Nynazism

Nynazister använder ofta svastikan som symbol.
Många grupper använder andra symboler idag. Detta är Nordiska motståndsrörelsens symbol.

Nynazism är en term som syftar på olika politiska rörelser som har etablerats efter andra världskrigets slut, med målet att återuppliva nationalsocialismen som ideologi.[1][2][3][4][5][6][7]

Nynazister använder sällan ordet nynazist för att beskriva sig själva, och brukar oftast favorisera termerna nationalsocialist, nationalist eller liknande begrepp.[6] Vissa grupper och individer som stöder ideologin tar öppet avstånd från nazist-relaterade termer för att undvika socialt stigma och lagliga konsekvenser. Vissa europeiska länder har lagar som förbjuder nazistiska, rasistiska eller antisemitiska yttranden.[8][9][10]

Nynazister brukar ofta använda indoariska symboler som var i bruk i Nazityskland, såsom svastikan, sigrunor och det röd-vit-svarta färgschemat. Nynazistisk aktivitet verkar vara spridd över hela världen, med organiserad representation i många länder, samt även internationella nätverk. Nynazism har även uppmärksammats i Israel.[11][12] Individer som har försökt att återuppliva nazismen inkluderar Colin Jordan, George Lincoln Rockwell, Savitri Devi, Francis Parker Yockey, William Pierce, Eddy Morrison, och David Myatt.

Förintelseförnekelse

Många nynazister förespråkar förintelseförnekelse eller förintelseminimering. De påstår att det avsiktliga massmördandet (ofta i gaskammare) av mer än 6 000 000 judar är antingen en lögn eller en extrem överdrift. Ledande historiker uppskattar att siffran på judarna som dog i förintelsen ligger mellan 5,1 och 6,2 miljoner.[13][14][15][16][17][18]. En del nynazister som inte förnekar förintelsen brukar peka på påstådda omoraliska motsvarigheter så som bombningen av Dresden och utdrivandet av tyskar efter andra världskriget, eller rättfärdiga nazisternas dödande av judar på grund av sabotage, terrorism och subversion.

Nynazismens historik

Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

I Sverige och många andra delar av Europa blev nynazismen en alltmer uppmärksammad ungdomsrörelse under 1970-, 80- och 90-talen. Många hade föräldrar som inte var födda under andra världskriget eller var alltför unga för att minnas kriget, och därmed kunde ungdomarna enklare göra sig en romantisk bild av Nazityskland. Det finns också ett antal nynazistiska rörelser i USA, och vissa av dessa har också kopplingar till Ku Klux Klan.

I såväl Västtyskland som Östtyskland lagstiftades mot nazistiska rörelser efter krigsslutet, men sådana dök ändå upp i såväl Västtyskland som Östtyskland.[19]

Nazism och nynazism brukar i politiska sammanhang räknas till extremhögern. Nynazister har både i Sverige och utomlands varit inblandade i flera uppmärksammade våldsdåd, till exempel polismorden i Malexander i maj 1999 och mordet på syndikalisten Björn Söderberg i oktober samma år.[20]

Ideologin kan stundtals vara diffus, men präglas genomgående av åtminstone nationalism, rasism, främlingsfientlighet, populism samt ibland en nostalgisk inställning till Tredje riket. Många nynazister, särskilt i Tyskland, är dock mer inspirerade av bröderna Otto och Gregor Strassers nazism. Strasserismen är kritisk till Tredje rikets hitlerism.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.

