Olof Lundström Orloff

	Olof Lundström Orloff
	Olof Lundström Orloff 2014
Född	Olof Uno Ingemar Lundström; 20 januari 1938; Engelbrekts församling, Stockholm, Sverige
Död	8 september 2022 (84 år); Stockholm, Sverige
Webbplats	orloff.fr
	IMDb SFDb

Olof Uno Ingemar Orloff, ursprungligen Lundström, född 20 januari 1938 i Engelbrekts församling i Stockholm, död 8 september 2022 i Stockholm,^[1]^[2]^[3] var en svensk skådespelare och glaskonstnär. Namnet Orloff använde han som artistnamn vid sin första konstutställning 1982, men blev också hans efternamn. Han var bosatt i Paris och Perpignan.

Biografi

Redan tidigt visste Olof att han ville stå inför publik och att han ville uttrycka sig i färg och form. Prinsen i Snövit blev debuten som 12-åring på Vår teater i Medborgarhuset i Stockholm. Innan han antogs vid Dramatens elevskola 1961 gick Orloff ett år på Konstfack. Efter sammanlagt fem år på nationalscenen kom genombrottet som perukmakare Ström i Markurells i Wadköping på Helsingborgs stadsteater.

Från tiden med Västeråsensemblen 1967–1970 minns Olof helst Baron Tusenbach i Ernst Günthers uppsättning av Tre systrar. Under 70-talet syntes Olof Lundström Orloff på Stockholms stadsteater och Stockholms privatteatrar. Från 1981 var han tillbaka i fadershuset som medlem av Dramatens fasta ensemble - åter en klassiker bland roller: Vickberg i Hans nåds testamente.

Under den här tiden kom glaset in i Olofs liv med en första utställning 1982, många av hans glasarbeten finns numera på museum.

År 2003 spelade Olof Lundström Orloff Mephistopheles på franska i Goethes Faust i Paris. Under 14 somrar fanns Olof på Nils Poppes Fredriksdalsteatern i Helsingborg, till exempel Hjälten från Öresund 1978, med Poppe & Lundström Orloff i "tangon som gick till svensknöjeshistoria". Föreställningarna visades i TV på trettondagsafton.

Familj

Orloff var 1961–1980 gift med Lilian Elgö. Han fick två döttrar.

Filmografi

1971 – Änkeman Jarl
1973 – Luftburen
1973 – Tintin och hajsjön (röst)
1974 – Någonstans i Sverige (TV-serie)
1974 – Bakom masker
1976 – Röjning på teatervinden
1976 – Smurfarna och den förtrollade flöjten (röst)
1978 – Fantastiska pappa
1978 – Hem, ljuva hem (TV-serie)
1979 – Astrosmurfen (röst)
1980 – Marmeladupproret
1981 – Smurfarna och den fiffige trollkarlen (röst)
1981 – Det våras för Smurfan (röst)
1981 – Nu smurfar vi igen! (röst)
1982 – Pelle Svanslös på nya äventyr (röst)
1985 – August Strindberg: Ett liv (TV-serie)
1986 – Fars lille påg
1988 – Ta mej! Jag är din!
1988 – Begriper du inte att jag älskar dig?
1989 – AB. Dun och Bolster
1990 – Min syster och jag
1992 – Blomman från Hawaii
1993 – Spanska flugan
1994 – Bröderna Östermans huskors
1994 – Döda danskar räknas inte (TV-serie)
1998 – Mötet: Olof Orloff Lundström
1999 – Rederiet (TV-serie)
2000 – Hjälp! Jag är en fisk (röst)

