Ockelbo kommun
| Ockelbo kommun Kommun | |
 Ockelbo järnvägsstation | |
| Slogan | Plats att växa |
|---|---|
 Ockelbos kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Gästrikland Hälsingland |
| Län | Gävleborgs län |
| Centralort | Ockelbo |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 5 738 ()[1] |
| Areal | 1 128,99 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 1 064,72 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 64,27 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 5,39 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 60°53′00″N 16°43′00″Ö / 60.883333333333°N 16.716666666667°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Gävle domkrets (–) Sandvikens domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2288[3] |
| Anställda | 575 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2101 |
| GeoNames | 2687516 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Ockelbo kommun är en inlandskommun i Gävleborgs län. Centralort är tätorten Ockelbo.
Genom kommunen löper den så kallade norrlandsgränsen. Västra delen av kommunen utgörs av kuperad barrskogsterräng och den östra är relativt låglänt. Etableringen av Norra stambanan gjorde att flera småföretag sökte sig till Ockelbo och det som idag utgör centralorten blev en betydande stationsort. Successivt har näringslivet omvandlats till det differentierade näringsliv som kommunen har idag.
Nästintill årligen minskade kommunens befolkning fram till 2015. Därefter har trenden vänt. Centerpartiet och Socialdemokraterna har styrt kommunen i koalition från 2006 till 2022.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar Ockelbo socken och en del av Skogs socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.
Ockelbo kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ockelbo landskommun och en del ur Skogs landskommun (området som utgjorde Lingbo församling).[5]
Kommunen ingick från bildandet till 26 april 2004 i Sandvikens domsaga och ingår sen dess i Gävle domsaga.[6]
Geografi
Kommunen ligger huvudsakligen i den nordvästra delen av landskapet Gästrikland, men en mindre del norr (Lingbo distrikt) ligger i landskapet Hälsingland.
Topografi och hydrografi
Den så kallade norrlandsgränsen löper genom Ockelbo kommun och blockig morän täcker urbergsberggrunden. Västra delen av kommunen utgörs av kuperad barrskogsterräng med många sjöar och myrar i de lägre terränglägena. Den östra delen är relativt låglänt med lerig odlingsmark och slättområden kring tätorterna Ockelbo och Åmot. I det östra området finns också klapperstensfält så som vid Lappåsen i nordöst. Genom kommunen löper två större rullstensåsar, en nord–sydlig genom centralorten och en nordväst–sydöstlig utmed Jädraån.[7]
Naturskydd
År 2022 fanns fyra naturreservat i Ockelbo kommun: Kroksjö öga, Latåsen, Lundbosjön och Trollberget. Av dessa var ett även klassat som Natura 2000-område, Lundbosjön.[8]
Kroksjö öga utgörs av ett dödislandskap med skog och myrmark.[9] Även Latåsen utgörs av skog och i reservatet hittas rödlistade arter som violettgrå tagellav, kötticka och ullticka.[10] Lundbosjön är ett variationsrikt naturreservat. Den oreglerad Testeboån omges av svämlövskog och frodiga strandängar. I reservatet finns också Sveriges nordligaste naturliga förekomst av ek.[11] Naturreservatet Trollberget utgörs primärt av skog där har rödlistade arter knutna till död granved påträffats, så som rynkskinn och ullticka.[12]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Ockelbo församling.
Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt[13] – vilka motsvarar församlingsindelningen den 31 december 1999, just före de slogs samman till en församling – Lingbo, Ockelbo och Åmot.
Tätorter
År 2021 bodde 58,2 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[14] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det tre tätorter i Ockelbo kommun:[15]
|
| |||||||||||||||||
Styre och politik
Styre
Centerpartiet och Socialdemokraterna tog över makten 2006 och fortsatte därefter styra efter valen 2010 och 2014. På frågan om varför Socialdemokraterna i Ockelbo inte sanarbetar med något av de andra rödgröna partierna svarade kommunalrådet Magnus Jonsson (S) 2014 att "S och C är de två största partierna och Centern har alltid tagit ansvar oavsett om det gällt positiva och negativa saker och framförallt har det en del med personkemin att göra".[16] Efter valet 2018 backade Socialdemokraterna men kunde fortsatt styra i majoritet tillsammans med Centerpartiet under mandatperioden 2018–2022.[17]Efter valet 2022 fick Socialdemokreterna ytterligare ett mandat i kommunfullmäktige och samarbetet med Centerpartiet fortsätter under mandatperioden 2022-2026.
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Anna Schönning |
| Förste vice ordförande | C | Lena Schenström |
| Andre vice ordförande | Sd | Jonny Lindblom |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 23 | 12 | 4 | 2 |
| 41 | 85,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 23 | 13 | 2 | 3 |
| 41 | 89,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 23 | 14 | 2 | 2 |
| 41 | 90,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 1 | 21 | 14 | 2 | 3 |
| 41 | 89,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 23 | 12 | 1 | 3 |
| 41 | 89,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 22 | 11 | 2 | 4 |
| 41 | 86,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 2 | 16 | 1 | 8 | 2 | 2 |
| 31 | 83,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 15 | 1 | 8 | 1 | 1 | 3 |
| 31 | 84,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 17 | 1 | 7 | 1 | 2 |
| 31 | 83,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 9 | 11 | 1 | 6 | 1 | 3 |
| 31 | 78,74 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 6 | 14 | 1 | 8 | 2 |
| 31 | 74,99 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 15 | 1 | 7 | 1 | 3 |
| 31 | 77,09 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010* | 2 | 15 | 1 | 2 | 5 | 1 | 1 | 4 |
| 31 | 80,99 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 15 | 1 | 5 | 5 | 2 | 2 |
| 31 | 83,89 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 12 | 1 | 8 | 5 | 1 | 2 |
| 31 | 84,67 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 1 | 13 | 1 | 9 | 4 | 1 | 2 |
| 31 | 82,75 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
* Under mandatperioden blev först ett av Sverigedemokraternas och senare även ett av Moderaternas mandat vakanta på grund av att ledamöter avsade sig sina platser.[18]
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen i Ockelbo kommun utgörs av 11 ordinarie ledamöter. Dess ordförande är kommunens enda kommunalråd. Förutom det som åligger kommunstyrelsen enligt lag är Ockelbos kommunstyrelse även ansvarig för ekonomi- och personalfrågor, näringslivsutveckling, turism, kommunikationer, arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor, kommunal beredskap, säkerhetsfrågor samt teknikverksamhet. För detta arbete har kommunstyrelsen tre utskott: ekonomiutskottet, tillväxtutskottet och personalutskottet.[19]
Nedan presenteras kommunstyrelsens presidium mandatperioderna 2018–2022 och 2022–2026.[19][20]
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | S | Magnus Jonsson | C | Marit Rempling |
Övriga nämnder
I kommunen finns sex nämnder. Förutom de som presenterats nedan finns även Valnämnden och de kommungemensamma nämnderna Västra Gästrikland samhällsbyggnadsnämnd och Överförmyndarnämnden Västra Gästrikland.[21] Dessa är gemensamma för kommunerna Ockelbo, Hofors och Sandviken.[22][23]
Nedan presenteras nämndernas presidium mandatperioden 2018–2022.
