Olivier Weber
Olivier Weber | |
Född | 12 juni 1958 Montluçon, Frankrike |
---|---|
Yrke | författare, ambassadör |
Nationalitet | fransk |
Språk | franska |
Verksam | 1992–idag |
Genrer | romaner |
Noterbara verk | La Mort blanche, Le Barbaresque, Le Grand festin de l'Orient |
Priser | Joseph Kessel priset, Albert Londres priset, Amerigo Vespucci priset |
Olivier Weber, född 12 juni 1958 i Montluçon, är en fransk författare, journalist, reseskildrare och ambassadör[1].
Karriär
Olivier Weber är en fransk författare, journalist och akademiker. Kriget reporter. Joseph Kessel-priset, Albert Londres-priset. Reseskildrare[2]. Efter studier i ekonomi och antropologi arbetade Weber i många år som utrikeskorrespondent med uppdrag i över femtio olika länder. Weber har arbetat som reporter och krigsreporter i Libération, The Sunday Times, The Guardian, Globe, Les Nouvelles Littéraires, Le Point sedan den startades 1982. Han har omfattat ett tjugotal krig och konflikter, inklusive krig och väpnade konflikter i Afghanistan, Irak, Myanmar, Kurdistan, Tjetjenien, Israel, de palestinska områdena, Tchad, Pakistan, Kashmir, Algeriet, Iran, Armenien, Ryssland, Kosovo, Sri Lanka, Västsahara, Östtimor och Eritrea. För närvarande allmän ambassadör för Frankrike.
Bibliografi
- Frontières, Paulsen (2016)
- Jack London, l'appel du grand ailleurs, Paulsen (2016)
- L'Enchantement du monde, Flammarion (2015)
- La Confession de Massoud (Flammarion, 2013)
- Les Impunis (Robert Laffont, 2013)
- Le Barbaresque (Flammarion, 2011)
- J'aurai de l'or (Robert Laffont, 2008)
- Le Tibet est-il une cause perdue? (Larousse, 2008)
- La mort blanche (Albin Michel, 2007)
- Sur les routes de la soie (con Reza, Hoëbeke, 2007)
- Kessel, le nomade éternel (Arthaud, 2006)
- La bataille des anges (Albin Michel, 2006)
- Le grand festin de l’Orient (Robert Laffont, 2004)
- Routes de la soie (Mille et une nuits, 2004 - essai, avec Samuel Douette)
- Je suis de nulle part : sur les traces d’Ella Maillart, Éditions Payot, 2003
- Humanitaires (Le Félin, 2002)
- La mémoire assassinée (Mille et Une Nuits, 2001)
- Le faucon afghan : un voyage au pays des talibans (Robert Laffont, 2001)
- On ne se tue pas pour une femme (Plon, 2000)
- Les enfants esclaves (Mille et une nuits, 1999)
- Lucien Bodard, un aventurier dans le siècle (Plon, 1997)
- La route de la drogue (Arléa, 1996 - réédité sous le nom de Chasseurs de dragons : voyage en Opiomie (Payot), 2000)
- French doctors : L’épopée des hommes et des femmes qui ont inventé la médecine humanitaire (Robert Laffont, 1995)
- Voyage au pays de toutes les Russies (Éditions Quai Voltaire, 1992)
Litterära utmärkelser
- Lazareff priset 1991
- Albert-Londres priset 1992
- Priset Prix spécial des correspondants de guerre Ouest-France 1997
- Priset Deuxième prix des correspondants de guerre 1997
- Joseph Kessel priset 1998
- Mumm priset 1999
- Prix de l’aventure 1999
- Lauréat de la Fondation Journaliste demain
- Prix du Festival international des programmes audiovisuels 2001
- Laurier de l'audiovisuel 2001
- Louis Pauwels priset 2002
- Prix spécial du de grand reportage d'actualités 2003
- Prix du Public du Festival international de grand reportage d'actualités 2003
- Cabourg priset 2004
- Académie de Vichy priset 2005
- Lauréat de la Bourse "Écrivains Stendhal" du ministère des Affaires étrangères 2001 et 2005[3]
- Trophée de l'Aventure pour le film La Fièvre de l'or, adapté de son livre J'aurai de l'or sur l'Amazonie 2008[4]
- Chevalier de la Légion d'honneur en 2009[5]
- Terra Festival priset 2010[6]
- Amerigo Vespucci priset 2011
- Prix des Romancières 2016[7] · [8]
- Prix du Livre Européen et Méditerranéen (European and Mediterranean book prize) 2017.