Noter

  1. ^ Lee McGowan (2002). The Radical Right in Germany: 1870 to the Present. Pearson Education. sid. pp. 9. ISBN 0582291933. OCLC 49785551. http://books.google.com/books?id=EkInaWFrki4C&printsec=frontcover#PPA9,M1 
  2. ^ Werner Bergmann; Rainer Erb (1997) (på engelska). Anti-Semitism in Germany: The Post-Nazi Epoch Since 1945. Transaction Publishers. sid. pp. 91. ISBN 1560002700. OCLC 35318351. http://books.google.com/books?id=5Mc9wZPAky8C&printsec=frontcover#PPA91,M1. ”In contrast to today, in which rigid authoritarianism and neo-Nazism are characteristic of marginal groups, open or latent leanings toward Nazi ideology in the 1940s and 1950s” 
  3. ^ Martin Polley (200). A-Z of Modern Europe Since 1789. Routledge. sid. pp. 103. ISBN 0415185971. OCLC 49569961. http://books.google.com/books?id=1m8gILidU1gC&printsec=frontcover#PRA1-PA103,M1. ”Neo-nazism, drawing heavily both on the ideology and aesthetics of the NSDAP, emerged in many parts of Europe and elsewhere in the economic crises of the 1970s, and has continued to influence a number of small political groups.” 
  4. ^ ”Right-Wing Extremism in Austria: History, Organisations, Ideology” (på engelska) ( PDF). Arkiverad från originalet den 23 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130523044816/http://www.doew.at/cms/download/2288n/1_bailer_neugebauer_right_wing_extremism.pdf. ”Right-wing extremism can be equated neither with National Socialism nor with neo-Fascism or neo-Nazism. Neo-Nazism, a legal term, is understood as the attempt to propagate, in direct defiance of the law (Verbotsgesetz), Nazi ideology or measures such as the denial, playing-down, approval or justification of Nazi mass murder, especially the Holocaust.” 
  5. ^ ”Neo-Nazism” (på engelska). ApologeticsIndex. http://www.apologeticsindex.org/26-neo-nazism. ”The term Neo-Nazism refers to any social, political and/or (quasi) religious movement seeking to revive Nazism or Fascism. Neo-Nazi groups are racist hate groups that pattern themselves after Hitler’s philosophies. Examples include: Aryan Nations, National Alliance” 
  6. ^ [a b] ”Neo Nazism”. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071027053134/http://www.martinfrost.ws/htmlfiles/neonazism1.html. ”The term neo-Nazism is used to refer to any social or political movement seeking to revive National Socialism or a form of Fascism, and which postdates the Second World War. Often, especially internationally, those who are part of such movements do not use the term to describe themselves.” 
  7. ^ ”Neo-Nazism” (på engelska). The Danish Center for Holocaust and Genocide Studies. 2002. Arkiverad från originalet den 9 november 2007. https://web.archive.org/web/20071109212637/http://www.holocaust-education.dk/eftertid/nynazisme.asp. Läst 8 december 2007. ”Neo-Nazism is the name for a modern offshoot of Nazism. It is a radically right-wing ideology, whose main characteristics are extreme nationalism and violent xenophobia. Neo-Nazism is, as the word suggests, a modern version of Nazism. In general, it is an incoherent right-extremist ideology, which is characterised by ‘borrowing’ many of the elements that constituted traditional Nazism.” 
  8. ^ 2001, Translation provided by the Federal Ministry of Justice. HTML edition by Lawrence Schäfer and Gerhard Dannemann. ”Criminal Code (Strafgesetzbuch, StGB)”. www.iuscomp.org. Arkiverad från originalet den 26 april 2001. https://web.archive.org/web/20010426054458/http://www.iuscomp.org/gla/statutes/StGB.htm#86a. Läst 13 december 2017. 
  9. ^ ”Hets mot folkgrupp - om begreppet | Lagen.nu”. lagen.nu. https://lagen.nu/begrepp/Hets_mot_folkgrupp. Läst 13 december 2017. 
  10. ^ ”Post–World War II legality of Nazi flags - Wikipedia” (på engelska). en.m.wikipedia.org. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Post%E2%80%93World_War_II_legality_of_Nazi_flags. Läst 13 december 2017. 
  11. ^ Police: Israeli neo-Nazi ring busted, Associated Press, September 9, 2007
  12. ^ [1] Israel's interior minister has called for reforming the law that grants Jews around the world Israeli citizenship.
  13. ^ Dawidowicz, Lucy (1986) (på engelska). The War Against The Jews, 1933–1945. New York: Bantam Books. ISBN 055334532X. OCLC 26064567 
  14. ^ Benz, Wolfgang (1991) (på tyska). Dimension des Volksmords: Die Zahl der Jüdischen Opfer des Nationalsozialismus. München: Deutscher Taschenbuch Verlag. ISBN 3423046902. OCLC 39086159 
  15. ^ Gutman, Israel; Rāšût haz-Zîk Yād wa-Šēm (1990) (på engelska). Encyclopedia of the Holocaust. New York: Macmillan Publishing Company. ISBN 0028971639. OCLC 20594356 
  16. ^ Hilberg, Raul (1985) (på engelska). The Destruction of the European Jews. New York: Holmes & Meier. ISBN 084190832X. OCLC 9541865 
  17. ^ Yisrael Gutman, Michael Berenbaum; Raul Hilberg, Franciszek Piper, Yehuda Bauer (1998) (på engelska). Anatomy of the Auschwitz Death Camp. Bloomington: Published in association with the United States Holocaust Memorial Museum, Washington, D.C. [by] Indiana University Press. sid. pp. 71. ISBN 025320884X. OCLC 39132480 
  18. ^ Gilbert, Martin (1993) (på engelska). Atlas of the Holocaust. New York: William Morrow and Company, Inc. sid. sida 245. ISBN 0688123643. OCLC 26858330 
  19. ^ ”Demokratins förgörare”. Sveriges regering. 17 november 1999. https://www.regeringen.se/contentassets/91eb2be18b9e4e52aaeba109ab316577/demokratins-forgorare. Läst 20 november 2021. 
  20. ^ ”Vi böjer oss aldrig för nazismen” (på svenska). Aftonbladet. 30 november 1999. https://www.aftonbladet.se/nyheter/9911/30/nazi/files/alla.pdf. Läst 20 november 2021. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg