Open 13
Open 13 | ||
---|---|---|
ATP-touren | ||
Plats | Marseille Frankrike | |
Kategori | ATP World Series (1993–1997) ATP International Series (1998–2008) ATP 250 Series (2009–nutid) | |
Underlag | Hardcourt / Inomhus | |
Lottning | 28S / 16Q / 16D | |
Prispengar | 707 510 € (2023) | |
Webbplats | open13.org |
Open 13 är en tennisturnering för herrar som spelas årligen i Marseille, Frankrike, sedan 1993. Den är en del av 250 Series på ATP-touren och spelas inomhus på hardcourt.
Resultat
Singel
År | Mästare | Finalist | Resultat |
---|---|---|---|
1993 | Marc Rosset | Jan Siemerink | 6–2, 7–6(7–1) |
1994 | Marc Rosset (2) | Arnaud Boetsch | 7–6(8–6), 7–6(7–4) |
1995 | Boris Becker | Daniel Vacek | 6–7(2–7), 6–4, 7–5 |
1996 | Guy Forget | Cédric Pioline | 7–5, 6–4 |
1997 | Thomas Enqvist | Marcelo Ríos | 6–4, 1–0, uppgivet |
1998 | Thomas Enqvist (2) | Jevgenij Kafelnikov | 6–4, 6–1 |
1999 | Fabrice Santoro | Arnaud Clément | 6–3, 4–6, 6–4 |
2000 | Marc Rosset (3) | Roger Federer | 2–6, 6–3, 7–6(7–5) |
2001 | Jevgenij Kafelnikov | Sébastien Grosjean | 7–6(7–5), 6–2 |
2002 | Thomas Enqvist (3) | Nicolas Escudé | 6–7(4–7), 6–3, 6–1 |
2003 | Roger Federer | Jonas Björkman | 6–2, 7–6(8–6) |
2004 | Dominik Hrbatý | Robin Söderling | 4–6, 6–4, 6–4 |
2005 | Joachim Johansson | Ivan Ljubičić | 7–5, 6–4 |
2006 | Arnaud Clément | Mario Ančić | 6–4, 6–2 |
2007 | Gilles Simon | Marcos Baghdatis | 6–4, 7–6(7–3) |
2008 | Andy Murray | Mario Ančić | 6–3, 6–4 |
2009 | Jo-Wilfried Tsonga | Michaël Llodra | 7–5, 7–6(7–3) |
2010 | Michaël Llodra | Julien Benneteau | 6–3, 6–4 |
2011 | Robin Söderling | Marin Čilić | 6–7(8–10), 6–3, 6–3 |
2012 | Juan Martín del Potro | Michaël Llodra | 6–4, 6–4 |
2013 | Jo-Wilfried Tsonga (2) | Tomáš Berdych | 3–6, 7–6(8–6), 6–4 |
2014 | Ernests Gulbis | Jo-Wilfried Tsonga | 7–6(7–5), 6–4 |
2015 | Gilles Simon (2) | Gaël Monfils | 6–4, 1–6, 7–6(7–4) |
2016 | Nick Kyrgios | Marin Čilić | 6–2, 7–6(7–3) |
2017 | Jo-Wilfried Tsonga (3) | Lucas Pouille | 6–4, 6–4 |
2018 | Karen Khachanov | Lucas Pouille | 7–5, 3–6, 7–5 |
2019 | Stefanos Tsitsipas | Mikhail Kukushkin | 7–5, 7–6(7–5) |
2020 | Stefanos Tsitsipas (2) | Félix Auger-Aliassime | 6–3, 6–4 |
2021 | Daniil Medvedev | Pierre-Hugues Herbert | 6–4, 6–7(4–7), 6–4 |
2022 | Andrej Rubljov | Félix Auger-Aliassime | 7–5, 7–6(7–4) |
2023 | Hubert Hurkacz | Benjamin Bonzi | 6–3, 7–6(7–4) |
Dubbel
År | Mästare | Finalister | Resultat |
---|---|---|---|
1993 | Arnaud Boetsch Olivier Delaître | Ivan Lendl Christo van Rensburg | 6–3, 7–6 |
1994 | Jan Siemerink Daniel Vacek | Martin Damm Jevgenij Kafelnikov | 6–7, 6–4, 6–1 |
1995 | David Adams Andrei Olhovskij | Jean-Philippe Fleurian Rodolphe Gilbert | 6–1, 6–4 |
1996 | Jean-Philippe Fleurian Guillaume Raoux | Marius Barnard Peter Nyborg | 6–3 6–2 |
1997 | Thomas Enqvist Magnus Larsson | Olivier Delaître Fabrice Santoro | 6–3, 6–4 |