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1959	En lövhög	En midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream) William Shakespeare	Sandro Malmquist	Skansens friluftsteater
	Vaktkaptenen	Mäster Olof August Strindberg	Sandro Malmquist	Riksteatern
	Jacques	Sommarlov Jacques Vilfrid	Gösta Terserus	Riksteatern
1960	Michel	Älskling bedrag mig! Jean Marsan	Lars Hofgård	Munkbroteatern
1962	Armand	Ungdom i fjällen (Altitude 3.200) Julien Luchaire	Rolf Carlsten	Dramaten
1963	Bokhandlare Holmberg	Gustav III August Strindberg	Bengt Ekerot	Dramaten
1964	Medverkande	Å vilket härligt krig (Oh, What a Lovely War!) Charles Chilton	Jackie Söderman	Dramaten
1964	Florindo	Arlecchinos äventyr	Birgit Åkesson	Dramaten
1965	En hovherre	Yvonne, prinsessa av Bourgogne (Iwona, księżniczka Burgunda) Witold Gombrowicz	Alf Sjöberg	Dramaten
	Polpoch	Marat/Sade Peter Weiss	Frank Sundström	Dramaten
	Ellis	Blues for Mr Charlie James Baldwin	Ulf Palme	Dramaten
	Bobin	Den italienska halmhatten (Un chapeau de paille d'Italie) Eugène Labiche	Jackie Söderman	Dramaten
1966	Pantalone	Pinocchio (Le avventure di Pinocchio) Carlo Collodi	Lars-Erik Liedholm	Dramaten
		Den tappre soldaten Svejk (Osudy dobrého vojáka Švejka za světové války) Jaroslav Hašek	Hans Bergström	Helsingborgs stadsteater
	Corydon	Aria Da Capo Edna St. Vincent Millay	Hans Bergström	Helsingborgs stadsteater
	Ruzzante	Ruzzantes återkomst (Il Parlamento de Ruzante che iera vegnú de campo) Angelo Beolco	Hans Bergström	Helsingborgs stadsteater
	Pierrot	Harlekin och Colombina (Harlekin og Columbine, eller Klovnen som barnepike) Arne Svenneby	Gunnar Skar	Helsingborgs stadsteater
1967	Perukmakare Ström	Markurells i Wadköping Hjalmar Bergman	Hans Bergström	Helsingborgs stadsteater
	Crispin	Skälmarnas triumf (Los intereses creados) Jacinto Benavente	Lennart Kollberg	Helsingborgs stadsteater^[4]
	Ett flertal	A, vilken härlig fred! Hasse och Tage	Hans Bergström	Västeråsensemblen
	Attachén	Herr Puntila och hans dräng Matti (Herr Puntila und sein Knecht Matti) Bertolt Brecht	Hans Bergström	Västeråsensemblen
1968	Oberon Teseus	En midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream) William Shakespeare	Hans Bergström	Västeråsensemblen
	Corporalen	Bakåt Soldat Frej Lindqvist	Hans Bergström Thor Zackrisson	Västeråsensemblen
	Victor	Victor (Victor ou les Enfants au pouvoir) Roger Vitrac	Bo Forsberg	Västeråsensemblen
1969	Räven	Klas Klättermus (Klatremus og de andre dyrene i Hakkebakkeskogen) Thorbjörn Egner	Hans Bergström	Västeråsensemblen
	Kurt	Play Strindberg Friedrich Dürrenmatt	Bo Forsberg	Västeråsensemblen
	Hjalmar Augustsson	Hemmet Kent Andersson och Bengt Bratt	Hans Bergström	Västeråsensemblen
	Prins Hal	Henrik IV (Henry the Fourth) William Shakespeare	Hans Bergström	Västeråsensemblen
1970		Csardasfurstinnan (Die Csárdásfürstin) Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach	Isa Quensel	Oscarsteatern^[5]
	Concierge	Spökhotellet (L'Hôtel du libre échange) Georges Feydeau	Hans Bergström	Västeråsensemblen
	Tusenbach	Tre systrar (Три сeстры, Tri sestry) Anton Tjechov	Ernst Günther	Västeråsensemblen
1971	Medverkande	Vad är det för fel på 1933 års modell?, revy Carl Zetterström	Lars Amble	Scalateatern^[6]
	Glumov, skojaren	En skojares dagbok (На всякого мудреца довольно простоты, Na vsyakogo mudretsa dovolno prostoty) Aleksandr Ostrovskij	Ernst Günther	Västeråsensemblen
	Betjänten	Den farliga vänskapen (La Seconde Surprise de l’amour) Pierre de Marivaux	Jonas Cornell	Stockholms stadsteater
1972	Medverkande	Sånt folk!, revy Carl Zetterström	Lars Amble	Maximteatern^[7]
