Orientsångare

	Orientsångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Rörsångare; Acrocephalidae
Släkte	Hippolais
Art	Orientsångare; H. languida
Vetenskapligt namn
	§ Hippolais languida
Auktor	(Ehrenberg, 1833)

Orientsångare^[2] (Hippolais languida) är en asiatisk fågel i familjen rörsångare (Acrocephalidae) inom ordningen tättingar.^[3]^[4] Den häckar i norra Mellanöstern och södra Centralasien. Vintertid flyttar den till Östafrika. Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa, med hittills endast fynd i Bulgarien, Nederländerna och Cypern. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende

Orientsångaren är en relativt stor sångare med en kroppslängd på 14-15 centimeter. Jämfört med den liknande och vanligt förekommande eksångaren (Iduna pallida) är den något större men har framför allt längre näbb, ben och stjärt, den sistnämnda dessutom lite bredare. Huvudet är rundare och pannan brantare. Fjäderdräkten är likartad med grå ovansida och smutsvit undersida, men både stjärtpennor och vingspetsar är mörkare. Vingen har dessutom ett vitt stråk och tygeln lite ljusare.^[5]

Till skillnad från eksångaren vaggar den med stjärten ibland även i sidled och breder ut den. Likt närmaste släktingen olivsångaren (Hippolais olivetorum) glidflyger den karakteristiskt innan den landar på en ny sittplats.^[5]

Läten

Orientsångarens nasala, energiska sång består av upprepade fraser på samma sätt som busksångaren. Typiskt är en återkommande ljus, böjd vissling uppblandat med knattrande läten. Locklätet är ett smackande "zack", oroslätet ett torrt "trrrt" och varningslätet orent smackande "scheck scheck scheck".^[5]

Utbredning

Fågeln häckar i norra Mellersta Östern och södra Centralasien, dels från sydcentrala Turkiet österut till Armenien, Azerbajdzjan, norra Irak och Iran och söderut genom Syrien, Libanon, Israel, Palestina och västra Jordanien,^[6], dels från sydvästra Kazakstan och Turkmenistan österut genom bergstrakterna till Tadzjikistan, Afghanistan och sydvästra Pakistan.^[7] Arten passerar Iran och Arabiska halvön, sällsynt även Egypten,^[6] under flyttningen till övervintringsområdena i Östafrika^[7].

Orientsångaren är en mycket sällsynt gäst i Europa, med ett fynd från Cypern 2002, ett från Bulgarien 2017 och det första fyndet i västra Europa i 12 oktober till 4 november i holländska Wijdewormer.^[8] Den har även observerats i europeiska delen av Turkiet.^[6]

Systematik

Orientsångare behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Genetiska studier visar att den är närmast släkt med olivsångaren (H. olivetorum).^[9]^[10]

Familjetillhörighet

Rörsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.^[11] Idag delas därför Sylviidae upp i ett flertal familjer, däribland Acrocephalidae.

Levnadssätt

Fågeln häckar på torr och karg mark i höjdlägen eller på sluttningar i floddalar, i buskmarker och odlingar.^[5] Den föredrar träd och högväxta buskar. Häckning sker mellan april och juli. Arten lägger den tre till fyra ägg i ett prydligt skålformat bo placerat i en grenklyka. Den tros leva främst av insekter och andra ryggradslösa djur.^[12]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] I Europa tros det häcka 13.500-36.600 par, vilket extrapolerat på hela utbredningen ger preliminär uppskattning på en världspopulation av mellan 180.000 och en knappt halv miljon vuxna individer.^[1]

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Hippolais languida Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.
^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 324. ISBN 978-91-7424-039-9
^ [a b c] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 179. ISBN 978-84-941892-9-6
^ [a b] Svensson, L. (2018). Upcher's Warbler (Hippolais languida). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58833 2 maj 2018).
^ Tarsiger.com Fynd av orientsångare i Europa
^ Fregin, S., M. Haase, U. Olsson, and P. Alström (2009), Multi-locus phylogeny of the family Acrocephalidae (Aves: Passeriformes) — the traditional taxonomy overthrown, Mol. Phylogenet. Evol. 52, 966-878.
^ Arbabi, T., J. Gonzalez, and M. Wink (2014), A Re-evaluation of Phylogenetic Relationships within Reed Warblers (Aves: Acrocephalidae) Based on Eight Molecular Loci and ISSR Profiles, Mol. Phylogenet. Evol. 78, 304-313.
^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
^ Svensson, L. 2006. Upcher's Warbler (Hippolais languida). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. and de Juana, E. (eds), Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona.

Externa länkar

Wikispecies har information om Hippolais languida.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Hippolais languida.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Hippolais languida Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[BLS-2] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[IOC-4] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.1). doi : 10.14344/IOC.ML.14.1.

[Fågelguiden-5] [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 324. ISBN 978-91-7424-039-9

[Mitchell-6] [a b c] Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 179. ISBN 978-84-941892-9-6

[hbw-7] [a b] Svensson, L. (2018). Upcher's Warbler (Hippolais languida). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58833 2 maj 2018).

[tarsiger-8] Tarsiger.com Fynd av orientsångare i Europa

[9] Fregin, S., M. Haase, U. Olsson, and P. Alström (2009), Multi-locus phylogeny of the family Acrocephalidae (Aves: Passeriformes) — the traditional taxonomy overthrown, Mol. Phylogenet. Evol. 52, 966-878.

[10] Arbabi, T., J. Gonzalez, and M. Wink (2014), A Re-evaluation of Phylogenetic Relationships within Reed Warblers (Aves: Acrocephalidae) Based on Eight Molecular Loci and ISSR Profiles, Mol. Phylogenet. Evol. 78, 304-313.

[11] Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

[12] Svensson, L. 2006. Upcher's Warbler (Hippolais languida). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. and de Juana, E. (eds), Handbook of the Birds of the World Alive, Lynx Edicions, Barcelona.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

Navigation

Navigering

Temaportaler