Olivetti

Olivetti
Logo Olivetti.svg
Olivetti Building Ivrea.jpg
TypSocietà per azioni
SäteIvrea[1]
BranschTelekommunikation
ProdukterFast telefoni
Historia
Grundat1908[1]
GrundareCamillo Olivetti[2]
Struktur
ÄgareTelecom Italia
ModerbolagTelecom Italia
Övrigt
SloganDesign meets Technology
Webbplatswww.olivetti.com

Ing. C. Olivetti & Co. S.p.A. är en italiensk tillverkare av kontorsmaskiner.

Olivetti grundades i Ivrea utanför Turin 1908 av Camillo Olivetti. Olivetti utvecklades till en av världens ledande tillverkare av skrivmaskiner och räknemaskiner. Sedan 2003 ingår Olivetti i den italienska telekomkoncernen Telecom Italia.[3] Olivetti är känt för sin industridesign under efterkrigstiden med flera välkända formgivare som medarbetare.

Historia

1896 bildade Camillo Olivetti tillsammans med Dino Gatta och Michele Ferrero företaget C.G.S. (Centimetre, Gram, Second) för tillverkning av mätutrustning i Milano. Camillo Olivetti grundade Olivetti, Italiens första skrivmaskinstillverkare, 1908 i hemstaden Ivrea och presenterade företagets första skrivmaskin, Olivetti M1, 1911. Olivetti hade fått inspiration från den amerikanska masstillverkningsindustrin och tillverkaren Remington. Företaget utvecklades till ett av de ledande inom kontorsmaskiner.

Mönsterföretaget i Ivrea

Olivetti kom starkt att prägla hemstaden Ivrea. Företaget var en föregångare när det inrättade dagis för de anställdas barn och arrangerade varje år sommarläger. Vidare byggde företaget upp bibliotek och byggde bostäder för de anställda.

1933 övertog sonen Adriano Olivetti ledningen av företaget. Han utvecklade företaget och 1948 släppte man den elektroniska räknaren Divisumma. Adriano Olivetti förändrade även företagets struktur och tillverkning efter amerikansk förebild. Olivetti hade varit på studiebesök i USA. I USA studerade Olivetti bland annat Remingtons fabriker och det blev inspirationen för att modernisera och skapa en industri utifrån den verksamhet fadern byggt upp. Produktionen kunde effektiviseras kraftigt och den vinst som det innebär delade Olivetti med arbetarna genom att höjda löner, ge förmåner och tjänster. 1931 besökte han Sovjetunionen varpå han skapade en reklamavdelning. Under 1930-talet fortsatte Olivettis idealism när Adriano Olivetti intresserade sig för arkitektur och samhällsplanering, bland annat genom boken Citta dell’Uomo.[4] I Olivettis hemstad Ivrea började han skapa ett idealsamhälle, en slags modern bruksort där arbete och privatliv möttes.

Olivetti Programma 101

Efter andra världskriget kunde man expandera snabbt men var nära konkurs på 1950-talet sedan man förvärvat Underwood. 1959 släppte man den första i Italien tillverkade datorn, Elea 9003. Olivetti tillverkade skrivmaskiner, räknemaskiner, bokföringsmaskiner, bankterminaler och andra kontorsmaskiner. 1960 avled plötsligt Adriano Olivetti. 1964 hamnade Olivetti i finansiella problem, bland annat ledde köpet av Underwood inte till ökad försäljning. Underwood hade köpts 1963 sedan Olivetti blivit delägare 1959. Underwood hade då haft ekonomiska svårigheter under flera år. Under namnet Olivetti-Underwood hade bolaget sitt huvudkontor i New York. Ledningen över Olivetti togs över av Bruno Visentini 1964. 1964 såldes elektronikdelen till General Electric trots de utvecklingsprojekt som ägt rum, bland dem Programma 101.

