Odlingszon

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Sveriges odlingszoner
Finlands odlingszoner

En odlingszon eller växtzon är ett område där man anser att klimatbetingelserna och årstidernas påverkan på växter är så likartade att man kan ringa in det området och skilja det från sin omgivning.

Ett exempel är den zonkarta över Sverige som C.G. Dahl ritade år 1912, och publicerade år 1913.[1] Denna karta innehöll 5 zoner. År 1929 modifierades kartan något, men innehöll fortfarande 5 zoner.[2] Kartan har blivit en klassiker som genom åren finjusterats och gjorts mer detaljerad. Den har allmänt accepterats bland såväl amatörer som proffs. Zonkartan är uppdelad i åtta odlingszoner, där zon I är den mildaste och VIII den bistraste. Fjällregionen är undantagen från zonindelningen.

Se även

Källor

  1. ^ Sveriges Pomologiska förenings årsskrift, år 1913, sid 40
  2. ^ C.G. Dahl, Pomologi, 1929, sid 15

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Sweden Vegetation Zones.jpg
Författare/Upphovsman: Boeing720, Licens: CC BY-SA 4.0
Map of Sweden's five major vegetation zones
Suomen kasvuvyöhykkeet.svg
Författare/Upphovsman: Halava, Licens: CC0
Suomen kasvuvyöhykkeet vuoden 2005 kuntajaon mukaisesti.
 
IA Suotuisan suven alue
 
IB Mantereen paras
 
II Järvien ja peltojen vyöhyke
 
III Suomen perusmaisemaa
 
IV Mäkiseutujen ja lakeuksien vyöhyke
 
V Tasankojen, soiden ja vaarojen vyöhyke
 
VI Vedenjakajamailta Lapin porteille
 
VII Etelä- ja Keski-Lappi
 
VIII Tunturien paljakat
Kunnat, jotka sisältävät kahden vyöhykkeen olosuhteita, on merkitty raidoituksella. Niiden alueella lämpimät mäenrinteet ja lauhkeat vesistöjen rannat kuuluvat suotuisampaan vyöhykkeeseen ja alavat suoseudut kuuluvat ankarampaan vyöhykkeeseen.