Nysäter
- Inte att förväxla med Nysätra.
| Nysäter | |
| småort | |
 Marknadsbodarna i Nysäter under en marknadsdag. Sett från gravhögen. | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Säffle kommun |
| Distrikt | Gillberga distrikt |
| Koordinater | 59°17′1″N 12°46′33″Ö / 59.28361°N 12.77583°Ö |
| Area | 45 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 165 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 3,7 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T5776[2] |
| Småortskod | S5811[3] |
| Beb.områdeskod | 1785TB101 (1965–2000)[4] 1785SB101 (2000–)[4] |
| Geonames | 2687624 |
  Ortens läge i Värmlands län | |
| Wikimedia Commons: Nysäter | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Nysäter, även Värmlands Nysäter vilket används som postortens namn, är en småort i Gillberga socken i Säffle kommun belägen längs Byälven i västra Värmland.
Historia
Nysäters goda läge vid korsningen mellan Byälven och den äldre landsvägen mellan Karlstad och Oslo gjorde att orten utvecklades till en naturlig handelsplats. Här uppstod en marknadsplats och oxmarknaden i Nysäter omnämns i skrift redan år 1758. Även om marknaden vid Nysäter i första hand var en kreatursmarknad gick det också att köpa andra varor. Officiellt hölls den sista kreatursmarknaden 1869 men först 1933 upphörde verksamheten helt. Marknadsbodarna byggdes vid mitten av 1700-talet. Vid mitten av 1800-talet fanns det 67 bodar på platsen. Idag återstår 23. De kvarvarande bodarna är förklarade som byggnadsminnen. I direkt anslutning till Kungshögen och marknadsplatsen finns också en äldre lanthandel vilket visar att platsen varit ett lokalt handelscentrum även mellan marknaderna.
Fornlämningar
I Nysäter finns Kungshögen, en större gravhög från järnåldern.[5] Kungshögen, som är en av tre gravhögar längs Byälven som utpekats som grav åt sagokungen Olof Trätälja, tillkom under en tid då vattnet var den främsta kommunikationsleden genom området. Högen, som är cirka 40 meter i diameter, ligger på en mindre kulle i sluttningen ner mot vattnet. På vikingatiden var den väl synlig för alla som färdades på Byälven, den tidens viktigaste kommunikationsled. Tidigare har Kungshögen ingått i ett större, nu förstört gravfält. Vid utgrävningar som gjorts i en av de förstörda gravarna har föremål hittats som daterar denna till vikingatiden (ca 800-1050 e Kr). Det är troligt att Kungshögen är från samma tid.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Nysäter 1960–2015[6][7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 185 | ¤ | ||
| 1965 | 208 | |||
| 1970 | 209 | |||
| 1975 | 223 | |||
| 1980 | 227 | |||
| 1990 | 213 | 45 | ||
| 1995 | 217 | 45 | ||
| 2000 | 183 | 44# | ||
| 2005 | 157 | 45# | ||
| 2010 | 149 | 44# | ||
| 2015 | 160 | 50# | ||
Anm.: Ny tätort 1965. Upphörde som tätort 2000. ¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare # Som småort. | ||||
Samhället
Nysäter är centralort i Gillberga socken och där är dess kultur-, affärsliv och samhällsservice koncentrerat. Det är en bygd präglad av ett öppet jordbrukslandskap med stora gårdar, men också av hundratalet lämningar efter gångna tiders torp och backstugor i de vidsträckta skogarna[8].
Här finns en handelsplats som förmodligen är lika gammal med bevarade timrade marknadsbodar från 1700-talet som fortfarande används.
I Nysäter finns dessutom ett vikingacentrum[9] med ett museum, ett aktivitetscentrum utomhus och hamn för vikingaskeppet Glad av Gillberga. Vidare finns en gästhamn, ställplats for husbilar, ett restaurerat offentligt badhus med bastu för allmänheten och sällskap, tennis-, boulebana, samt badplats och sommarkafé med försäljning av lokalt hantverk.
I Nysäter finns även skola, matvaruaffär, mejeri, bensinstation, fotbollsplan, hembygdsgård, dansbana, vårdcentral och busstation.
Sevärdheter
Alldeles i närheten ligger Gillbergasjön, en vidgning av Byälven, med utsiktstorn för att se de massor av fåglar som årligen gästar området. Här finns också gott om bäver. Trakten kring Nysäter är också geologiskt intressant. Från Hösåsfjället får man fin utsikt över älvdalen.
Sport
Vintertid håller Gillberga skidklubb skidspår som är tillgängliga för besökare. Klubben har fostrat flera framstående skidlöpare.
Noter
- ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 12 februari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 november 2012. https://web.archive.org/web/20121127205847/http://www.lansstyrelsen.se/varmland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/arkeologi-och-fornlamningar/fornvard/fornvardsomraden/nysater/Pages/index.aspx. Läst 30 april 2012.
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 117 i pdf:en
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012.
- ^ http://gillbergahembygd.com
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929145043/http://www.varmlandsvikingacenter.se/. Läst 27 juni 2007.
Externa länkar
| ||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Erik Frohne, Licens: CC BY 3.0
Karta över Värmland i Sverige
Equirectangular projection, N / S sträcker sig 199%. Geografiska gränser för kartan:
- N: 61.20° N
- S: 58.60° N
- W: 11.60° E
- E: 14.70° E
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