1965 lanserades Programma 101 som ofta räknas som en föregångare till persondatorn. Programma 101 hade utvecklats genom en arbetsgrupp på fyra personer under ledning av Pier Giorgio Perotto med start 1962. Bland det som utvecklades för datorn var ett magnetiskt kort som kunde programmeras, en föregångare till disketten. För Programma 101 utvecklades också ett programmeringsspråk.[5] Den har kallats den första persondatorn och presenterades 1965.[6][7]

PC-satsning

Under 1970-talet fick företaget allt större ekonomiska problem men fortsatte att utvecklas. Carlo De Benedetti köpte in sig i Olivetti 1978 och tog över ledningen av företaget. 1982 släpptes den första PC:n från Olivetti. Olivetti var under 1980-talet den nästa största PC-leverantören efter IBM och var fortfarande marknadsledande inom kontorsmaskiner, framförallt med elektroniska skrivmaskiner. I slutet av 1980-talet minskade försäljningen av skrivmaskiner och priset på PC-datorer dalade. Olivetti började mer och mer att arbeta inom telekommunikation.

Under 1990-talet följde nya ekonomiska svårigheter och från 1995 startade stora omstruktureringar och personalminskningar i koncernen. Företaget har idag splittrats via utförsäljningar och de olika delarna återfinns idag i andra företag, främst inom telekommunikation och informationsteknologi. 2001 gick Olivetti in i Telecom Italia och 2003 följde en sammanslagning. Olivetti behåller en egen identitet under namnet Olivetti Tecnost.

Idag tillverkar Olivetti kopieringsmaskiner, skrivare, faxar, miniräknare, kassaapparater. Persondatortillverkningen lades ner 1997.

Design

Olivetti Lettera 22
Valentine
Elektrisk skrivmaskin. Modell: Olivetti PT 505.

Olivetti tillhör föregångarna inom corporate identity och redan under 1930-talet började företaget aktivt skapa en företagsidentitet efter amerikansk förebild vilket återspeglades i produkterna, arkitektur och annonser. 1950 släpptes Lettera 22 designad av Marcello Nizzoli som hade en revolutionerande design. Under 1960-talet firade företagets annonser stora triumfer. Walter Ballmer skapade den nuvarande logotypen 1970. Under 1960- och 1970-talet blev företaget känt för sin industridesign, bland annat den röda reseskrivmaskinen Olivetti Valentine har blivit en designklassiker. Vid Olivetti verkade industridesigners som Ettore Sottsass och Marco Zanuso. Mario Bellini har designat en rad produkter för Olivetti, såsom Divisumma 18, Lettera 25, Logos 50/60, Praxis 35 och Praxis 45.

  • MC 24

    MC 24

  • Lettera 22

    Lettera 22

  • Olivetti Divisumma

    Olivetti Divisumma

  • Logos 58

    Logos 58

Referenser

  1. ^ [a b] hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. ^ https://www.olivetti.com/en/corporate/company/about-us
  4. ^ https://www.theguardian.com/cities/2016/apr/13/story-cities-21-adriano-olivetti-ivrea-italy-typewriter-factory-human-city
  5. ^ ”The incredible story of the first PC, from 1965”. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120830231139/http://royal.pingdom.com/2012/08/28/the-first-pc-from-1965/. Läst 24 december 2017. 
  6. ^ Olivetti Programma 101 "Perottina"
  7. ^ Maskinen som förändrade världen Arkiverad 1 februari 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Olivetti Programma 101 - Museo scienza e tecnologia Milano.jpg
Författare/Upphovsman:
Olivetti (progettista/ costruttore), Bellini Mario (designer), Perotto Pier Giorgio (inventore/ progettista)
, Licens: CC BY-SA 4.0
La macchina, detta anche "perottina", presenta una parte posteriore compatta e uniforme in metallo, con le uniche disomogeneità corrispondenti a delle alette su un solo lato, alle due rientranze lungo lo spigolo superiore posteriore e alla prese di alimentazione posteriore. Nella parte anteriore, anch'essa compatta, sono visibili la stampante sequenziale a rullo integrata, in alto a sinistra, l'ingresso e l'uscita del dispositivo di lettura/registrazione per le cartoline magnetiche (il primo in alto, il secondo in basso, della zona centrale), un incavo con le spie "nascoste" di corretto funzionamento e di errore (verde, Correct Performance Light; rossa, Error Light), sul fronte alto a destra, e la tastiera a 37 tasti che comprende anche i tasti: di registrazione e di stampa del programma (Record Program Switch e Print Program Switch) con affianco il tasto di attivazione/blocco della tastiera (Keyboard Release Key) e di reset dei dati e delle istruzioni (General Reset Key), in alto davanti all'ingresso della cartolina magnetica; di reset dell'elettronica della tastiera (Clear Entry Key), in basso a destra della tastiera numerica. Inoltre, sul lato destro, sono visibili il tasto di accensione/ spegnimento (ON-OFF Key) e la manopola di impostazione della precisione decimale dei calcoli (Decimal Wheel). Caratteristiche tecnicheRAM: Linea di ritardo magnetostrittiva (1920 bit)Memoria di massa: Cartolina magnetica (1920 bit)Unità aritmetico logica: Elettronica a componenti discreti (transistor, diodi, resistori, ecc.) con architettura a micromoduliAzionamento: Manuale o automaticaTastiera: Ridotta, zero singolo, 37 tasti, integrata nella macchinaDispositivo di stampa: A impatto con rullo portacaratteri, 30 caratteri al secondo, integrato nella macchinaLinguaggio di programazione: Formato da 16 istruzioni: aritmetiche, trasferimento, stampa, salti condizionati e nonNote produttiveCapo progetto: P. G. PerottoDesign: M. BelliniProduzione: Dal 1965 Unità prodotte: 44.000 macchine (la maggior parte vendute negli Stati Uniti)


