Oboe

Oboe
Typ	Träblåsinstrument, dubbelt rörblad
Omfång	b♭ – ca a3 ;
Del av	Symfoniorkester, blåskvintett, blåsorkester
Förekommer i	Barock, wienklassicism, romantik, modernism

Oboe (uttal /ʊˈboː/) är ett träblåsinstrument med dubbelt rörblad. Oboen utvecklades i Frankrike under 1600-talet. Namnet kommer av franskan haut bois (högt trä, dvs. högt träblåsinstrument). Skalmejan är en folklig föregångare till oboen. I slutet av 1600-talet nyttjade den svenska armén och flottan skalmejor, som efter hand under det stora nordiska kriget i början av 1700-talet, byttes ut mot hautbois/oboe. Hautboist blev i krigsmakten beteckningen för en musiker som spelade både oboe och dulcian/basson.^[1]

Karaktär och användning

Oboens ton brukar beskrivas som när man håller för näsan och talar,^[2] vilket något oegentligt benämns som ett nasalt (egentligen hyponasalt) ljud. Den är övertonsrik och hörs bra över de övriga orkesterinstrumenten. I den lägsta kvinten av sitt tonomfång har oboen en tendens att låta grov eller rå. (Om en sådan karaktär inte är önskvärd brukar passager i detta register överlåtas till oboens större släkting engelskt horn.) I mittenregistret klingar oboen bäst, och den kommer till sin fulla rätt i melodiska solon. De allra högsta tonerna är svårspelade och har en mycket tunn klang som kan erinra om att rörbladsinstrumentet i grunden är en "vasspipa"; de används sparsamt i symfoniorkestern.

När orkestern stämmer är det oboen som tar stämton, vanligtvis ett ettstruket a. Det ettstrukna a:t hålls för det mesta ut i cirka 4–6 sekunder, mätningar har under extrema omständigheter kunnat tangera så mycket som en 13 minuter lång stämton, detta hör förstås till det synnerligen ovanliga. Oboe är också en orgelstämma av typen tungstämma, även kallad lingual- eller rörstämma. Engelskt horn är en oboe i altläge; oboe da caccia är en föregångare till denna. Oboe d’amore är en oboe som är stämd en ters lägre än oboen.

Kända oboister

Johann Jacob Bach (1682–1722), tysk-svensk hautboist (oboist) vid Taubes dragonregemente under Karl XII:s tid (år 1704), senare (år 1713) flöjtist i Hovkapellet^[3]
Kennet Bohman (född 1957), barockoboe
Jesper Harryson (född 1967), förste oboist i Kungliga Filharmoniska Orkestern och oboist i Kungliga Filharmonikernas Blåsarkvintett
Lars Henriksson (född 1960), oboe/barockoboe, oboist i Ensemble 1700
Heinz Holliger (född 1939), schweizisk oboist, kompositör och dirigent, lärare vid Hochschule für Musik in Freiburg im Breisgau
Helen Jahren (född 1959), svensk frilansande oboist
Andreas Lemke (född 1969), engelskt hornist och oboist i Kungliga Filharmoniska Orkestern
Kjell Senås (född 1932), solo-oboist i ledande europeiska orkestrar samt förkämpe för det udda instrumentet xyklophonium, ett rörinstrument från tidigt 1800-tal. Medlem av symfoniska sällskapet Rex Musica samt ledamot i Akademiens rörblås-stiftelse.

Se även

Träblåsinstrument
Klarinett, fagott, skalmeja, engelskt horn, oboe d'amore, oboe da caccia
Lista över musikinstrument

Referenser

^ Anders Larsson. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 s. 39-42, 116-119, 173-174, 193, 220, 272. Jengel Förlag Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8
^ "Lär känna instrumenten". norrkopingssymfoniorkester.se. Läst 10 oktober 2022.
^ Generalmönsterrulla för Överste Gustav Adam Taubes dragonregemente 1704.SE/KrA/0023/0/1603 (1704), bildid: A0029803_00009

Externa länkar

Brian's Double Reed Page - Information om oboe
Oboe Links Page
International World Championship for Evil Oboeists

[1] Anders Larsson. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 s. 39-42, 116-119, 173-174, 193, 220, 272. Jengel Förlag Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8

[norrkoping-2] "Lär känna instrumenten". norrkopingssymfoniorkester.se. Läst 10 oktober 2022.

[3] Generalmönsterrulla för Överste Gustav Adam Taubes dragonregemente 1704.SE/KrA/0023/0/1603 (1704), bildid: A0029803_00009

[1]

[2]

[3]

Navigation

Navigering

Temaportaler