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden[24] | S | Anna Engblom | C | Anders Öqvist |
| Utbildnings- och kulturnämnden[25] | S | Anna Schönning | S | Torbjörn Nyholm |
Internationella relationer
| ” | Ockelbo är en del av en alltmer globaliserad värld och vill genom vårt internationella arbete ge möjlighet till kontakt med andra länder. | „ |
| – Ockelbo kommun, [26] | ||
Syftet med kommunens internationella arbete är dels att lära av andra men också att marknadsföra kommunen. Det internationella arbetet inleddes med vänortssamarbete med nordiska vänorter och då avsåg samarbetet kultur.[26] Senare har kommunen etablerat ett vänortssamarbete med den amerikanska staden Stromsburg, en ort som grundades 1872 av emigrerade Ockelbobor.[27]
Efter Sverige gick med i EU har kommunen gått med i ett samarbete för små landsbygdskommuner inom EU, Charter of European rural Communities.[26] Samarbetet innebär bland annat att Ockelbo har en vänort i respektive EU-land.[28]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Ursprungligen utgjordes troligtvis basnäringarna av boskapsskötsel med fäboddrift, jakt och fiske. Lågteknisk järnframställning där myrmalm användes förekom under förhistorisk tid. Under 1600-talet utvecklades järnhanteringen och Ockelbo blev en järnbruksbygd. Till detta uppstod binäringar i form av kolning, tjärbränning och sågning samt körslor för brukens behov. Men tillgången på malm var liten och behövde fraktas från Svärdsjö, Torsåker och Norberg till de bruk som kom att gå under namnet Ockelboverken, bland annat Wij, Brattfors, Åbron, Jädraås och Åmot. Det blev allt svårare att få avsättning för järnet och runt sekelskiftet 1700 koncentrerades verksamheten till ett fåtal bruk.[29]
Industrialismen började göra sig gällande i Ockelbo efter 1860-talet. Etableringen av Norra stambanan gjorde att flera småföretag sökte sig till Ockelbo. Under 1870-talet inleddes en sågverks- och massaepok och avverkning och sågning av trävaror får en helt annan omfattning än tidigare. Två större sågverk etablerades under denna tid Bosågen och Frankssons såg. Det som idag utgör centralorten blev en betydande stationsort och därefter växte ett modernt samhälle fram. Successivt har näringslivet omvandlats till det differentierade näringsliv som kommunen har idag.[29]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av länsväg 272 (även kallad Tidernas väg) som fungerar som regional led för gods och arbetspendling, besökare till kommunen men också som genomfartsled för långväga transporter. Genom kommunen går även länsvägarna 302 och 303.[30]
Järnhanteringen som växte fram under 1600-talet krävde bra kommunikationer. Därför byggdes ett järnvägsnät upp från Vintjärns gruvor till Norrsundet, Dala–Ockelbo–Norrsundets Järnväg.[29] En del av denna, Jädraås-Tallås Järnväg, används numer som museijärnväg.[31]
Genom kommunen går även Norra stambanan som är hårt belastad på vissa sträckor genom området. På sträckorna Mo Grindar-Holmsveden, Kilafors-Bollnäs och Ramsjö-Ånge-Bräcke är banan dubbelspårig.[30]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 5 738 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 263:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Nästintill årligen minskade kommunens befolkning fram till 2015. Därefter har trenden vänt vilket kan härledas till inflyttning från utlandet.[7]
| Befolkningsutvecklingen i Ockelbo kommun 1970–2020[32] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 6 725 | |||
| 1975 | 6 410 | |||
| 1980 | 6 663 | |||
| 1985 | 6 438 | |||
| 1990 | 6 484 | |||
| 1995 | 6 478 | |||
| 2000 | 6 189 | |||
| 2005 | 6 051 | |||
| 2010 | 5 936 | |||
| 2015 | 5 849 | |||
| 2020 | 5 884 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 634, eller 11,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 5 765 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 271, eller 4,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 101 den 31 december 2002).[33]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Ockelbo kommun 5 765 personer. Av dessa var 547 personer (9,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[34]
| Födelseland[34] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 5 218 |
| 2 | Afrika: Övriga länder | 171 |
| 3 |  Finland | 95 |
| 4 |  Afghanistan | 45 |
| 5 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 41 |
| 6 | Asien: Övriga länder | 37 |
| 7 |  Thailand | 28 |
| 8 |  Polen | 22 |
| 9 |  Tyskland | 20 |
| 10 |  Irak | 18 |
| 11 |  Iran | 11 |
| 11 |  Turkiet | 11 |
