Oremål

oremål
Talas iSverige Sverige
RegionOre socken
Antal talarec:a 30 (2020)[1]
Statushotat
Språkfamiljindoeuropeiska
latinska alfabetet,
historiskt även dalrunor
Officiell status
SpråkmyndighetDalmålsakademin
Till Dalmålsakademin
Språkkoder
ISO 639‐3
Oremålets utbredning bland målen i Ovansiljan.

Oremål är ett inofficiellt språk, ibland ansett som en dialekt, inom de egentliga dalmålen som talas i Ore socken i Dalarna.

Utveckling

Oremålets utveckling ligger enligt Johannes Boëthius mycket nära moramålet men i visst avseende även nära rättviksmålet.[2]

Vokaler

Likt de andra ovansiljanmålen har de äldre långa vokalerna í, ú och ý diftongerats, varav í har blivit ei medan både ú och ý har blivit öi. Diftongeringen kan ses i eis (is), höis (hus) och knöita (knyta), som i Mora heter äis, öys och knöyta men däremot is, us och knita i Rättvik.[3]

Den långa vokalen é som på svenska har blivit till ä har i oremålet blivit till i; kni (knä), titt (tät) och litt (lätt).[4]

Vid det mesta har och blivit till jo som i ljos (ljus) och djop (djup) men i de fall där svenskan har fått y har oremålet fått o som i brota (bryta) och floga (flyga).[4] Däremot heter det njosa (nysa).

Likheter med orsamålet är att a blir ö framför ld, ll och lt, detta kan ses i sölt (salt), köld (kall), wöll (vall), öllt (allt).[4] Olikt orsamålet är dock att au i vissa ord har blivit till o; rod (röd), oga.[5] De andra fornnordiska diftongerna, ei och ey, har blivit till ä (av ey) och e (av ei); gläma (glömma), dräma (drömma), djet (get) och sten (sten).[3]

Konsonanter

En säregenhet för många av de egentliga dalmålen är att det urgermanska w-ljudet har bevarats i ord som wöll (vall), wid (ved), kwänn (kvarn) osv. och att s och t blir "tonlöst" l framför l.[6] Kombinationerna dj, lj och sj har uttal med ljud för ljud vilket ger orden djop [d̪juːp] (djup), ljos [ɽjuːs] (ljus) och sju [sjʉː] (sjö).[7] I ordet ljos kan det även ses att kakuminalt l står i uddljud som är speciellt för många egentliga dalmål.[6]

En så kallad "förmjukning" sker av g och k som står framför äldre främre vokal som i djet [d͡ʒeːt] (get) och tjil [t͡ʃiːɽ] (kil).[3] Förmjukning sker även inuti ord och vid böjning, t.ex.: ändjä (äng), fisji (fisken) och wedji (vägen).

Bortfall av l framför g, k, m, p och v sker inte i oremålet och orden fölk (folk), sjölv (själv), kalv (kalv), stölpe (stolpe) behåller därmed sitt l.[6] Likaväl behålls g-, d- och b-ljuden fortfarande i ngg, ld och mb förbindelserna som i kamb (kam), kälda (källa), köld (kall), löngg (lång) och dimba (ryka).[4]

Grammatik

Oremålets grammatik innehåller tre genus (maskulinum, femininum och neutrum), tre kasus (nominativ, ackusativ, dativ) och två species (indefinit och definit form). I verben tillkommer även personböjningar men endast för pluralpersonerna, som idag är arkaistiskt.

Substantiv

Substantiven deklineras följande:

Maskulinum
SingularPlural
Indefinit formDefinit formIndefinit formDefinit form
Nominativhästhästnhästärhästär
Ackusativhästhästnhästahästa
Dativhästähästemhästumhästum

Verb

Inom verbens är personböjningarna -är för alla personer men -om kan tillkomma för första person plural.

åtra (ändra)[8]gåpå (gapa)[9]
Presens indikativPreteritum indikativPresens indikativPreteritum indikativ
första person singularåträråtredgäpärgäpäd
andra person singularåträråtredgäpärgäpäd
tredje person singularåträråtredgäpärgäpäd
första person pluralåträr / åtromåtred / åtredomgäpär / gapomgäpädom / gapadom
andra person pluralåträråtredgäpärgäpäd
tredje person pluralåträråtredgäpärgäpäd

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Ringmar & Olander 2020, s. 234.
  2. ^ Johannes Boëthius (1907). ”Oremålets ställning inom dalmålet”. Svenska landsmål och svenskt folkliv. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201034123/http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b332a/1474043755073/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1907__h1.pdf. 
  3. ^ [a b c] Johannes Boëthius (1907). ”Oremålets ställning inom dalmålet”. Svenska landsmål och svenskt folkliv: sid. 66. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201034123/http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b332a/1474043755073/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1907__h1.pdf. 
  4. ^ [a b c d] Johannes Boëthius (1907). ”Oremålets ställning inom dalmålet”. Svenska landsmål och svenskt folkliv: sid. 67. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201034123/http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b332a/1474043755073/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1907__h1.pdf. 
  5. ^ Johannes Boëthius (1907). ”Oremålets ställning inom dalmålet”. Svenska landsmål och svenskt folkliv: sid. 71. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201034123/http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b332a/1474043755073/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1907__h1.pdf. 
  6. ^ [a b c] Johannes Boëthius (1907). ”Oremålets ställning inom dalmålet”. Svenska landsmål och svenskt folkliv: sid. 68. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201034123/http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b332a/1474043755073/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1907__h1.pdf. 
  7. ^ Johannes Boëthius (1907). ”Oremålets ställning inom dalmålet”. Svenska landsmål och svenskt folkliv: sid. 66-67. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201034123/http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b332a/1474043755073/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1907__h1.pdf. 
  8. ^ Piotr Garbacz (2012), Morphology and syntax in the Scandinavian vernacular of Ovansiljan, sid 9.
  9. ^ Johannes Boëthius (1907). ”Oremålets ställning inom dalmålet”. Svenska landsmål och svenskt folkliv: sid. 69. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201034123/http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b332a/1474043755073/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1907__h1.pdf. 

Källförteckning

Media som används på denna webbplats

Sv dialektomr.png
Författare/Upphovsman: Skogsfrun, Licens: CC0
De sex traditionella svenska dialektområdena.
Målområden i Ovansiljan.svg
Författare/Upphovsman: Lundgren8, Licens: CC BY-SA 4.0
Karta över utbredningen av de olika språkliga varieteterna i Ovansiljan i Dalarna. Baserad på: