Olofströms kommun
Olofströms kommun Kommun | |
Olofströms järnvägsstation | |
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Olofströms kommunvapen | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Blekinge |
Län | Blekinge län |
Centralort | Olofström |
Inrättad | 1 januari 1971[1] |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 13 029 ()[2] |
Areal | 413,42 kvadratkilometer ()[3] |
- därav land | 389,76 kvadratkilometer[3] |
- därav vatten | 23,66 kvadratkilometer[3] |
Bef.täthet | 33,43 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 56°16′00″N 14°32′00″Ö / 56.266666666667°N 14.533333333333°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Blekinge domkrets (–) Sölvesborgs domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-0811[4] |
Anställda | 1 475 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1060[6] |
GeoNames | 2687061 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Olofströms kommun är en kommun i Blekinge län. Centralort är Olofström.
Norra Olofströms kommun utgör en sjö- och myrrik skogsbygd med en berggrund av uppsprucken granit och gnejs. Morän täcker den stora flacka ytan, och de nord–sydliga sprickdalarna, där sjöar som Raslången och vattendrag som Holjeån och Mörrumsån finns. Dalgångarna, rika på vegetation, breder ut sig söderut och där ökar odlingsmarken.
I början av 2020-talet dominerades kommunens näringsliv av tillverkningsindustrin. Små och medelstora företag inom metall- och transportsektorn var också närvarande. Kommunen själv var den näst största arbetsgivaren efter Volvo.
När kommunen bildades 1971 nådde befolkningen en topp på över 17 000 invånare. Därefter har en negativ befolkningstrend varit påtaglig, även om en ökning märktes under åren 2010 till 2020. År 2020 uppgick invånarantalet till 13 311.
Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga val och har också styrt ensamma eller i koalition med Vänsterpartiet, Kristdemokraterna eller Centerpartiet sedan åtminstone 1994.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Jämshög och Kyrkhult, båda i Listers härad. Av dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 Jämshögs landskommun varur Kyrkhults landskommun utbröts 16 oktober 1863.
Olofströms köping bildades 1941 genom en utbrytning ur Jämshögs landskommun.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
1967 uppgick Jämshögs och Kyrkhults landskommuner i köpingen. Olofströms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Olofströms köping. [7]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Listers och Sölvesborgs domsaga, från 1975 benämnd Sölvesborgs domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga.[8]
Geografi
Kommunen är Blekinges enda inlandskommun. Den gränsar till Osby, Kristianstads, Bromölla, Sölvesborgs, Karlshamns, Tingsryds och Älmhults kommun.
Kommunen är omgiven av vatten med hundratals sjöar. Den största sjön är Halen som är ett populärt ställe för kanotning och bad. Olofströms kommun är känt för sitt fiske på Kronofiske Harasjömåla som har ungefär 75 000 besökare om året. Naturen är också en stor tillgång.
Topografi och hydrografi
Norra Olofströms kommun utgör en sjö- och myrrik skogsbygd med en berggrund av uppsprucken granit och gnejs. Området har en flack överyta och är till största delen täckt av morän. De främst nord–sydliga sprickdalarna, som rymmer sjöar som Raslången och vattendrag som Holjeån och Mörrumsån, är i stor utsträckning fyllda med isälvsavlagringar.
Dalgångarna, rika på vegetation, breddas söderut och där ökar odlingsmarken. Boafalls backe (180 meter över havet) och Halens naturreservat är områden som inkluderar både bokskog och en blandning av barr- och lövskog.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Olofströms kommun | Hela riket |
---|---|
Naturskydd
År 2024 fanns 16 naturreservat i Olofströms kommun.[11] Ungefär 3,6 procent (3,2 procent av landytan) av Olofströms kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade 1 481 hektar.[12]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Jämshögs församling och Kyrkhults församling.
Från 2016 indelas kommunen i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[13]Jämshög och Kyrkhult.
