Orinocosaltator
| Orinocosaltator Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Tangaror Thraupidae |
| Släkte | Saltator |
| Art | Orinocosaltator S. orenocensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Saltator orenocensis | |
| Auktor | Lafresnaye, 1846 |
| Utbredning | |
 | |
Orinocosaltator[2] (Saltator orenocensis) är en fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar.[3][4]
Utseende och läte
Orinocosaltatorn är en vacker och färgglad stenknäcksliknande fågeln. Ovansidan är skiffergrå och undersidan skärbeige. På huvudet syns prydligt vitt på strupen och i ett ögonstreck. Över ögat har den en svart mask och även näbben är svart. Könen är lika. Sången, som ofta utförs i duett, består av tre varianter, alla ljudliga och melodiska.[5]
_-cropped.jpg)
Utbredning och systematik
Orinocosaltatorn förekommer i norra Sydamerika. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
- Saltator orenocensis rufescens – förekommer i nordöstra Colombia (Guajirahalvön) och torra nordvästra Venezuela
- Saltator orenocensis orenocensis – förekommer i slättland i Venezuela (norr om Orinocofloden)
Familjetillhörighet
Tidigare placerades Saltator i familjen kardinaler. DNA-studier visar dock att de tillhör tangarorna.[6]
Levnadssätt
Orinocosaltatorn är en ganska vanlig fågel i torra regioner med buskar och spridda träd, kanter av galleriskog och savann. Den ses i par eller smågrupper födosökande efter frukt och blommor, men även insekter.[5]
Status
Arten har ett stort utbredningsområde och internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Beståndsutvecklingen är dock oklar.[1]
Noter
- ^ [a b] Birdlife International 2012 Saltator orenocensis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
- ^ [a b] Brewer, D. (2020). Orinocan Saltator (Saltator orenocensis), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.orisal1.01
- ^ Burns, K.J., A.J. Shultz, P.O. Title, N.A. Mason, F.K. Barker, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette, (2014), Phylogenetics and diversification of the tanagers (Passeriformes: Thraupidae), the largest radiation of Neotropical songbirds, Mol. Phylogenet. Evol. 75, 41-77.
Externa länkar
Wikispecies har information om Saltator orenocensis.
Wikimedia Commons har media som rör Saltator orenocensis.- Läten på xeno-canto.org
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of Orinocan Saltator (Saltator orenocensis)
Författare/Upphovsman: mamanzana, Licens: CC BY 2.0
Two Saltator olivascens – field in La Guanota, Venezuela
Författare/Upphovsman: Len Worthington, Licens: CC BY-SA 2.0
Orinocan Saltator Saltator orenocensis
Författare/Upphovsman: Rafael de León y Alberto J. Rodríguez Díaz. Editado conjuntamente por el Ministerio de Obras Públicas y la Corporación Venezolana de Guayana (uncopyrighted edition), Licens: CC BY-SA 2.5
Mapa de la Cuenca del Orinoco. Tomado de la obra El Orinoco aprovechado y recorrido de Rafael de León y Alberto J. Rodríguez Díaz. Editado conjuntamente por el Ministerio de Obras Públicas y la Corporación Venezolana de Guayana (uncopyrighted edition). Caracas, 1976. Esta obra forma parte de los documentos generados por el Grupo de Trabajo para los Estudios del Río Orinoco (Proyecto Orinoco) dirigido por el Ingeniero Alberto J. Rodríguez Díaz.