34. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 16 november 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-11-16/14914/7. Läst 2 augusti 2015. 
  35. ^ Bo Bergman (7 december 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-12-07/14935/8. Läst 2 augusti 2015. 
  36. ^ Bo Bergman (9 februari 1912). ”'Höga rättvisan' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-02-09/14995/8. Läst 2 augusti 2015. 
  37. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 maj 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-03/15076/6. Läst 2 augusti 2015. 
  38. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 13 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-13/15206/6. Läst 2 augusti 2015. 
  39. ^ B. B-n (24 september 1913). ”En ny Algot Sandbergs-premiär: 'Halvblod' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-09-24/15572/6. Läst 23 mars 2024. 
  40. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015. 
  41. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 december 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-12-16/342A/9. Läst 23 mars 2024. 
  42. ^ ”Gamla Heidelberg”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7032&pos=158. Läst 23 mars 2024. 
  43. ^ Bo Bergman (10 november 1917). ”'Kring drottningen' på Svenska teatern.”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1917-11-10/305/9. Läst 22 oktober 2020. 
  44. ^ ”Romeo och Julia”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14044&pos=399. Läst 23 mars 2024. 
  45. ^ B. B-n (30 december 1922). ”'Gustaf Vasa' på Svenskan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1922-12-30/11161-352/1. Läst 23 mars 2024. 
  46. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-28/232/6. Läst 26 juli 2015. 
  47. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015. 
  48. ^ ”Gösta Berlings saga”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14102&pos=188. Läst 23 mars 2024. 
  49. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015. 
  50. ^ ”Vasateatern skönare”. Dagens Nyheter: s. 7. 1 september 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-01/236/7. Läst 1 augusti 2015. 
  51. ^ Bo Bergman (2 maj 1925). ”Albert Ranft på Svenskan, Textorius på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-05-02/117/5. Läst 2 juni 2016. 
  52. ^ ”Det stora barndopet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22441&pos=318. Läst 11 juli 2015. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Oscar Johanson.jpg
Oscar Johanson i Två konungar
Oscar Johanson 1890.jpg
Författare/Upphovsman: Helledaysamlingen, Licens: CC0
Oscar Johansson, sångare vid Kungliga Operan 1890