Osby kommun
| Osby kommun Kommun | |
 Utsikt över Osby | |
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Osby kommunvapen | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län (–) Kristianstads län (–) |
| Centralort | Osby |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 13 041 ()[1] |
| Areal | 598,84 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 575,28 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 23,56 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 22,67 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°22′00″N 13°59′00″Ö / 56.366666666667°N 13.983333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Hässleholms domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0902[3] |
| Anställda | 1 475 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1273 (–)[5] 1163 (–)[6] |
| GeoNames | 2686197 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Osby kommun är en kommun i nordöstra Skåne län. Centralort är Osby.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar de fyra socknarna Loshult, Osby, Visseltofta och Örkened. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Osby municipalsamhälle inrättades i Osby landskommun 15 augusti 1887 och upplöstes 1937 när Osby köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen. Lönsboda municipalsamhälle inrättades 24 november 1928 och upplöstes vid utgången av 1966.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Visseltofta landskommun i Vittsjö landskommun, i övrigt påverkades inte indelningarna i området.
1962 uppgick Osby landskommun i köpingen. Osby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Osby köping. 1974 införlivades Loshults kommun, Örkeneds kommun samt en del av Vittsjö kommun (Visseltofta församling).[7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Hässleholms tingsrätts domsaga.[8]
Geografi
Osby kommun gränsar till Älmhults kommun och Markaryds kommun i Småland i norr, Hässleholms kommun i väst, Östra Göinge kommun och Kristianstads kommun i söder och Olofströms kommun och Blekinge i öster.
Topografi och hydrografi
Kommunen ligger på förlängningen av den sydsmåländska urbergsslätten, där gnejsberggrunden, främst i östra delen, innehåller inslag av hyperit, känd som svart granit. Den flacka bergsytan är huvudsakligen täckt av granskog och morän, med flera stora våtmarker. Vyssle myr och Västermyr är exempel på områden med högmosse- och kärrinslag samt en vegetation bestående av pors och klockljung.
I sydöstra delen av kommunen är berggrunden uppsprucken och bildar ett sprickdalslandskap, där den norra delen av sjön Immeln är ett tydligt exempel. Längs åarna finns översvämningsmarker, kända som "mader", särskilt längs Helge å i västra Osby. Dessa marker har traditionellt använts som slåtterängar och är av stor betydelse för fågellivet. I kommunens sydvästra del flyter Helge å genom Osbysjön.[9]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[10]:
Tätorter
Det finns 3 tätorter i Osby kommun.
I tabellen presenteras samtliga orter i storleksordning efter befolkning 2015. Centralorten är i fet stil.
|
|
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en bred blocköverskridande koalition bestående av Allianspartierna, Miljöpartiet och det lokala Göingepartiet kommunal samling (GpKS). Partierna styrde i minoritet. Efter valet 2014 blev de rödgröna det största blocket men samlade inte till egen majoritet. Istället blev Sverigedemokraterna vågmästare under mandatperioden som präglades av en tight budget.[11] Sverigedemokraterna valde dock under hela mandatperioden att rösta med Allianspartiernas budget vilket ledde till att de rödgröna fick styra med en budget från ett annat block. Efter valet 2018 tog Alliansen över makten i minoritet. Man meddelade att "Vi måste ta itu med kostnaderna för försörjningsstöd som har skenat iväg. Näringslivsfrågorna kommer att hamna mycket högre denna mandatperiod. Vi måste också komma igång med bostadsbyggandet".[12] Liberalerna åkte ur kommunfullmäktige i valet 2022 men Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna fortsatte styra i minoritet under mandatperioden.[13]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022-2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Mats Ernstsson |
| Förste vice ordförande | S | Tommy Augustsson |
| Andre vice ordförande | SD | Hans Persson |
Källa:[14]
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | ÖVR | GKS | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 15 | 1 | 2 | 8 | 4 | 1 | 4 |
| 35 | 88,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 17 | 3 | 12 | 2 | 1 | 4 |
| 41 | 91,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 16 | 4 | 11 | 3 | 1 | 4 |
| 41 | 91,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 1 | 16 | 1 | 5 | 9 | 3 | 1 | 5 |
| 41 | 89,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 1 | 17 | 1 | 4 | 8 | 2 | 2 | 6 |
| 41 | 90,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 18 | 2 | 5 | 6 | 3 | 2 | 4 |
| 41 | 87,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 18 | 5 | 3 | 6 | 3 | 2 | 3 |
| 41 | 83,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 1 | 16 | 2 | 8 | 5 | 2 | 3 | 4 |
| 41 | 83,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 19 | 2 | 6 | 6 | 1 | 2 | 4 |
| 41 | 84,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 2 | 16 | 2 | 6 | 6 | 1 | 3 | 5 |
| 41 | 78,34 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 19 | 4 | 7 | 2 | 3 | 4 |
| 41 | 76,25 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 17 | 2 | 4 | 6 | 2 | 3 | 6 |
| 41 | 78,32 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 16 | 2 | 5 | 2 | 7 | 1 | 2 | 6 |
| 41 | 80,35 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 16 | 1 | 9 | 5 | 1 | 2 | 5 |
| 41 | 82,18 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 1 | 14 | 10 | 7 | 1 | 2 | 6 |
| 41 | 84,01 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 1 | 11 | 11 | 11 | 2 | 5 |
| 41 | 80,86 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2022-2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Lotte Melin |
| Vice ordförande | S | Daniel Landin |
Källa:[15]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
- Anders Pettersson, Centerpartiet, 1977–1994[16][17]
- Erland Nilsson, Socialdemokraterna, 1995–1998[18][19]
- Anders Pettersson, Centerpartiet, 1999–2002[20][21]
- Erland Nilsson, Socialdemokraterna, 2003–2006[22][23]
- Anders Pettersson, Centerpartiet, 2007–december 2014[24][25]
- Marika Bjerstedt Hansen, Socialdemokraterna, 2015–2019[26]
- Niklas Larsson, Centerpartiet, 2019–19 juni 2023[27][28]
- Lotte Melin, Centerpartiet, 28 augusti 2023–[29]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Vänorter
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I kommunen finns en stark tradition av småföretagande, särskilt inom trä och metall. Ett tidigare känt Osbyföretag var leksaksakstillvetkaren Brio.
Svart diabas för gravstenar och andra monument har brutits i kommunen under hela 1900-talet.
Andra företag i kommunen är Swanson's Travel och Osby Glas, som tillverkar bland annat isolerglas, Osby Parca, som tillverkar Osby-Pannan, Briser som arbetar med vattenlogistik, åkeriet Göingefrakt, möbeltillverkaren Tuve, dörrtillverkaren Ekodoor, Fönsterspecialisten, Bröderna Nilssons snickerifabrik, Osby Mekan AB och VVS-företaget Trio Perfekta.
Infrastruktur
Transporter
Genom västra delen av kommunen går riksväg 23 och genom östra delen går länsvägarna 119 och 121. Genom södra delarna av kommunen går även Skåneleden.[9]
Befolkning
Demografi
Statistik
| Osby kommun | |
Osby sett från Ebbarps klint. | |
| Civilstånd | |
|---|---|
| Ogifta | |
| Antal (Andel) | 6461 st (49,14 %) |
| Gifta | |
| Antal (Andel) | 4 755 st (36,16 %) |
| Skilda | |
| Antal (Andel) | 1 186 st (9,02 %) |
| Änkor/Änklingar | |
| Antal (Andel) | 747 st (5,68 %) |
| Könsfördelning | |
| Män | 6 631 st (50,43 %) |
| Kvinnor | 6 518 st (49,57 %) |
| Åldersfördelning | |
| 0–14 år | 2 239 st (17,03 %) |
| 15–24 år | 1 484 st (11,29 %) |
| 25–54 år | 4 554 st (34,63 %) |
| 55–64 år | 1 626 st (12,37 %) |
| 65+ år | 3 246 st (24,69 %) |
| Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Källa: [31] | |
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Osby kommun 1970–2020[31] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 13 732 | |||
| 1975 | 13 810 | |||
| 1980 | 13 765 | |||
| 1985 | 13 581 | |||
| 1990 | 13 742 | |||
| 1995 | 13 610 | |||
| 2000 | 12 742 | |||
| 2005 | 12 600 | |||
| 2010 | 12 724 | |||
| 2015 | 12 954 | |||
| 2020 | 13 198 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Osby kommun utökades den 1 januari 1974. Siffran för 1970 avser befolkningen för kommunens nuvarande område. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 176, eller 16,80 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 954 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 107, eller 8,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 12 637 den 31 december 2002).[32]
| Bakgrund den 31 december 2015 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 1 819 | 14,04 % | 916 | 903 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 357 | 2,76 % | 181 | 176 |
| Inrikes födda med en inrikes född förälder | 663 | 5,12 % | 305 | 358 |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 10 115 | 78,08 % | 5 126 | 4 989 |
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Osby kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[33]
| Födelseland[33] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 11 104 |
| 2 |  Syrien | 395 |
| 3 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 299 |
| 4 |  Irak | 217 |
| 5 |  Danmark | 164 |
| 6 |  Bosnien och Hercegovina | 132 |
| 7 | Asien: Övriga länder | 126 |
| 8 |  Polen | 110 |
| 9 |  Finland | 71 |
| 10 | Europa utom EU: Övriga länder | 67 |
| 11 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 66 |
| 12 |  Afghanistan | 64 |
| 13 |  Tyskland | 61 |
| 14 | Afrika: Övriga länder | 56 |
| 15 |  Thailand | 40 |
| 16 | Nordamerika | 36 |
| 17 | Sydamerika | 34 |
| 18 |  Norge | 28 |
| 18 |  Turkiet | 28 |
| 20 |  Iran | 20 |
| 21 |  Eritrea | 16 |
| 22 | Oceanien | 6 |
| 23 |  Somalia | 5 |
| 24 | Okänt födelseland | 4 |
| 25 |  Island | 0 |
| 25 |  Sovjetunionen | 0 |
Kultur
Kulturarv
Länsstyrelsen har identifierat 27 särskilt värdefulla kulturmiljöer i Osby kommun. Bland dessa kan nämnas:[34]
- Angshult-Gussa Svenstorp: Ett småbrutet odlingslandskap som speglar betydelsen av betesdrift och skog i området.