1998 | Donald Johnson Francisco Montana | Mark Keil T. J. Middleton | 6–4, 3–6, 6–3 |
1999 | Max Mirnyj Andrei Olhovskij | David Adams Pavel Vízner | 7–5, 7–6(9–7) |
2000 | Simon Aspelin Johan Landsberg | Juan Ignacio Carrasco Jairo Velasco, Jr. | 7–6(7–2), 6–4 |
2001 | Julien Boutter Fabrice Santoro | Michael Hill Jeff Tarango | 7–6(9–7), 7–5 |
2002 | Arnaud Clément Nicolas Escudé | Julien Boutter Max Mirnyj | 6–4, 6–3 |
2003 | Sébastien Grosjean Fabrice Santoro (2) | Tomáš Cibulec Pavel Vízner | 6–1, 6–4 |
2004 | Mark Knowles Daniel Nestor | Martin Damm Cyril Suk | 7–5, 6–3 |
2005 | Martin Damm Radek Štěpánek | Mark Knowles Daniel Nestor | 7–6(7–4), 7–6(7–5) |
2006 | Martin Damm (2) Radek Štěpánek (2) | Mark Knowles Daniel Nestor | 6–2, 6–7(4–7), [10–3] |
2007 | Arnaud Clément (2) Michaël Llodra | Mark Knowles Daniel Nestor | 7–5, 4–6, [10–8] |
2008 | Martin Damm (3) Pavel Vízner | Yves Allegro Jeff Coetzee | 7–6(7–0), 7–5 |
2009 | Arnaud Clément (3) Michaël Llodra (2) | Julian Knowle Andy Ram | 3–6, 6–3, [10–8] |
2010 | Julien Benneteau Michaël Llodra (3) | Julian Knowle Robert Lindstedt | 6–4, 6–3 |
2011 | Robin Haase Ken Skupski | Julien Benneteau Jo-Wilfried Tsonga | 6–4, 6–7(4–7), [13–11] |
2012 | Nicolas Mahut Édouard Roger-Vasselin | Dustin Brown Jo-Wilfried Tsonga | 3–6, 6–4, [10–6] |
2013 | Rohan Bopanna Colin Fleming | Aisam-ul-Haq Qureshi Jean-Julien Rojer | 6–4, 7–6(7–3) |
2014 | Julien Benneteau (2) Édouard Roger-Vasselin (2) | Paul Hanley Jonathan Marray | 4–6, 7–6(8–6), [13–11] |
2015 | Marin Draganja Henri Kontinen | Colin Fleming Jonathan Marray | 6–4, 3–6, [10–8] |
2016 | Mate Pavić Michael Venus | Jonathan Erlich Colin Fleming | 6–2, 6–3 |
2017 | Julien Benneteau (3) Nicolas Mahut (2) | Robin Haase Dominic Inglot | 6–4, 6–7(9–11), [10–5] |
2018 | Raven Klaasen Michael Venus (2) | Marcus Daniell Dominic Inglot | 6–7(2–7), 6–3, [10–4] |
2019 | Jérémy Chardy Fabrice Martin | Ben McLachlan Matwé Middelkoop | 6–3, 6–7(4–7), [10–3] |
2020 | Nicolas Mahut (3) Vasek Pospisil | Wesley Koolhof Nikola Mektić | 6–3, 6–4 |
2021 | Lloyd Glasspool Harri Heliövaara | Sander Arends David Pel | 7–5, 7–6(7–4) |
2022 | Denys Molchanov Andrej Rubljov | Raven Klaasen Ben McLachlan | 4–6, 7–5, [10–7] |
2023 | Santiago González Édouard Roger-Vasselin | Nicolas Mahut Fabrice Martin | 4–6, 7–6(7–4), [10–7] |
Externa länkar
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Open 13, 17 oktober 2008.
|
|
Media som används på denna webbplats
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker
grön | rendered as RGB 0 119 73 | Pantone 3415 C |
gul | rendered as RGB 255 184 28 | Pantone 1235 C |
röd | rendered as RGB 224 60 49 | Pantone 179 C |
blå | rendered as RGB 0 20 137 | Pantone Reflex Blue C |
vit | rendered as RGB 255 255 255 | |
svart | rendered as RGB 0 0 0 |
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of Switzerland at sea
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.