Rättvisa

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Rättvisa är ett filosofiskt begrepp som förekommer inom flera andra områden; politik, juridik, statskunskap och religionsvetenskap. Det finns ingen universell definition på begreppet. I sin mest grundläggande form, är "rättvisa" en systematiserad påverkansstrategi med en blandning av straff och belöning. I förlängning av detta kan man säga att rättvisa utesluter slumpmässig behandling av individer. Att behandla sig själv och andra rättvist eller i enlighet med vad vi har moraliskt rätt till, eller i enlighet med vad som rätteligen tillkommer oss, är vad som föreskrivs av kardinaldygden rättrådighet. Olika teorier om rättvisa antar olika normer, och det är möjligt att ett rättvisebegrepp söker specificera vad som är rätt eller orätt utifrån flera olika normer. Normen eller rätten kan vara av två slag; 'naturlig' eller 'positiv'. Naturrätt är idén om att förhållanden eller handlingar är rätt eller orätt i förhållande till ett tings natur. Positiv rätt är idén om att förhållanden eller handlingar är rätt eller orätt i förhållande till ett visst personligt - individuellt eller kollektivt fattat - beslut. Den positiva rätten kan vidare delas in på olika sätt.

Aristoteles delade in rättvisa i distributiv rättvisa som handlar om hur resurser och makt skall fördelas och kompensatorisk rättvisa eller retributiv rättvisa som handlar om hur olika handlanden skall bemötas för att skapa rättvisa.^[1]

Den juridiska rättvisan är den rättvisa som följer av lagen; beroende av rättsfilosofisk riktning liktydigt med moral eller inte. Inom ramverket för moderna liberala demokratier tenderar rättvisa att identifieras med en samhällsordning som följer principen om alla individers lika rättigheter, och att personer opartiskt belönas eller bestraffas för sina handlingar efter förtjänst. Rättvisan brukar personifieras av den romerska gudinnan Justitia.

Definitionen av rättvisa delar den politiska högern från vänstern. Medan högern ser individens frihet och äganderätt som uttryck för rättvisa ser vänstern jämlikhet som uttryck för rättvisa.

Rättvisa kan tolkas på flera olika sätt, och vad som anses rättvist skiljer sig åt mellan olika politiska, filosofiska och kulturella perspektiv. De ideologiska tolkningarna kan delas in i fyra olika huvudkategorier:

• Egalitära perspektiv, som ofta associeras med politisk vänster, ser en jämnare fördelning av resurser och makt som central för rättvisa. Denna syn betonar vikten av att minska ojämlikheter och sträva efter mer jämlika samhällen och lika utfall.
• Liberala och meritokratiska perspektiv betonar individens frihet och rätten att njuta frukterna av sitt arbete, sin ansträngning och sin talang. Från detta håll ses rättvisa mer i termer av lika möjligheter och likabehandling snarare än lika utfall.
• Libertarianska perspektiv fokuserar på individens frihet och icke-inblandning från staten. Här anses rättvisa ofta handla om att skydda individens rättigheter och friheter, särskilt när det gäller egendom, äganderätt och avtalsfrihet.
• Kommunitaristiska perspektiv betonar samhällets och gemenskapens roll och ser rättvisa som något som uppnås genom att upprätthålla sociala band, traditioner och gemensamma värderingar. Detta perspektiv förknippas ofta med konservatism.

Det finns ett stort antal olika uppfattningar om vad rättvisa innebär. Inom modern moralfilosofi tenderar demokrati att ha en betydande plats inom rättviseteorier, även om det råder delade meningar om vilket värde denna har. Enligt vissa förespråkare av den deliberativa demokratin har demokratin ett egenvärde, medan exempelvis utilitarister ger den ett sekundärt värde, nämligen som ett medel till att uppnå den största möjliga nyttan. Den i särklass mest betydande teorin om rättvisa i modern tid är den som filosofen John Rawls formulerade i sin En teori om rättvisa (1971). Rawls ger ett kontraktualistiskt försvar av sin teori, som i korthet går ut på att varje individ har ett antal okränkbara friheter och att sociala och ekonomiska ojämlikheter endast är rättfärdigade om de är till nytta för de sämst ställda i samhället. Några år efter publicerandet av Rawls bok utkom Robert Nozicks Anarki, stat och utopi (1974), som har spelat en viktig roll för den libertarianska traditionen. Socialister har tenderat att se upphävandet av klassamhället och det privata ägandet av produktionsmedlen som ett viktigt steg till, eller en förutsättning för, ett rättvist samhälle.