- Gylsboda: En stenindustrimiljö med brytningsplats, järnväg och bostadsbebyggelse.
- Lönsboda: Ett järnvägs- och stationssamhälle med kopplingar till industrihistoria och folkrörelser.
- Osby skansar - Sibbarps skans och hembygdsgård: En skansanläggning och ett dokument över områdets historia som gränsprovins.
- Ullspinneriet i Strömsborg: Industriella anläggningar och vattenkraftsminnen från en tidigare industriepok.
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en grön palmkvist och ett rött gevär i kors
Det första vapnet för Osby köping fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 och innehöll "en röd gående snapphane". 1963 lät man dock fastställa ett nytt vapen, det nuvarande. Geväret syftar dels på snapphanestriderna i området, dels på bössmidet i trakten. Palmkvisten är tagen från Östra Göinges häradsvapen (se även Östra Göinge kommun) och visar på de fredligare förhållanden som senare inträtt. Vapnet registrerades hos PRV 1984.
Osby köping
(1947–1963)
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Kommunfågel
.jpg)
Se även
- Naturreservat i Osby kommun
- Lista över fornlämningar i Osby kommun
- Personer med anknytning till Osby kommun
Källor
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2012 och befolkningsförändringar 2012, SCB, läs online, läst: 1 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hässleholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b] ”Osby - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/osby. Läst 5 maj 2024.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Ingen vet vilken budget som går igenom i Osby”. Sveriges Radio. 17 november 2014. https://sverigesradio.se/artikel/6020700. Läst 6 juni 2024.
- ^ ”Maktskifte i Osby – Centern vill styra”. SVT Nyheter. 13 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/maktskifte-i-osby-centern-vill-styra. Läst 6 juni 2024.
- ^ Hirsi, Hamza (21 oktober 2022). ”Tre allianspartier vill fortsätta styra i Osby”. Sveriges Radio/P4 Kristianstad. https://sverigesradio.se/artikel/tre-allianspartier-vill-fortsatta-styra-osby. Läst 6 juni 2024.
- ^ ”Kommunfullmäktige”. Osby Kommun. Arkiverad från originalet den 6 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170306033147/http://www.osby.se/kommun-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/. Läst 5 mars 2017.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Osby kommun. Arkiverad från originalet den 6 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170306033244/http://www.osby.se/kommun-politik/kommunens-organisation/namnder/kommunstyrelsen/. Läst 5 mars 2017.
- ^ läs online, www.altinget.se , läst: 14 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1994, 1994, ISBN 91-38-12948-5.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1995, 1995, ISBN 91-38-30428-7.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1998, 1998, ISBN 91-38-31311-1.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 2002, 2002, ISBN 91-38-31951-9.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1999, 1999, ISBN 91-38-31445-2.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 2003, 2003, ISBN 91-38-32045-2.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 2006, 2006, ISBN 91-38-32230-7.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.svt.se , läst: 14 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 2007, 2007, ISBN 91-38-32358-3.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, espressomedia.se , läst: 14 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.dagenssamhalle.se , läst: 14 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.osby.se , läst: 14 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.osby.se , läst: 14 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Vänorter”. Osby kommun. https://www.osby.se/kommun--politik/om-osby-kommun/vanorter.html. Läst 22 januari 2024.
- ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 5 mars 2017.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 5 mars 2017.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 5 mars 2017.
- ^ ”Kulturmiljö - Osby kommun”. www.osby.se. https://www.osby.se/se--gora/kultur/kulturmiljo.html. Läst 13 maj 2024.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Osby kommun.- Osby kommuns webbplats
| ||||||||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
.svg)
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg){kind=link}
Flag of Syria and the Syria Revolution (2024-present)
Författare/Upphovsman: Ola Andreasson, Licens: CC BY-SA 4.0
Osby från Ebbarps klint
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Osby Municipality in Scania, Sweden
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Författare/Upphovsman: Marek Szczepanek, Licens: CC BY-SA 3.0
Grus grus
Författare/Upphovsman: Digital file by the National Archives of Finland, Licens: CC BY 4.0
Osbys köpingsvapen 1947–1963.
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Osby kommun
World file:
52.26207262434007106 0 0 -52.26207262434007106 1520087.65096248220652342
7666946.21031545661389828