Ort

För andra betydelser, se Ort (olika betydelser).

Ort är i geografin en avgränsad plats som har ett ortnamn. Det kan vara en lokalitet, ett samhälle eller en befolkningskonglomeration.[1]

Olika orter

  • förort, bostadsområde eller mindre ort belägen nära en större ort
  • serviceort, ort där det finns omfattande offentlig och privat service
  • småort är en statistisk term för orter med 50-199 invånare och högst 150 meter mellan byggnaderna.
  • tätort är en statistisk term för orter med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan byggnaderna.
  • postort (Sverige) eller postanstalt (Finland) är ett område med gemensam postkod och ortnamn i postadresser
  • födelsehemort, den ort - här normalt i betydelsen församling - där modern är folkbokförd vid barnets födelse (i Sverige sedan 1947)
  • utgivningsort, den ort där en tidnings centralredaktion finns
  • centralort, den ort i en kommun där huvuddelen av den kommunala administrationen finns.

Sverige

Historiskt

Sveriges skattläggningar på bland annat 1500- och 1600-talen innefattade uppräkningar av orter (byar och bruk) i varje socken. Årliga räntan var vanligen sorterad efter byar efter en viss given ordning i socknen, ofta en medsols genomgång, men på sina håll även efter hamnor eller skeppslag. När mantalslängder börjar följde de en liknande struktur, men ibland redovisades torp separat. Vanligen redovisades dock soldater, sätesgårdar och prästgårdar och andra hushåll med vissa undantag från mantalsplikten separat. I årliga räntan blev däremot praxis att torp redovisades under de byar på vars ägor de var belägna. Då husförhörslängder börjar föras indelad efter ortnamn efter liknande principer, ofta dock med soldater och fattigstuguhjon redovisade separat. Då många socknar under 1800-talet växte blev det ofta praxis med ett alfabetiskt register för att kunna återfinna en by eller ett torp. Relativt tidigt övergick man till ortsindelning av husförhörslängden i bokstavsordning. Det blev också vanligare att man följde jordebokens praxis att återge torp under de byar på vars ägor de var belägna. Det var också ganska vanligt att större socknar i husförhörslängden uppdelades i fjärdningar eller sexmansrotar. Orten kunde på landsbygden vara en by eller en bruk, och i staden ett kvarter. Orterna var i sin tur indelade i fastigheter, torp eller gårdar, där varje fastighet eller gård i allmänhet hade ett eget uppslag (folio) i husförhörslängden. Församlingen eller socknen kunde även vara indelad i flera numrerade soldatrotar, som var och en i regel bestod av två mantal (ofta med flera gårdar än så) samt ett antal underlydande torp på landsbygden eller flera kvarter i staden, vilka tillsammans ansvarade för rekrytering av en soldat, finansiering av en skola och fattigvård, med mera.

Lantmäteriets ortnamnstyper

Lantmäteriets ortnamnsdatabas kategoriserar orter i följande ortnamnstyper:[2]

Bebyggelse
Exempelvis by, gård, torp, slott, kyrka.
Tätort
Med avgränsning som beräknas av SCB och namn som beslutas av Lantmäteriet.
Kyrka
Sockenkyrkor.
Trakt
De traktnamn som i fastighetsregistret utgör en del av fastigheternas beteckningar. I tätorter förekommer det ofta att kvartersnamn används som traktnamn.
Anläggning
Artefakt såsom bro, hamn, monument, fyr, flygplats, kyrkogård och väg.
Fornlämning (kulturtext)
"Kulturtext", exempelvis "Mora stenar", "Kungshögarna", "Odens källa", "Istorps kvarn", "Ekornavallen" etc. "Ales stenar" anges däremot som "terrängtext", "Rökstenen" med två poster, med ursprung GGD, som "terrängtext" och med en post, med ursprung Terrängkartan, som "kulturtext".
Naturobjekt
Naturföreteelser såsom mosse, myr, holme, ö, udde, klint, sjö, vik, vattendrag, berg etc
Naturskyddsområde
Exempelvis naturreservat, nationalpark, sälskyddsområde.

Se även

Källor

  1. ^ Nationalencyklopedin, Band 14, s. 502-503
  2. ^ Lantmäteriet om Topografisk tätort (Namntyper)

Media som används på denna webbplats

Great coat of arms of Sweden.svg
Stora riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”