1974	Medverkande	Paviljongen, revy Carl Zetterström	Lars Amble	Scalateatern^[8]
1975	Billy Early	No, No, Nanette Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar	Isa Quensel	Oscarsteatern^[9]
	Advokat Välling	Fars lille påg (Hurra, ein Junge) Franz Arnold och Ernst Bach	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
	Jules	Trasiga änglar (La Cuisine des Anges) Albert Husson	Hans Bergström	Maximteatern
1976	Anselme Kommissarien	Den girige (L'Avare ou l'École du mensonge) Molière	Yves Bureau	Stockholms stadsteater
	Julius Duun, fabrikör	Oskulden från Mölle (Der Keusche Lebemann) Franz Arnold och Ernst Bach	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
	Mister Shanks	Habeas Corpus Alan Bennett	Hans Bergström	Maximteatern
1977	Daniel Savary	Fantastiska pappa (Le voyage de M. Perrichon) Eugène Labiche	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1977	MonsieurMadame	Kar de Mumma-revyn	Karin Falck	Folkan
1978	Mille Mööghel, bokhandlare	Hjälten från Öresund (Der kühne Schwimmer) Franz Arnold och Ernst Bach	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1978	Officern	Lilla helgonet (Mam'zelle Nitouche) Hervé	Hans Bergström	Maximteatern
1979	Jösse, legoknekt	Två på häst och en på åsna (Dva na koni, jeden na oslu) Oldrich Danek	Thomas Ryberger	Stockholms stadsteater
1979	Hilaire Jussac	Can-Can Cole Porter	Hans Bergström	Maximteatern
1980	Joakim von Pankh, bankdirektör	Mimmi från Möllevången (Adieu, Mimi) Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1981	Signor Mafioso	Sumphönan (Kurka wodna) Tadeusz Kantor	Katarina Sjöberg	Dramaten
1981	Alexander II	Tsaren Arne Törnqvist	Per Sjöstrand	Dramaten
1982	Stephano	Stormen (The Tempest) William Shakespeare	Göran Järvefelt	Dramaten
1983	Vickberg	Hans nåds testamente Hjalmar Bergman	Palle Granditsky	Dramaten
1984	Oswald	Kung Lear (King Lear) William Shakespeare	Ingmar Bergman	Dramaten
1985	Professor Waldemar Palm	Fars lille påg (Hurra, ein Junge) Franz Arnold och Ernst Bach	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1987	Mårten	En underbar utsikt Christina Herrström	Göran Graffman	Dramaten
1987	Mille Mööghel	Ta mig, jag är din (Der kühne Schwimmer) Franz Arnold och Ernst Bach	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1988	Fabrikör Julius Duun	AB Dun och Bolster! (Der Keusche Lebemann) Franz Arnold och Ernst Bach	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1989	William Featherstone	Hur andra älskar (How The Other Half Loves) Alan Ayckbourn	Olof Thunberg	Intiman^[10]
1989	Skotten	Min syster och jag (Meine Schwester und ich) Ralph Benatzky och Robert Blum	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1991	Lloyd Harrison, amerikansk guvernör	Blomman från Hawaii (Die Blume von Hawaii) Paul Abraham, Alfred Grünwald, Fritz Löhner-Beda och Imre Földes	Claes Sylwander	Fredriksdalsteatern^[11]
1992	Ludvig Klink	Spanska flugan (Die spanische Fliege) Franz Arnold och Ernst Bach	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1992	Tschubokow	Dåndimpen Anton Tjechov	Stina Ancker	Riksteatern
1993	Lars Österman	Bröderna Östermans huskors Oscar Wennersten	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern
1994		Den tappre soldaten Bom Åke Cato och Mikael Neumann	Hans Bergström	Fredriksdalsteatern^[12]
1994	Herr X	Hjääälp the Nerd (The Nerd) Larry Shue	Hans Bergström	Lorensbergsteatern
1996		Rakt ner i fickan (Cash on Delivery) Michael Cooney	Lars Amble	Maximteatern^[13]
2003	Mephistofeles	Faust Johann Wolfgang von Goethe	Richard Leteurtre	Thalia Théâtre, Paris