Distributiv rättvisa avser hur något – nyttigheter, pengar, etc. – fördelas i en viss population. Sven Ove Hansson definierar i ESO-rapporten "Rättvisa och effektivitet – en idéanalys" begreppet jämlikhet som "en lika fördelning som görs av rättviseskäl". I samma rapport pekar Sven Ove Hansson att rättvisebegreppet är politiskt kontroversiellt och skriver att den politiska striden mellan politisk vänster och höger till väsentlig del kan uppfattas som en strid om utrymmet för olika rättviseprinciper. Vänstern brukar framhålla jämlikhet som rättviseideal, medan högern brukar framhålla något som Sven Ove Hansson kallar för behålla-rättvisa. Han definierar behålla-rättvisa som att var och en skall ha rätt att behålla sådant som hon har fått eller skaffat sig på ett rättmätigt sätt.^[2] Inom politisk filosofi är dessa två rättvisebegrepp återkommande.^[3]

Skillnaden i politiskt ideologiskt rättviseideal mellan högern och vänstern framgår tydligt om man nedan jämför citatet från Folkpartiet^[4] med citatet från Socialdemokraterna i Sverige.^[5]

Vänstern har det jämlika och klasslösa samhället som ideal och verkar för att utjämna skillnader mellan olika grupper i samhället. Högern utgår däremot från att det finns av naturen givna skillnader som innebär att alla samhällen måste vara ojämlika.^[6]

Social rättvisa är ett mångtydigt moralfilosofiskt och politiskt begrepp som främst associeras med egalitära perspektiv. Det innefattar främst olika uppfattningar om hur ett samhälles resurser, möjligheter, rättigheter, och förmåner rättvist kan, ska eller bör fördelas mellan samhällsmedlemmarna. Olika rättvisenormer kan ligga till grund för vad som avses med rättvis fördelning, såsom lika möjligheter, lika utfall eller fördelning efter behov. Social rättvisa handlar ofta om en strävan efter att alla individer och grupper i samhället ska ha lika rättigheter och möjligheter samt om att minska ojämlikheter och diskriminering. En persons politiska uppfattning kan påverka om personen uppfattar social rättvisa stå i motsats till socialdarwinism och idén om den starkes rätt.^[7][8][9]

Ofta innefattar begreppet en syn på att orättvisor manifesteras i överordnade privilegierade grupper som förtrycker underordnade grupper. Begreppsmässigt är termen nära besläktad med jämlikhet, diskriminering, rasism, klasskamp, inkludering, mångfald, intersektionalitet, identitetspolitik och minoritetsrättigheter.^[7][8]

Enligt FN kan social rättvisa summeras som möjligheten för människor att nå sin fulla potential i det samhälle de lever i. FN beskriver social rättvisa som jämlikhet, att vi är alla är ansvariga för varandras välbefinnande, och att vi bör arbeta för att alla har lika möjligheter i livet.^[10]

Social rättvisa som koncept är föremål för debatt. Vissa anser att social rättvisa är avgörande för att skapa ett samhälle där alla individer har möjlighet att nå sin fulla potential. De ser ojämlik behandling av indivder som ett nödvändigt verktyg för att korrigera historiska och strukturella ojämlikheter och för att säkerställa att alla medborgare har tillgång till lika möjligheter och grundläggande rättigheter. Detta perspektiv är särskilt framträdande inom politisk vänster.