| 13 |  Somalia | 10 |
| 14 |  Norge | 9 |
| 14 | Sydamerika | 9 |
| 16 | Europa utom EU: Övriga länder | 7 |
| 17 |  Danmark | 5 |
| 18 | Nordamerika | 3 |
| 19 |  Kina | 2 |
| 20 |  Island | 1 |
| 20 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 1 |
| 20 | Oceanien | 1 |
| 23 |  Bosnien och Hercegovina | 0 |
| 24 | Okänt födelseland | 0 |
| 25 |  Sovjetunionen | 0 |
| 26 |  Syrien | 0 |
Kultur
Kulturarv
År 2022 fanns två riksintressen för kulturmiljövård. Ockelbo och Vi är beläget mitt i Ockelbo socken. Där möts den förhistoriska färdvägen på Enköpingsåsen och Testboåns förhistoriska vattenled. Området visar ortens utveckling från järnåldern till början av 1900-talet. Mot gränsen till Dalarna ligger kommunens andra riksintresse för kulturmiljövård, Jädraås bruk och Tallås. Detta samhälle etablerades i mitten av 1800-talet när Ockelboverken lät uppföra en masugn vid Jädraån. Området är av riksintresse dels på grund av dess karaktär "som ett tydligt avgränsat, isolerat samhälle som är omgivet av skog" men också för den bebyggelsestruktur som uppkom mellan 1850- till 1950-talet, anpassad efter de olika verksamheternas behov.[30] År 2022 fanns även två byggnadsminnen: Brattfors bruk och Wij valsverk.[35]
Kommunvapen
Blasonering: SkölDetta område visar ortens historiska utveckling från järnåldern till början av 1900-talet.d genom granskura kluven i silver, vari tre stolpvis ställda gröna ringar, och grönt, vari en stolpvis ställd smideshammare i silver.
Hammaren syftar på järnhantering, granskuran på skogsbruk och ringarna på kommunens tidigare tre församlingar. Även om blasoneringen specificerar en granskura (dvs. en grantoppskura) så avbildas vapnet alltid med en grankvistskura.
Sport
Kommunen har etablerat Ungdomsgalan där priser delas ut för bland annat Årets idrottstjej och året idrottskille men också årets ledare och årets lag/grupp.[36]
Bland de kända idrottarna i kommunen hittas bland annat racingföraren Ockelbo-Lundgren som bland annat tävlade i Kristianstads GP 1955 för Mercedes fabriksstall.[37]
Se även
- Ockelbosjuka
- Personer med anknytning till Ockelbo kommun
Referenser
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sandvikens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b] ”Ockelbo - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ockelbo. Läst 22 augusti 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat.html. Läst 23 augusti 2022.
- ^ ”Kroksjö öga”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/kroksjo-oga.html. Läst 23 augusti 2022.
- ^ ”Latåsen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/latasen.html. Läst 23 augusti 2022.
- ^ ”Lundbosjön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/lundbosjon.html. Läst 23 augusti 2022.
- ^ ”Trollberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/besoksmal/naturreservat/trollberget.html. Läst 23 augusti 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2101&id2=null. Läst 22 augusti 2022.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 22 augusti 2022.
- ^ Mälstam, Staffan (25 september 2014). ”S och C fortsätter styra Ockelbo”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5997785. Läst 22 augusti 2022.
- ^ ”Styret i Ockelbo klart – S och C fortsätter tillsammans”. SVT Nyheter. 21 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/styret-i-ockelbo-klart-s-och-c-fortsatter-tillsammans. Läst 22 augusti 2022.
- ^ Gefle Dagblad 2013-10-22 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 2014-11-25
- ^ [a b] ”Kommunstyrelsen”. ockelbo.se. 31 oktober 2023. https://ockelbo.se/kommun--politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen. Läst 16 juni 2024.
- ^ ”SAMMANTRÄDESPROTOKOLL” (PDF). Ockelbo kommun. 24 maj 2022. Arkiverad från originalet den 25 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230325200259/https://ockelbo.se/PageFiles/77433/KS_Protokoll_220524.signerad.pdf. Läst 22 augusti 2022.
- ^ ”Kommunens organisation— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220822093334/https://www.ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/. Läst 22 augusti 2022.
- ^ ”Västra Gästriklands samhällsbyggnadstjänst— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220822093336/https://www.ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Vastra-Gastriklands-samhallsbyggnadstjanst/. Läst 22 augusti 2022.
- ^ ”God man, förvaltare, förmyndare”. sandviken.se. https://sandviken.se/omsorgstod/ekonomisktstodochkonsumentvagledning/godmanforvaltareformyndare.4.195dd5bf960ef47f87fff1716.html. Läst 22 augusti 2022.