Tätorter
Kommunen har fem tätorter med uppgifter från 2015.
Nr | Tät- och småorter | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Olofström | 7 526 |
2 | Jämshög | 1 612 |
3 | Kyrkhult | 980 |
4 | Vilshult | 303 |
5 | Gränum | 223 |
Styre och politik
Styre
År | Partier | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
1994–1998[14] | S | |||||
1998–2002[14][15] | S | |||||
2002–2006[14] | S | V | ||||
2006–2018[14] | S | |||||
2018–2022[14] | S | V | KD | |||
2022–[16] | S | C |
Kommunfullmäktige
Presidium
Presidium 2022-2026 | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Annika Sjöstedt |
Förste vice ordförande | S | Linda Rehn |
Andre vice ordförande | M | Marianne Eriksson |
Källa:[17]
Mandatfördelning 1970–2022
Valår | V | S | MP | SD | H | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 2 | 21 | 8 | 5 | 1 | 4 |
| 41 | 89,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 2 | 21 | 10 | 4 | 1 | 3 |
| 41 | 91,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 3 | 25 | 10 | 4 | 2 | 5 |
| 49 | 89,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 3 | 27 | 8 | 5 | 1 | 5 |
| 49 | 87,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 3 | 28 | 8 | 2 | 2 | 6 |
| 49 | 88,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 3 | 27 | 1 | 5 | 5 | 2 | 6 |
| 49 | 85,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 3 | 28 | 2 | 6 | 4 | 2 | 4 |
| 49 | 82,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 4 | 25 | 1 | 1 | 5 | 4 | 3 | 6 |
| 49 | 80,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 5 | 27 | 2 | 1 | 4 | 3 | 2 | 5 |
| 49 | 81,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 7 | 23 | 3 | 4 | 3 | 4 | 5 |
| 49 | 74,95 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 6 | 20 | 1 | 4 | 11 | 4 | 3 |
| 49 | 76,37 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 4 | 25 | 1 | 2 | 5 | 4 | 3 | 5 |
| 49 | 77,10 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 4 | 25 | 1 | 4 | 5 | 2 | 3 | 5 |
| 49 | 78,81 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 3 | 25 | 1 | 7 | 5 | 1 | 2 | 5 |
| 49 | 80,34 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 3 | 21 | 11 | 7 | 2 | 5 |
| 49 | 81,62 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 3 | 19 | 13 | 6 | 2 | 6 |
| 49 | 77,17 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
För valresultat äldre än 1970, se respektive tidigare kommun; Olofströms köping, Kyrkhults landskommun eller Jämshögs landskommun.
Nämnder
Kommunstyrelse
Presidium 2022-2026 | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Morgan Bengtsson |
Förste vice ordförande | C | Rolf Jönsson |
Andre vice ordförande | SD | Tommy Holmgren |
Källa:[17]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
---|---|---|---|---|
Stig Janzon | 1982 | 31 december 1999[18] | Socialdemokraterna | |
Margaretha Olsson | 2000 | 10 september 2012[19] | Socialdemokraterna | |
Sara Rudolfsson | 10 september 2012-Sommaren 2019[20] | Sommaren 2019 | Socialdemokraterna | |
Morgan Bengtsson | Sommaren 2019-[21] | Socialdemokraterna |
Övriga nämnder
Nämnd | Ordförande 2022-2026 | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Byggnadsnämnden | S | Pirjo Veteli | S | Patrik Sjöstedt | KD | Glenn Bengtsson |
Krisledningsnämnden | S | Morgan Bengtsson | C | Rolf Jönsson | SD | Tommy Holmgren |
Kultur- och fritidsnämnden | S | Christoffer Danielsson | S | Jens Lönquist-Roos | SD | Roal Bencic |
Socialnämnden | S | Miroslav Milurovic | C | Karin Nordvall | M | Patrik Krupa |
Utbildningsnämnden | S | Tamam Abou Hamidan | C | Malin Åman | SD | Peter Stenberg |
Valnämnden | S | Håkan Björkman | S | Marie Rosén | SD | Max Nielsen |
Källa:[17]
Valresultat 2022
Partiers starkaste valdistrikt vid kommunvalet 2022:
Parti | Valdistrikt | Kommun | |
