Only God Forgives

Only God Forgives
(รับคำท้าจากพระเจ้า)
GenreBrott, drama
RegissörNicolas Winding Refn
ProducentLene Børglum
Vincent Maraval
Thor Sigurjonsson
David Lancaster
Ryan Gosling
Jessica Ask
Matthew Read
Brahim Chioua
ManusNicolas Winding Refn
SkådespelareRyan Gosling
Kristin Scott Thomas
Vithaya Pansringarm
Yayaying Rhatha Phongam
Gordon Brown
OriginalmusikCliff Martinez
FotografLarry Smith
ProduktionsbolagWild Bunch
Gaumount
Filmdistrict
Film i Väst
DistributionRadius-TWC
Premiär2013
Speltid90 min
LandDanmark Danmark
Frankrike Frankrike
SpråkEngelska
Thai
Budget$4,8 miljoner
Intäkter$10 337 387[1]
FöregångareValhalla Rising
IMDb SFDb Elonet

Only God Forgives är en dansk-fransk film från 2013 regisserad och skriven av Nicolas Winding Refn. Filmen är inspirerad av och tillägnad Refns mentor Alejandro Jodorowsky.[2] Nicolas Winding Refn har beskrivit filmen som "en film om en polis som tror han är Gud, och en man som letar efter en religion att följa". Ryan Gosling har sagt att manuset till Only God Forgives var det märkligaste han någonsin läst.[3]

Handling

Julian och hans bror Billy driver en kick-boxningsklubb i Thailand som täckmantel för en knarkring. En natt mördar Billy en minderårig prostituerad och tillfångatas av en my(s)tisk före detta polis vid namn Chang. Chang låter flickans far mörda Billy men hugger sedan av faderns hand för att han lät dottern bli prostituerad. Julians mor Crystal anländer till Thailand och kräver att Julian hämnas sin brors död.

I rollerna

  • Ryan Gosling som Julian
  • Kristin Scott Thomas som Crystal, Julian och Billys mor
  • Vithaya Pansringarm som Chang, en pensionerad polis som ses som Gud av poliskåren
  • Yayaying Rhatha Phongam som Mai, en prostituerad som Julian står nära
  • Gordon Brown som Gordon, Julians förtrogne
  • Tom Burke som Billy, Julians sinnessjuke bror
  • Nophand Boonyai som Charlie, Julians torped
  • Byron Gibson som Byron
  • Kovit Wattanakul som Choi
  • Sahajak Boonthanakit som Kim
  • Pitchawat Petchayahon som Phaiban
  • Charlie Ruedpokanon som Daeng[4]

Referenser

Noter

Media som används på denna webbplats