Olga Eggers

Olga Eggers
Olga Eggers 1906.
Pseudonym	Annette Brun
Född	Olga Antoinette von Eggers 31 december 1875 St. Thomas, Danska Västindien
Död	16 maj 1945 (69 år) Köpenhamn, Danmark
Yrke	Författare, journalist
Nationalitet	Dansk
Språk	Danska
Verksam	1903–1939
Noterbara verk	Zigøjnerblod (1903) Ene Hvid gennem Liberias Urskove (1931)

Olga Antoinette von Eggers, född 31 december 1875 på St. Thomas i Danska Västindien, död 16 maj 1945 i Köpenhamn, var en dansk friherrinna, journalist, författare och kvinnorättsaktivist. Vid sidan om sitt riktiga namn gav hon ut böcker under pseudonymen Annette Brun. Från 1934 uttryckte hon stöd för nazismen och Nazityskland.

Biografi

Olga Eggers var dotter till friherren, botanikern och kaptenen Heinrich Franz Alexander von Eggers (1844–1903) och Mathilde Camilla Stakemann (1848–1928).^[1][2] Familjen var av en gammal tysk adelssläkt och Olga Eggers tillbringade sina första levnadsår på ön St. Thomas i Danska Västindien, där fadern var kapten i den västindiska armén.^[1][2] När Eggers var fem år gammal skickades hon till släktingar på Falster och hade från det endast begränsad kontakt med sina föräldrar och syskon.^[1] Efter avslutad allmän skolgång utbildade hon sig till lärarinna vid N. Zahles Skole och blev utexaminerad 1900.^[1] Hon kom dock aldrig att arbeta inom detta yrke.^[1] Hon gifte sig 1901 med sin första man, författaren Ludvig Ferdinand Adolf Rosenberg, och flyttade till Köpenhamn.^[1] Kort därefter inledde hon en karriär som journalist på Social-Demokraten.^[2] Under första världskriget var hon utrikeskorrespondent i Paris och efter kriget engagerade hon sig i Nationernas Förbund.^[1] Politiskt var hon i en period aktiv socialdemokrat och engagerade sig för fred och antimilitarism.^[1] Hon var även länge en engagerad medlem av Dansk Kvindesamfund (1916–1934) och bidrog flitigt med artiklar till organisationens medlemstidning Kvinden og Samfundet samt till Tidens Kvinder (utgiven av Danske Kvinders Nationalråd).^[2][1] Hon var även skribent för den danska veckopressen, däribland Damernes Blad och Vore Damer.^[2]

Eggers författardebuterade 1903 med romanen Zigøjnerblod, som bl.a. behandlade det för tiden kontroversiella ämnet kring kvinnors sexualitet.^[1] Därefter kom hon att bli en mycket produktiv författare. Patriarkatet, kvinnors underordning och sexuell frigörelse är ofta förekommande teman i Eggers romaner, däribland i Moderne Ægteskab (1904).^[2] Hon skildrar också villkoren för den självständiga kvinnan i böcker som Af en Ensoms Optegnelser (1910) och Den glemte Gud (1915).^[2] Hon markerade sig också som förespråkare för fri abort med romanen Erotik (1932).^[2] I synnerhet hennes tidigare romaner fick goda omdömen av litteraturkritiker och hon tilldelades från 1921 statligt stöd för sitt författarskap.^[3][1] Genom att kombinera sitt författarskap med sin journalist- och skribentverksamhet fick hon en bred läsarskara.^[1] Hon fick även kontakt med flera för tiden inflytelserika författare, däribland Thit Jensen och Georg Brandes som hon utvecklade vänskaper med.^[1] Hon genomförde en uppmärksammad resa på sju månader till Liberia. Hon skildrade sina upplevelser därifrån i boken Ene Hvid gennem Liberias Urskove (1931) som med den tidens mått hade en mer positiv syn på afrikaner genom att hon gjorde ett försök med att slå hål på fördomar gentemot dem.^[1][2]

Eggers bröt med Socialdemokratiet och kvinnorörelsen under 1930-talet och anslöt sig till Danmarks national-socialistiske arbejderparti (DNSAP) 1934.^[1] Hon var grundare och ledare för partiets kvinnoförbund, Nordisk Kvindefront, och drev förlaget Nordiske Kvinders Forlag.^[1] Hon var redaktör för partiets medlemstidning Kamptegnet och stod partiledaren Aage H. Andersen nära.^[1] Hon var också medlem av det mindre partiet National Socialistisk Arbejder Parti (NSAP).^[1] Efter krigsslutet internerades hon i Vestre Fængsel för sitt engagemang inom den nazistiska rörelsen.^[1][2] Hon dog några dagar efteråt.^[2] Det är ännu oklart varför hon under 1930-talet ändrade ståndpunkt och anslöt sig till nazismen.^[1][2]

Bibliografi

Se även

• Ellen Hørup

Referenser

Noter

Tryckta källor

• Svend Cedergreen Bech (red.) (1979-1984). Dansk Biografisk Leksikon. Köpenhamn: Gyldendal.
• Jytte Larsen (red.) (2001). Dansk Kvindebiografisk Leksikon. Köpenhamn: Rosinante. ISBN 978-87-7357-487-4

Nazism i Danmark Partier Dansk Antijødisk Liga · Dansk Folkefællesskab · Dansk Folkeparti (1941-1943) · National Studenter Aktion · National Socialistisk Arbejder Parti · Danmarks Nationalsocialistiske Arbejderparti · National Socialistisk Parti · Dansk National Samling Personer Aage H. Andersen · Max Arildskov · Helge Bangsted · Kristen Madsen Brodersen · Frits Clausen · Flemming Dahl · Wilhelm Deichgräber · Olga Eggers · Kaj Feilberg · Erik Grevenkop-Castenskiold · Erling Hallas · Olaf Halvorsen · Poul Hansen · Gudmund Hentze · Børge Jacobsen · Hans Jensen · Christian Junior · Ejnar Jørgensen · Carl Max Klitgaard · Frederik Marcus Knuth · Christian Peder Kryssing · Cay Lembcke · Arent Lemvigh-Müller · Erik Lærum · Anders Malling · Knud Børge Martinsen · Jens Møller · Knud Nielsen · Orla Olsen · Wilfred Petersen · Eiler Pontoppidan · Victor Pürschel · Poul C. Rasmussen · Helmer Rosting · Sven Salicath · Christian Frederik von Schalburg · Heinrich Carl Schimmelmann · Karl Schultz · Jørgen Sehested · Jack G. Westergaard · Svend Kofoed Wodschow Press Akademisk Aktion · Fædrelandet (1939–1945) · Kamptegnet Övrigt Bovrupkartoteket · Frikorps Danmark · Danmarks Nationalsocialistiske Ungdom · C.F. von Schalburgs Mindefond · Schalburgkorpset Dansk nynazism Blood & Honour · Danmarks Nationalsocialistiske Bevægelse · Esben Rohde Kristensen · Jonni Hansen · Povl Heinrich Riis-Knudsen · White Pride · Daniel Stokholm · Danskernes Parti Se också Kategori Nazism i Danmark