Officiellt språk

Ett officiellt språk är ett språk som specifikt anges vara ett sådant i länders, delstaters eller i andra områdens konstitutioner eller lagar. De officiella språken används i landets offentliga administration och är de språk som lagar, domar och myndighetsbeslut avfattas på.

I Finlands grundlag och språklag används begreppet ”nationalspråk” av samma betydelse.

I Sverige används begreppet ”officiellt språk” om svenska språket endast ”i internationella sammanhang”.^[1] Svenska språket betecknas i andra sammanhang som ”huvudspråk”.

I många länder har man fastställt officiella minoritetsspråk. Dessa är inte officiella språk i landet; begreppen skall inte sammanblandas.

I Sverige finns det fem minoritetsspråk som betecknas som ”nationella minoritetsspråk” med vissa särskilda rättigheter för talare av dessa: finska, meänkieli (tornedalsfinska), samiska (sáme-giella), jiddisch och romani chib. Se vidare Språk i Sverige.

• Afghanistan: dari, pashto^[2]
• Belgien: nederländska, franska, tyska.
• Bosnien och Hercegovina: bosniska, serbiska och kroatiska.
  • Republika Srpska: bosniska, serbiska och kroatiska.
  • Federationen Bosnien och Hercegovina: bosniska, serbiska och kroatiska.
  • Brčko: bosniska, serbiska och kroatiska.
• Cypern: grekiska och turkiska
• Danmark: danska är de facto officiellt språk. Tyska är skyddat minoritetsspråk (talas framförallt på Söderjylland).
  • Färöarna: färöiska och danska
  • Grönland: grönländska
• Eritrea: tigrinja, engelska och arabiska
• Estland: estniska
• Finland: finska och svenska är nationalspråk. Se vidare Språk i Finland.
  • Åland: svenska
  • Samiska är officiellt språk i de tvåspråkiga kommunerna Enare, Enontekis, Utsjoki och Sodankylä kommuner.
• Frankrike: franska
• Georgien: georgiska
  • Abchaziska autonoma republiken: abchaziska och georgiska
  • Republiken Abchazien: abchaziska och ryska
• Grekland: grekiska
  • Athos: koine, kyrkoslaviska, grekiska, serbiska, ryska, georgiska, bulgariska och rumänska
• Indien: hindi, bengali, telugu, marathi, tamil, urdu, gujarati, malayalam, kannada, oriya, punjabi, assamese, kashmiri, sindhi och sanskrit. På federal nivå har dock hindi och engelska särställning. Se vidare Språk i Indien.
• Irak: arabiska och kurdiska
• Irland: iriska och engelska
• Island: isländska. Se vidare Språk i Island.
• Israel: hebreiska och arabiska
• Kanada: franska och engelska. Se vidare Språk i Kanada.
  • Northwest Territories: chipewyan, cree, engelska, franska, gwich’in, inuinnaqtun, inuktitut, inuvialuktun, north slavey, south slavey och tłįchǫ.
  • Nunavut: engelska, franska, inuinnaqtun och inuktitut.
  • Québec: franska
• Kazakstan: kazakiska och ryska
• Kina: standardkinesiska
  • Hongkong: engelska och kinesiska
  • Macao: portugisiska och kinesiska
• Kirgizistan: kirgiziska och ryska
• Kroatien: kroatiska
  • Istrien: kroatiska och italienska
• Moldavien: moldaviska (rumänska), ryska och ukrainska
• Montenegro: montenegrinska, serbiska, bosniska, albanska och kroatiska
• Nederländerna: nederländska är det officiella språket. Det kallas även för holländska men det är dock bara en dialekt som pratas mellan Amsterdam och Haag. Franska
  • Aruba: nederländska och papiamento
• Norge: bokmål och nynorska (två olika skriftsystem för norskan). Nationella minoritetsspråk är kvänska (dessutom officiellt språk i Porsanger kommun), romani och norsk romani.
  • Samiska är officiellt språk, vid sidan av norskan, i kommunerna Kautokeino, Karasjok, Kåfjords kommun, Lavangen, Nesseby, Porsanger, Tana, Tysfjord och Snåsa kommuner.
• Portugal har portugisiska som officiellt språk för hela landet och mirandesiska som regionalt officiellt språk
• Ryssland har ryska som officiellt språk för hela federationen och därtill ett flertal regionala officiella språk
  • Provisoriska Administrationen för Sydossetien: ossetiska och georgiska
  • Republiken Sydossetien: ossetiska och ryska
  • Tjetjenien: tjetjenska och ryska
• Schweiz: tyska, franska, italienska och rätoromanska.
• Serbien: serbiska
  • Kosovo: albanska och serbiska
  • Vojvodina: serbiska, ungerska, slovakiska, rumänska, kroatiska och rusinska.
    • Novi Sad: serbiska, ungerska, slovakiska och rusinska
• Singapore: engelska, standardkinesiska, malajiska och tamil
• Somalia: somaliska (officiellt språk), arabiska (andraspråk)
• Somaliland: Somaliska, Arabiska (andraspråk)
• Spanien: spanska
  • Baskien: baskiska och spanska
  • Galicien: galiciska och spanska
  • Katalonien: katalanska, spanska och aranesiska
  • Navarra: spanska, samt baskiska i norra delen
  • Valencia: spanska och valencianska
• Sri Lanka: singalesiska, tamil och engelska
• Storbritannien (se Språk i Storbritannien) har inget officiellt språk, även om engelska i praktiken fungerar som ett sådant. Engelska är emellertid officiellt språk i flera områden utanför Europa som tillhör Storbritannien. Däremot finns fem officiella landsdelsspråk eller minoritetsspråk enligt Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk: kymriska (som jämte engelska är officiellt språk i Wales), skotsk gaeliska (i Skottland), lågskotska (i Skottland och Nordirland), iriska (i Nordirland) och korniska (i Cornwall).
  • Kanalöarna: franska och engelska.
    • På Guernsey är dessutom guernésiais erkänt landsdelsspråk.
    • På Jersey är dessutom jèrriais erkänt landsdelsspråk.
  • Isle of Man: engelska. Manx är erkänt landsdelsspråk.
  • Pitcairnöarna: engelska. Pitcairnesiska är erkänt landsdelsspråk.
• Sverige: svenska är huvudspråk. Därutöver finns fem officiella minoritetsspråk: finska, meänkieli, samiska (sáme-giella), jiddisch och romani chib. Se vidare Språk i Sverige.
• Sydafrika: afrikaans, engelska, sydndebele, pedi, sotho, swazi, tsonga, tswana, venda, xhosa, zulu. Se vidare Språk i Sydafrika.
• Tyskland: tyska är officiellt språk och danska, lågtyska, sorbiska, romani och frisiska är officiella minoritetsspråk.
• Ukraina: har endast ukrainska som officiellt språk, men det är bara modersmål för 61% av befolkningen. Ryska är inte officiellt språk trots det att det är modersmål för 31% av befolkningen, och är andraspråk för betydligt fler. Det är framför allt de östra och södra delarna av landet som har ryskspråkig befolkning.
• USA har inget officiellt språk för hela unionen, även om engelska fungerar som det i praktiken. Många delstater har dock infört engelskan som officiellt språk, i vissa fall tillsammans med ytterligare något språk. Närhelst ett delstatligt regelverk om officiella språk prövats i USA:s högsta domstol har det förklarats för författningsvidrigt och upphävts.
• Vatikanstaten: latin och italienska
• Vitryssland: vitryska och ryska
• Österrike: tyska är officiellt språk och slovenska, kroatiska och ungerska är officiella minoritetsspråk.

• Afrikanska unionen: arabiska, engelska, franska, portugisiska, spanska och swahili
• Europeiska unionen: bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.^[3]
• Förenta Nationerna: arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska.
• Latinska unionen: franska, italienska, katalanska, portugisiska, rumänska och spanska.

• Koncernspråk
• Språkpolitik
• Standardspråk

• Språkrådets frågesida, med svar på om svenskan är officiellt språk i Sverige
• Riksdagsmotion om att införa svenska som officiellt språk i Sverige

• Wikisource har originalverk som rör Officiellt språk.
  Officiellt språk
• Officiell webbplats - European Charter for Regional or Minority Languages