- ^ ”Socialnämnden— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220822093337/https://www.ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Socialnamnden/. Läst 22 augusti 2022.
- ^ ”Utbildnings- & kulturnämnden— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220822093335/https://www.ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Utbildnings---kulturnamnden/. Läst 22 augusti 2022.
- ^ [a b c] ”Internationellt arbete— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. Arkiverad från originalet den 25 september 2020. https://web.archive.org/web/20200925143040/https://ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete1/. Läst 23 augusti 2022.
- ^ ”Stromsburg— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220823064803/https://www.ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete1/Stromsburg/. Läst 23 augusti 2022.
- ^ ”European Charter— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220823064804/https://www.ockelbo.se/Invanare/Kommun-och-politik/Internationellt-arbete1/European-Charter1/. Läst 23 augusti 2022.
- ^ [a b c] ”Kommunomfattande översiktsplan” (PDF). Ockelbo kommun. Oktober 2012. https://sandviken.se/download/18.636a137a153c332a5bc56fa/1480358152741/%C3%96versiktsplan.pdf. Läst 22 augusti 2022.
- ^ [a b c] ”ÖVERSIKTSPLAN 2040” (PDF). Ockelbo kommun. 30 juli 2020. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220822115638/https://www.ockelbo.se/Documents/Kommunstyrelse/Samr%25C3%25A5dshandling_%25C3%2596P2040_Ockelbo_kommun_minskad.pdf. Läst 22 augusti 2022.
- ^ ”Jädraås-Tallås Järnväg – Ångtågsresan i Gästrikland”. https://jtj.org/. Läst 22 augusti 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/99049.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 22 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa;jsessionid=61C55ED5A6E58BCF1222AF6F8613A044?inventeringId=21120000024075&page=relationer. Läst 22 augusti 2022.
- ^ ”Nominera ungdomar— Ockelbo kommun”. www.ockelbo.se. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220822121053/https://www.ockelbo.se/Invanare/Kultur-fritid/Ungdomsgalan/Nominera-ungdomar/. Läst 22 augusti 2022.
- ^ ”Eric Lund | Artiklar | Ockelbo-Lundgren. Racerföraren, uppfinnaren och plastmissionären”. Eric Lund. https://ericlund.se/artiklar/ockelbo-lundgren-racerforaren-uppfinnaren-och-plastmissionaren. Läst 22 augusti 2022.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ockelbo kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
.svg)
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg){kind=link}
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Ockelbo kommun
World file:
81.48921039600729443 0 0 -81.48921039600729443 1787236.48223276250064373
8649758.3682104367762804Erik Lundgren from Ockelbo in Sweden. He made two cars himself, including the one in this picture. It has a fibreglass body moulded from a Ferrari 500 Mondial (mounted on an Alfa Romeo Giulietta chassis). In front is a body for a pedal car he made, perhaps for his son.[1]
Författare/Upphovsman: Bysmon, Licens: CC BY-SA 4.0
Jädraås stationshusområde vid Jädraås-Tallås Järnväg, Ockelbo, Gästrikland.
Författare/Upphovsman: Gunnar Creutz, Licens: CC BY-SA 4.0
Sidsjön nära byn Källsjön, Ockelbo kommun, Gästrikland, Gävleborgs län, Sverige.
Författare/Upphovsman: Bysmon, Licens: CC BY-SA 4.0
Smedjan i Jädraås, Ockelbo, Gästrikland. Lancashiresmedjan hade valsverk, ånghammare och ångmaskin. 1905 togs en lancashiresmedja med fem lancashirehärdar och en ångsmälthammare i bruk.
Författare/Upphovsman: Marmelad and Lokal_Profil, Licens: CC BY-SA 2.5
See about CoA blazoning: [Expand]
Författare/Upphovsman: Nils Öberg, Licens: CC BY-SA 3.0
Railway station Ockelbo in Sweden. Located north-west of Gävle. Swedish county road 272 is in front of this image.
Författare/Upphovsman: L.G.foto, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Ockelbo Municipality in Gävleborg County
- Designd by me, based on Image:Gävleborg County.png