---|---|---|---|
Starkaste | Andel | Andel | |
S | Olofström C | 44,71 % | 38,00 % |
SD | Olofström-Vilshult | 31,65 % | 26,51 % |
C | Kyrkhult-Hemsjö | 15,88 % | 11,56 % |
M | Vilboken | 12,76 % | 11,30 % |
V | Olofström C | 6,33 % | 5,02 % |
KD | Vilboken | 6,28 % | 4,61 % |
L | Jämshög | 1,53 % | 0,94 % |
OD | Oredslund | 1,63 % | 0,81 % |
Data hämtat från Valmyndigheten. |
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Vänorter
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
I början av 2020-talet präglades kommunens näringsliv främst av tillverkningsindustrin, som stod för nästan hälften av arbetstillfällena. Huvudaktören var Volvo Personvagnar AB och Olofströmsverken, belägna i centralorten. Utöver detta fanns flera små och medelstora företag inom metall- och transportsektorn. Intressant att notera är att kommunen själv var den näst största arbetsgivaren efter Volvo.[9]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen korsas av länsvägarna 116 och 121, medan länsväg 119 sträcker sig genom den norra delen och länsväg 126 genom den östra delen av kommunen.[9]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 13 029 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 178:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Olofströms kommun 1810–2020[22][23] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1810 | 5 637 | |||
1820 | 6 562 | |||
1830 | 7 690 | |||
1840 | 8 411 | |||
1850 | 9 268 | |||
1860 | 10 038 | |||
1870 | 10 048 | |||
1880 | 10 777 | |||
1890 | 10 572 | |||
1900 | 10 803 | |||
1910 | 10 527 | |||
1920 | 10 398 | |||
1930 | 9 600 | |||
1940 | 10 934 | |||
1950 | 11 512 | |||
1960 | 13 841 | |||
1970 | 17 565 | |||
1975 | 17 187 | |||
1980 | 15 630 | |||
1985 | 15 017 | |||
1990 | 15 054 | |||
1995 | 14 893 | |||
2000 | 14 005 | |||
2005 | 13 391 | |||
2010 | 12 988 | |||
2015 | 13 170 | |||
2020 | 13 311 | |||
Anm: All statistik baserar sig på dagens kommungräns. |
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 461, eller 26,56 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 031 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 980, eller 21,85 % av befolkningen (hela befolkningen: 13 637 den 31 december 2002).[24]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Olofströms kommun 13 031 personer. Av dessa var 2 761 personer (21,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[25]
Födelseland[25] | ||
---|---|---|
1 | Sverige | 10 270 |
2 | Finland | 669 |
3 | Europeiska unionen: Övriga länder | 353 |
4 | / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 332 |
5 | Polen | 291 |
6 | Syrien | 195 |
7 | Bosnien och Hercegovina | 178 |
8 | Thailand | 110 |
9 | Asien: Övriga länder | 106 |
10 | Danmark | 100 |
11 | Europa utom EU: Övriga länder | 81 |
12 | Afghanistan | 76 |
13 | Tyskland | 67 |
14 | Afrika: Övriga länder | 43 |
15 | Irak | 35 |
16 | Kina | 25 |
16 | Norge | 25 |
16 | Turkiet | 25 |
19 | Sydamerika | 17 |
20 | Nordamerika | 15 |
21 | Iran | 12 |
22 | Somalia | 2 |
23 | Island | 1 |
23 | Oceanien | 1 |
23 | Okänt födelseland | 1 |
23 | Sovjetunionen | 1 |
Kultur
Kulturarv
Vid Mörrumsån finns Ebbamåla bruk, ett mini-industrilandskap som återspeglar industrialiseringen och fungerar som en industrihistorisk park. Från 1890 och framåt växte här upp ett flertal fabriker; kimröksfabrik, stärkelsefabrik, spritfabrik, träullsfabrik och ett mejeri. Mörrumsån utnyttjades för vattenkraft genom ett kraftverk som fortfarande idag genererar elektricitet. Ebbamåla Bruk är nu en levande kulturmiljö. År 2016 tilldelades Ebbamåla bruk Region Blekinges kulturpris.[26]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld en stolpvis ställd svart smideshammare, omgiven av elva i cirkel ordnade svarta rundlar.