Notizie storico-critiche
Negli intenti di Roberto Olivetti (dal 1962 amministratore delegato del Gruppo Olivetti e direttamente responsabile del Laboratorio di Ricerche Elettroniche) e dei progettisti, capitanati dall'ing. Perotto, la Programma101 doveva essere di facile programmazione, poco costosa e "da scrivania". In quest'ottica, la scelta della memoria interna, portò ad adottare per la P101 una memoria di tipo magnetostrittiva o "a linea di ritardo" (Pulse Delay Line); tecnologia di tipo sequenziale, poco veloce e di limitata capacità rispetto alle memorie ai tempi in auge, come per esempio le memorie a nuclei di ferrite, che in confronto, però, erano ingombranti e costose. In particolare, ll dispositivo magnetostrittivo adottato sulla P101 memorizzava l'informazione come vibrazioni di tipo torsionale su un filo di acciaio armonico avvolto a formare una spirale cilindrica; per la trasformazione dei segnali elettrici, che portavano l'informazione, in vibrazioni meccaniche utilizzava un trasduttore posto ad un capo del filo, mentre per la trasformazione contraria adoperava un trasduttore complementare che riproduceva i segnali elettrici originali. Da qui i segnali venivano amplificati e ritornavano al primo trasduttore e il "circolo" ripartiva; tra la "partenza" dal primo trasduttore e l'arrivo al sencondo, l'informazione subiva un ritardo di circa 2,2 millisecondi, ciò permetteva la memorizzazione di circa 240 caratteri (da 8 bit ciascuno). La lettura dei dati avveniva sul secondo trasduttore, mentre la loro modifica avveniva nei circuiti elettronici tra il secondo e il primo trasduttore. Naturalmente la memoria si azzerava quando la macchina veniva spenta La funzione che svolgeva la memoria magnetostrittiva nella P101 era di memoria "cache", fondamentale per immagazzinare i risultati delle ultime operazioni e renderli velocemente accessibili alle successive istanze del programma; quindi, il ciclo di questa memoria, circa 2,2 millisecondi, sequenziava tutta l'unica rete logica che costituiva l'architettura della macchina: Memoria, Unità Aritmetica e di Controllo, Tastiera, Unità stampante di tipo seriale; e Dispositivo di lettura/registrazione per la cosiddetta "Cartolina magnetica". Tutta l'architettura si basava su tecnologia a transistor organizzati in "micromoduli" (circa 900 moduli elementari con complessivi 6.000 componenti). La tecnica dei micromoduli fu brevettata a nome di P.G. Perotto e di Eduardo Ecclesia (brevetto US 3.478.251) Per l'ingresso e l'uscita dei dati dalla macchina, ma anche per l'inserimento del programma e per la memorizzazione permanente di dati, fu scelta una tecnologia alquanto innovativa per i tempi: la "cartolina magnetica" (Magnetic Program Card). Si trattava di un tipo di memoria che precorreva il floppy disk; infatti, consisteva in una cartolina di materiale plastico flessibile con un lato rivestito di materiale magnetico su cui venivano memorizzati i dati. Poteva essere archiviata ed essere letta e/o modificata tramite il dispositivo, di lettura/registrazione, interno alla P101. La cartolina, quindi, costituiva una sorta di "memoria di massa" per la macchina con una capacità equivalente di circa 480 caratteri Il brevetto della P101, "Program Controlled Elettronic Computer", fu depositato nel 1965 a nome di P.G.Perotto e Giovanni De Sadre (brevetto US 3.495.222) Nel 1991 l'ing. Perotto ha ricevuto il premio Leonardo Da Vinci del Museo della Scienza e della Tecnica di Milano per le soluzioni tecnologiche adottate nella P101 e in particolare proprio per l'idea della cartolina magnetica Nella fase di industrializzazione, dopo un primo approccio dell'architetto Marco Zanuso, il design della carrozzeria definitiva fu affidato e realizzato dal giovane architetto Mario Bellini. Il design finale fu brevettato nel 1967 (brevetto USD 209.351).
Olivetti Lettera 22 Typewriter Marcello Nizzoli.jpg
Författare/Upphovsman: Austin Calhoon, Licens: CC BY-SA 3.0
Olivetti Lettera 22 Typewriter Marcello Nizzoli
Olivetti-Valentine.jpg
(c) Folletto på italienska Wikipedia, CC BY-SA 3.0
Olivetti Valentine S (1969)

Design: Ettore Sottsass, Perry A. King Licenza: by-sa 2.5 (IT).

Foto: Davide Casali, Alessandro Gabbiadini, Marcello Mainardi.
Olivetti-mc24-marcello-nizzoli.jpg
Författare/Upphovsman: Christos Vittoratos, Licens: CC BY-SA 3.0
Calculator Olivetti MC 24 designed 1956 by Marcello Nizzoli
Logo Olivetti.svg
Logo Olivetti
Calculator divisumma24 hg.jpg
Författare/Upphovsman: Hannes Grobe (Hgrobe 06:16, 26 April 2006 (UTC)), Licens: CC BY-SA 2.5
Olivetti Divisumma 24 (1964)
Olivetti Building Ivrea.jpg
Författare/Upphovsman: The original uploader was Laurom på italienska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 3.0
The building of Olivetti corporation in Ivrea, Italy
Olivetti-logos-58-bellini.jpg
Författare/Upphovsman: Christos Vittoratos, Licens: CC BY-SA 3.0
Calculator Olivetti Logos 58, designed 1973 by Mario Bellini
Olivetti Lettera 22 at the MOMA.jpg
Författare/Upphovsman: David Orban, Licens: CC BY 2.0
Olivetti Lettera 22 typewtiter at the MOMA museum
Olivetti pt505.jpg
Författare/Upphovsman: Anderslöv, Licens: CC BY-SA 4.0
Skrivmaskin från olivetti