Andra kritiserar tillvägagångssättet med att använda ojämlik behandling för att uppnå social rättvisa. Kritiker hävdar att sådana metoder undergräver principer som individuell frihet, förtjänst och rättvisa baserad på likabehandling. Denna kritik kommer ofta från politisk höger och anhängare av klassisk liberalism

Strävan efter social rättvisa kan av vissa anses som central, medan andra kan prioritera andra politiska ideal ideal som marknadens frihet eller individens självbestämmande. Social rättvisa kan för vissa innebära ekonomisk jämlikhet och omfördelning av resurser, medan det för andra kan fokusera mer på lika möjligheter och rättigheter, oavsett ekonomiskt utfall. Det finns även de som betonar vikten av individuella friheter och personligt ansvar som en del av social rättvisa.

Global rättvisa handlar om frågor och idéer om rättvisa och jämlikhet på global till skillnad från nationell nivå. Rättviseresonemangen utgår ofta från alla människor, det vill säga hela mänskligheten, och innefattar diskussioner om resurs- och maktfördelning, lika möjligheter och rättigheter, samt strukturer som upprätthåller globala ojämlikheter, men kan även utsträckas till djurs rättigheter och hållbar utveckling i stort.^[11]

Bland frågor som berörs av idéer om global rättvisa märks mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning, klimatförändringar, miljöförstöring, vattenbrist, internationell rätt, flykting- och migrationsströmmar, och krigsbrott. Ibland hävdas att existerande maktstrukturer i det internationella systemet i sig själva utgör ett hinder för att uppnå global rättvisa.^[11]

Global rättvisa är central för många internationella initiativ såsom FN:s Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling.^[12]

Global rättvisa är även namnet på en vänsterideologisk rörelse som utmanar nyliberal och marknadsdriven globalisering. Av dess belackare betecknas rörelsen som antiglobalisering. Rörelsen propagerar för det omedelbara behovet av förändring, särskilt i relation till klimatförändringar. Demokrati är ett centralt begrepp för den globala rättviserörelsen som ofta argumenterar för en mer inkluderande deltagardemokrati och demokratisk kontroll av finansiella marknader. Vidare betonas jämlik tillgång till resurser och möjligheter. Ofta finns ett fokus på att återupprätta rättvisa för sociala grupper som historiskt har marginaliserats, diskriminerats eller förtyckts. Även upprätthållande av universella mänskliga rättigheter, med ett särskilt fokus på sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter för envar, är ett centralt tema för rörelsen. Slutligen propagerar rörelsen för global solidaritet och miljömässig såväl som socioekonomisk hållbarhet. Ett centralt tema i deras berättelse är att världen står inför eller befinner sig i ett flertal globala kriser, såsom klimatförändringar och vattenbrist, som orsakats av nyliberal globalisering och att marknadsdriven globalisering har resulterat i växande ojämlikhet. Exempel på rörelser som anses ingå i rörelsen för global rättvisa inkluderar Attac, Fridays for future, Extinction rebellion, internationella fackliga samorganisationen och World Fair Trade Organization^[13]

Wiktionary har en ordboksartikel om rättvisa.

• Dike – den moraliska rättvisans gudinna i den antika grekiska mytologin
• Etik
• Frihet
• John Rawls
• Jämlikhet
• Jämställdhet
• Klimaträttvisa
• Lika möjligheter
• Ojämlikhet
• Rättssäkerhet
• Synkretisk politik
• Upplevd rättvisa

Dygdetik inom romersk-katolska kyrkan Ursprungsbegrepp på latin inom parentes där tillbörligt Gudomliga dygder Tro  · Hopp  · Kärlek Kardinaldygder Förstånd (prudentia)  · Rättvisa (justitia)  · Måttfullhet (moderantia)  · Mod/uthållighet (fortitudo) Sju heliga dygderna Ödmjukhet (humilitas)  · Generositet (liberalitas)  · Kyskhet (castitas)  · Medmänsklighet (humanitas)  · Måttfullhet (temperantia)  · Tålamod (patientia)  · Flit (industria) Sju dödssynderna Högmod  · Girighet  · Vällust  · Avund  · Frosseri  · Vrede · Lättja Romersk-katolsk filosofi  · Romersk-katolsk sociallära