Olofströms köpings kommunfullmäktige beslöt på sammanträde den 30 aug 1949 att godkänna ett av de förslag till vapen som riksheraldikerämbetet (Riksarkivet) föreslagit för köpingen. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t den 10 augusti 1950.
Även de båda landskommunerna Jämshög och Kyrkhult hade vapen, fastställda 1947 respektive 1940, var giltighet dock upphörde 1967 i samband med sammanläggningen med den dåvarande Olofströms köping.
- (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Jämshögs landskommun
(1947–66) - (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Kyrkhults landskommun
(1940–66) - (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Se även
- Personer med anknytning till Olofströms kommun
- Holje Holding
Referenser
Noter
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Domsagohistorik Karlshamns tingsrätt
- ^ [a b c] ”Olofström - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/olofstr%C3%B6m. Läst 20 januari 2024.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Blekinge&municipalities=Olofstr%C3%B6m&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 20 januari 2024.
- ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 54. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 5 maj 2023.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ [a b c d e] ”Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 25 juli 2017.
- ^ Socialdemokraterna styrde i minoritet.
- ^ Här är Olofströms nya politiska styre: "Friktionsfritt blir det inte" Hämtad 2022-09-25
- ^ [a b c] ”Kommunfullmäktige - Protokoll”. Olofströms kommun. https://s3-eu-west-1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/202/media/242302_105583_READONLY.PDF?1542103833. Läst 30 november 2018.
- ^ ”Stig Janzon lämnar Olofström”. Sydöstran. 12 maj 2004. http://www.sydostran.se/olofstrom/stig-janzon-lamnar-olofstrom/. Läst 29 november 2017.
- ^ ””Barnen viktigaste frågan””. Sveriges Television. 10 september 2012. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/tar-over-efter-margaretha-olsson. Läst 29 november 2017.
- ^ ”Kommunalråd”. Olofströms kommun. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201033410/http://olofstrom.se/kommunalrad. Läst 29 november 2017.
- ^ http://www.blt.se/olofstrom/maktkampen-i-olofstrom-avgors-i-kvall-170-medlemmar-ska-saga-sitt/
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ ”Kultur & historia i Olofström”. Visit Blekinge. https://www.visitblekinge.se/olofstrom/utforska. Läst 20 januari 2024.
Källor
- Wingborg, Olle (2005). Litteratur om Olofström, Jämshög och Kyrkhult : en kommun och två socknar. Länsbibliotek Sydosts Blekingebibliografier, 1651-1603 ; 3. Ronneby: Länsbibliotek Sydost. Libris 10033589. ISBN 91-631-7533-9. http://www.sydostbibliografier.se/Default.aspx?q=&m=9 Arkiverad 20 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Olofströms kommun.
- Kommunens officiella webbplats
|
|
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9
), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Olofströms kommun
World file:
55.84318509649481399 0 0 -55.84318509649481399 1599217.07524978904984891
7652016.21258233860135078Författare/Upphovsman: Nordelch, Licens: CC BY-SA 2.5
Kyrkhultsstugan typiskt hus från Blekinge, visas i Skansen Stockholm
Författare/Upphovsman: Nils Öberg, Licens: CC BY-SA 3.0
Railway station Olofström in Sweden