Mycket radioteater t.ex. Pragsymfonin; duo med Georg Funkquist, regi Christer Brosjö

Glaskonstnär

Som glaskonstnär har han erhållit:

1:a pris "Aujourd'hui le Verre, Musée des Arts Décoratifs, Paris 1982.
Formex-priset för årets bästa design, Stockholm 2000
Prix d'excellence Marie Claire Maison, enhällig jury, Paris 2000

Som glaskonstnär är han representerad på Sveriges glasmuseum i Växjö. Han har ritat och skänkt sex ljusstakar i glas och förgylld mässing till altaret i Svenska Kyrkan i Paris.

Bilder

Olof Lundström Orloff och Lars Elwin i Ruzzantes återkomst; I krig skulle draga på Helsingborgs stadsteater 1966.

Referenser

Noter

^ TT (13 september 2022). ”Skådespelaren Olof Lundström Orloff är död – blev 84 år”. DN. https://www.dn.se/kultur/skadespelaren-olof-lundstrom-orloff-dod/. Läst 13 september 2022.
^ https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/q1L23e/skadespelaren-olof-lundstrom-orloff-dod
^ https://www.minnesrummet.se/#/Case/802534/Dodsannons
^ Ingvar Holm (19 maj 1967). ”Commedian ännu för svår”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-05-19/132/16. Läst 10 juni 2018.
^ Barbro Hähnel (3 oktober 1970). ”Man måste vara barnslig när man går på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1970-10-03/268/14. Läst 22 augusti 2015.
^ Leif Zern (4 september 1971). ”Carl Zetterströms revy: Befriande och löftesrikt”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-09-04/239/11. Läst 22 januari 2016.
^ Leif Zern (9 september 1972). ”Carl Z på Maxim: Revy med toppar och svackor”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1972-09-09/245/15. Läst 23 januari 2016.
^ Leif Zern (20 januari 1974). ”Carl Z i rävsaxen, men Birgitta är fin”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1974-01-20/19/16. Läst 23 januari 2016.
^ ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24802&pos=109. Läst 15 juni 2015.
^ Bengt Jahnsson (1 oktober 1989). ”'Hur andra älskar' på Intima teatern: Komedifars utan temperament”. Dagens Nyheter: s. 25. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1989-10-01/266/25. Läst 23 augusti 2015.
^ Tove Ellefsen (18 juni 1991). ”Fniss när Poppe sparras”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-06-18/163/20. Läst 30 januari 2022.
^ Marcus Boldemann (19 juni 1994). ”Slapstick lyfter nygamle Bom”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/slapstick-lyfter-nygamle-bom/. Läst 5 maj 2018.
^ Ingegärd Waaranperä (4 oktober 1996). ”Bidragsfusk som lönar sig. Björn Gustafsson räddar farsen på Maxim”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/bidragsfusk-som-lonar-sig-bjorn-gustafsson-raddar-farsen-pa-maxim/. Läst 29 oktober 2016.

Externa länkar

Olof Lundström Orloff på Svensk Filmdatabas
Olof Lundström Orloff på Internet Movie Database (engelska)
Olof Lundström på Öppet arkiv
Hemsida

[1] TT (13 september 2022). ”Skådespelaren Olof Lundström Orloff är död – blev 84 år”. DN. https://www.dn.se/kultur/skadespelaren-olof-lundstrom-orloff-dod/. Läst 13 september 2022.

[2] ttps://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/q1L23e/skadespelaren-olof-lundstrom-orloff-dod

[3] ttps://www.minnesrummet.se/#/Case/802534/Dodsannons

[4] Ingvar Holm (19 maj 1967). ”Commedian ännu för svår”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-05-19/132/16. Läst 10 juni 2018.

[5] Barbro Hähnel (3 oktober 1970). ”Man måste vara barnslig när man går på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1970-10-03/268/14. Läst 22 augusti 2015.

[6] Leif Zern (4 september 1971). ”Carl Zetterströms revy: Befriande och löftesrikt”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-09-04/239/11. Läst 22 januari 2016.

[7] Leif Zern (9 september 1972). ”Carl Z på Maxim: Revy med toppar och svackor”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1972-09-09/245/15. Läst 23 januari 2016.

[8] Leif Zern (20 januari 1974). ”Carl Z i rävsaxen, men Birgitta är fin”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1974-01-20/19/16. Läst 23 januari 2016.

[9] ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24802&pos=109. Läst 15 juni 2015.

[10] Bengt Jahnsson (1 oktober 1989). ”'Hur andra älskar' på Intima teatern: Komedifars utan temperament”. Dagens Nyheter: s. 25. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1989-10-01/266/25. Läst 23 augusti 2015.

[11] Tove Ellefsen (18 juni 1991). ”Fniss när Poppe sparras”. Dagens Nyheter: s. B4. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-06-18/163/20. Läst 30 januari 2022.

[12] Marcus Boldemann (19 juni 1994). ”Slapstick lyfter nygamle Bom”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/slapstick-lyfter-nygamle-bom/. Läst 5 maj 2018.

[13] Ingegärd Waaranperä (4 oktober 1996). ”Bidragsfusk som lönar sig. Björn Gustafsson räddar farsen på Maxim”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/bidragsfusk-som-lonar-sig-bjorn-gustafsson-raddar-farsen-pa-maxim/. Läst 29 oktober 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

Navigation

Navigering

Temaportaler