Olivsångare

Olivsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljRörsångare
Acrocephalidae
SläkteHippolais
ArtOlivsångare
H. olivetorum
Vetenskapligt namn
§ Hippolais olivetorum
Auktor(Strickland, 1837)

Olivsångare[2] (Hippolais olivetorum) är en tätting i familjen rörsångare som häckar i sydöstra Europa och västligaste Asien, den största i sitt släkte.[3]

Utseende och läte

Olivsångaren är med en längd på 16–18 centimeter en mycket stor sångare, avsevärt större än dess närmaste släktingar härmsångare (Hippolais icterina) och polyglottsångare (Hippolais polyglotta) och tydligt större än orientsångaren (Hippolais languida). Vidare är näbben och benen ovanligt kraftiga, pannan sluttande och vingarna långa. Den är grå ovan och smutsvit under, med svarta vingspetsar och stjärt och en ljus vingpanel.[4]

Närbild på övervintrande olivsångare i Limpopo, Sydafrika.

Även i lätena märks storleksskillnaden i form av en mörkare och grötigare röst. Locklätet är ett smackande tjack och varningslätet ett nasalt tjatter, påminnande om en grovröstad blåmes.[4] Sången är en skrovlig, cyklisk ramsa.

Utbredning

Fågelns häckningsområde sträcker sig över Balkanhalvön, via Turkiet till Främre Orienten i nordvästra Syrien, Libanon och sällsynt även i norra Israel. Den flyttar söderut, initialt åt sydost, sedan genom Levanten, Israel, Jordanien och nordöstra Egypten till övervintringsområden i östra och sydöstra Afrika.[3] Arten är mycket sällsynt väster och norr om utbredningsområdet, med exempelvis endast ett fynd i Storbritannien,[5] men även i Italien, Ukraina och Algeriet.[6]

Systematik

Olivsångare behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Genetiska studier visar att den är närmast släkt med orientsångaren (H. languida).[7][8]

Familjetillhörighet

Rörsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[9] Idag delas därför Sylviidae upp i ett flertal familjer, däribland Acrocephalidae.

Ekologi

Olivsångaren trivs i lundar och odlingar med oliv-, mandel- och pistaschträd, öppen ekskog, macchia på bergslutningar och savannliknande öppna skogar, helst med tillgång på några högre träd.[1] Den häckar från maj till juni och lägger tre till fyra ägg i ett skålformat bo placerad i en trädklyka.[1] Den tros leva som de flesta andra sångare huvudsakligen av insekter och andra ryggradslösa djur, men intar också frukt och bär, bland annat fikon.[1]

Olivsångarens ägg.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stabil populationsutveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa, som omfattar 90 % av utbredningsområdet, tros 10 800–25 000 par häcka.[1]

Referenser

  1. ^ [a b c d e f g] Birdlife International 2016 Hippolais olivetorum Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Tarsiger.com Fynd av olivsångare i Västpalearktis
  6. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 179. ISBN 978-84-941892-9-6 
  7. ^ Fregin, S., M. Haase, U. Olsson, and P. Alström (2009), Multi-locus phylogeny of the family Acrocephalidae (Aves: Passeriformes) — the traditional taxonomy overthrown, Mol. Phylogenet. Evol. 52, 966-878.
  8. ^ Arbabi, T., J. Gonzalez, and M. Wink (2014), A Re-evaluation of Phylogenetic Relationships within Reed Warblers (Aves: Acrocephalidae) Based on Eight Molecular Loci and ISSR Profiles, Mol. Phylogenet. Evol. 78, 304-313.
  9. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

Externa länkar

Katalogdata
​​​​ • Dyntaxa: 266874​​ • GBIF: 2493219​​​ • Inaturalist: 116920​ • ITIS: 560449​ • IUCN: 22714908​ • NCBI: 68496​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Fauna Europaea: 97332​​​​ • Avibase: 791DED180041E350​​​ • Xeno-canto: Hippolais-olivetorum​​​​​​

Media som används på denna webbplats

Olive-tree warbler, Hippolais olivetorum, at Elephant Sands Lodge, Botswana (31477242263).jpg
Författare/Upphovsman: Derek Keats from Johannesburg, South Africa, Licens: CC BY 2.0
A difficult bird to catch so feeling lucky on this one!
Olive-tree warbler, Hippolais olivetorum, at Zaagkuildrift Road near Kgomo Kgomo, Limpopo, South Africa (33525145466).jpg
Författare/Upphovsman: Derek Keats from Johannesburg, South Africa, Licens: CC BY 2.0
Olive-tree warbler, Hippolais olivetorum, at Zaagkuildrift Road near Kgomo Kgomo, Limpopo, South Africa
Hippolais olivetorum MHNT ZOO 2010 11 201 Attique.jpg
Författare/Upphovsman:
Didier Descouens
, Licens: CC BY-SA 4.0
Egg of Olive-tree warbler. Collection of Jacques Perrin de Brichambaut