Filmografi
- Dokumentär : Sudan: The Slave Children, France 2, 1998.
- Dokumentär : The Opium of talibans, french channels and theaters, 2001, Special Prize of FIPA.
- Dokumentär : Return to Cambodia, France 5, 2002[53],[9] · [10].
- Dokumentär : On the road of Ganga, Arte, 2003, prize of the Public of Figra and Prize of Image of Figra.[11]
- Dokumentär : On the road of Nile, France 5, 2007.[12]
- Dokumentär : The People of Opium (Le Peuple de l'opium), Canal Plus, 2007.[13]
- Dokumentär : Cursed for gold (La Fièvre de l'Or), Canal Plus and France 2, in french theaters in october 2008[14] · .[15] · .[16]
- Dokumentär : Röda khmererna, France 2, 2011.
- Dokumentär : Bortom Ljuset, France Télévisions, 2017.
Externa länkar
- ^ ”Författare, resenär, reporter”. Arkiverad från originalet den 20 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180720001540/https://www.institutfrancais-suede.com/olivier-weber-vinnare-av-albert-londres-priset-kommer-till-sverige/?lang=sv. Läst 17 oktober 2017.
- ^ ”Vinnare av Albert Londres-priset”. Arkiverad från originalet den 20 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180720001540/https://www.institutfrancais-suede.com/olivier-weber-vinnare-av-albert-londres-priset-kommer-till-sverige/?lang=sv. Läst 17 oktober 2017.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090307020811/http://www.culturesfrance.com/evenement/Rencontres-Auteurs-sans-frontieres/ev637.html. Läst 13 augusti 2011.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 november 2008. https://web.archive.org/web/20081113153154/http://www.laffont.fr/livre.asp?code=978-2-221-11009-6. Läst 13 augusti 2011.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130530003348/http://www.legiondhonneur.fr/shared/fr/promo/fpromo.html. Läst 11 juli 2013.
- ^ Prix Terra Festival pour La Fièvre de l'or http://www.terrafestival.org/article/palmares-2010 Arkiverad 6 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Les prix littéraires de 2016 http://www.livreshebdo.fr/prix-litteraires/tous-les-prix/prix-des-romancieres
- ^ http://www.dna.fr/culture/2016/04/07/olivier-weber-prix-des-romancieres
- ^ Return to Cambodia http://www.evene.fr/culture/agenda/retour-au-cambodge-5236.php
- ^ Festival des Globe Trotters Arkiverad 27 september 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Figra ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090302222724/http://www.figra.fr/arch2004.html. Läst 4 augusti 2011.
- ^ France 5 ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110108045135/http://blog.france5.fr/ItinerairesMythiques/index.php/Route-du-nil. Läst 4 augusti 2011.
- ^ Film-documentaire http://www.film-documentaire.fr/Peuple-opium.html,film,25626
- ^ Challenges ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 november 2008. https://web.archive.org/web/20081127051727/http://www.challenges.fr/styles/culture/0139.016766/un_filon_de_mauvais_aloi.html. Läst 4 augusti 2011.
- ^ Libération http://www.ecrans.fr/Pour-une-poignee-d-or-pur,5418.html Arkiverad 30 september 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Cursed for Gold Cannes Film Festival http://www.dailymotion.com/video/x5cvnl_cursed-for-gold-the-new-gold-rush-i_shortfilms
- Wikiquote har citat av eller om Olivier Weber.
Olivier Weber | |
Olivier Weber, 2012. | |
Född | 12 juni 1958[1] (66 år) Montluçon, Frankrike |
---|---|
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Institut national des langues et civilisations orientales Université Nice Sophia Antipolis École des hautes études en sciences sociales University of San Francisco |
Sysselsättning | Journalist, författare, biograf, diplomat, filmregissör, manusförfattare |
Befattning | |
Ambassadör | |
Arbetsgivare | Institut d'études politiques de Paris |
Utmärkelser | |
Prix Albert-Londres de la presse écrite (1992) Joseph-Kessel Prize (1998) Prix Louis Pauwels (2002) Riddare av Hederslegionen (2009) Amerigo Vespucci prize (2011)[2] Prix des romancières (2016)[3][4] European and Mediterranean book prize (2017) | |
Redigera Wikidata |
- ^ läs online, www.franceinter.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.prix-litteraires.net .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.livreshebdo.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.dna.fr .[källa från Wikidata]
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: Thesupermat, Licens: CC BY-SA 3.0
Olivier Weber en dédicace lors du salon du livre 2012.