OVV-kvasar

OVV-kvasar
Artist’s impression of the quasar 3C 279.jpg
En konstnärs tolkning av OVV-kvasaren 3C 279[1].
  • Överordnad typ: Blazar
  • Närliggande variabeltyp: BL Lacertae-objekt
  • Förkortning: OVV av Optically Violent Variable quasar[2], eller AGN[3]
  • Karaktäristika: Inte stjärnor, utan kvasarer med starkt variabel ljusstyrka.[2]
  • Antal: 6 objekt redovisades som QSO-objekt i GCVS 2009 där OVV-kvasarer inbegrips[2]

En OVV-kvasar (engelska optically violent variable quasar) är en typ av starkt variabla kvasarer, och en av de två huvudtyperna av blazarer där den andra huvudtypen är BL Lac-objekten. OVV-kvasarer tros vara stora elliptiska radiogalaxer vända så att de ur jordens synvinkel betraktas längs den ena av deras jetstrålar rakt ner i galaxens kärna. OVV-kvasarernas ljusstrålning kan variera med hela 50 procent per dygn. [4] OVV-kvasarer har väsentligen blivit enhetliga med högpolariserade kvasarer (HPQ), kärndominerade kvasarer (CDQ) och plattspektrumradiokvasarer (FSRQ)[5]. Olika termer används men termen FSRQ får popularitet effektivt och gör de andra termerna arkaiska.

Den aktiva galaxkärnan i kvasaren är extremt kompakt och liten i förhållande till galaxens totala utsträckning, men kan fortfarande lysa flera hundra gånger starkare än resten av galaxen. Strålningen från aktiva galaxkärnor kan inte förklaras som enbart stjärnljus eftersom de avger elektromagnetisk strålning över ett mycket större våglängdsintervall. Strålningen som observerats från aktiva galaxer kan förklaras med att det supermassiva svarta hålet i centrum av galaxen kontinuerligt konsumerar en stor mängd materia från sin omgivningen.[6]

Jämfört med BL Lac-objekt har de vid synliga våglängder breda emissionslinjer.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, OVV quasar, 12 februari 2020.

Noter

  1. ^ "APEX takes part in sharpest observation ever". ESO Press Release. Hämtad 18 juli 2012.
  2. ^ [a b c] ”Variability types, General Catalogue of Variable Stars” (på engelska). Sternberg Astronomical Institute, Moskva, Ryssland. http://www.sai.msu.su/groups/cluster/gcvs/gcvs/iii/vartype.txt. Läst 16 februari 2020. 
  3. ^ Otero, S. A.; Watson, C.; Wils, P.. ”Variable Star Type Designations in the VSX” (på engelska). AAVSOs hemsida. American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=about.vartypes. Läst 16 februari 2020. 
  4. ^ Darling, David. 2004. The Universal Book of Astronomy.
  5. ^ Urry, C. Megan; Padovani, Paolo (September 1995). "Unified Schemes for Radio-Loud Active Galactic Nuclei". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 107: 803. arXiv:astro-ph/9506063. Bibcode:1995PASP..107..803U. doi:10.1086/133630.
  6. ^ https://snl.no/aktiv_galakse, Store norske leksikon, Aktive galaxe. Hämtad 2020-02-12.

Media som används på denna webbplats

Artist’s impression of the quasar 3C 279.jpg
Författare/Upphovsman: ESO/M. Kornmesser, Licens: CC BY 4.0
This is an artist’s impression of the quasar 3C 279. Astronomers connected the Atacama Pathfinder Experiment (APEX), in Chile, to the Submillimeter Array (SMA) in Hawaii, USA, and the Submillimeter Telescope (SMT) in Arizona, USA for the first time, to make the sharpest observations ever, of the centre of a distant galaxy, the bright quasar 3C 279. Quasars are the very bright centres of distant galaxies that are powered by supermassive black holes. This quasar contains a black hole with a mass about one billion times that of the Sun, and is so far from Earth that its light has taken more than 5 billion years to reach us. The team were able to probe scales of less than a light-year across the quasar — a remarkable achievement for a target that is billions of light-years away.