Majoriteten av Nyköpings kommun är klädd med skog, men det finns också stora områden med jordbruksmark. Även på de större öarna i den inre skärgården finns odlingsmark. Näringslivet står på flera pelare som inkluderar tillverkningsindustri, kommunal och regional verksamhet samt flygplatsen Stockholm-Skavsta.
Sedan kommunen fick sin nuvarande geografiska avgränsning har befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De har också varit del av styrande koalitionen sedan åtminstone 2010.
1967 införlivades Svärta landskommun i staden. Nyköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nyköpings stad och landskommunerna Jönåker, Rönö, Stigtomta, Tystberga och Tunaberg samt delar ur Bettna landskommun (Vrena och Husby-Oppunda församlingar). 1974 införlivades kommunerna Trosa, Vagnhärad, Daga och Gnesta. Dessa områden utbröts 1992 och bildade Trosa kommun och Gnesta kommun.[8]
Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 122 personer från Nyköpings kommun och Lästringe församling till Gnesta kommun och Frustuna-Kattnäs församling.[9]
Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.[10]
Flera naturtyper finns representerade i den omväxlande natur som utgör Nyköpings kommun. Urberggrunden är formad i ett sprickdalslandskap med varierande riktning. Majoriteten är täckt med lera vilket bildat långa sammanhängande jordbruksområden kring Runtuna, vid sjöarna Långhalsen, Hallbosjön och Yngaren samt längs Kilaån. Vid Kolmården i väster, vid kusten och vid sjön Båven finns större skogsområden. Den inre delen av kommunens skärgård har stora öar, klädda med skog och gammal odlingsmark. Öarna i den yttre skärgården är som kontrast istället vindpinade och kalspolade med rikt fågelliv.[11]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]
Nyköpings kommun
Hela riket
Bebyggelse (5,4 %)
Skog (61,7 %)
Öppen myrmark (1,5 %)
Jordbruksmark (23,2 %)
Övrig mark (8,3 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2023 fanns 54 naturreservat i Nyköpings kommun.[13] Bland dessa hittas Sigils bänkar som bildades 2017. Reservatet utgörs av 96,2 hektar barrskog. Där hittas 300 år gamla tallar och cirka 300 svamparter.[14] Ett annat exempel är Nävekvarns klint som bildades 2009. Reservatet är 232,3 hektar och inkluderar en förkastningsbrant och barrnaturskog. Från 1600-talet bedrev Nävekvarns bruk järnhantering i området och skogen har betats. Numer är det dock naturskog med flerhundraåriga martallar, gamla lövträd och mycket döda och döende träd.[15]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som samlade 32 av 61 mandat i kommunfullmäktige. De rödgröna behöll makten även efter valet 2014, men Sverigedemokraterna – som fördubblade sina mandat till sex – betraktades som valets stora vinnare.[17] I valet 2018 fick ingen av de traditionella blocken egen majoritet. Sverigedemokraterna deklarerade att de skulle stödja ett Alliansstyre. Centerpartiet meddelade då att man inte ville styra med stöd av Sverigedemokraterna varför de istället valde att styra i minoritet tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna.[18]
Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande majoritetskoalition bestående av Moderaterna och Socialdemokraterna.[19]
Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav Socialdemokraterna har fyra, Moderaterna har tre, Miljöpartiet har två medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[22]
Idag har Nyköping ett aktivt vänortssamarbete med Ōarai, Ibarakii prefektur i Japan.[24] Vänortsavtalet, ett så kallat Rainbow City Agreement, skrevs under den 23: maj 2006 i Ōarai och innebär att städerna ska ha ett kunskapsutbyte om respektive lands kultur, ett utbytesprogram för skolungdomar, utbyta erfarenheter inom vård och omsorg och underlätta för företag att etablera kontakter på respektive ort. Samarbetet mellan städerna har sitt ursprung i ett affärsavtal mellan Studsvik Nuclear AB och företaget JAEA (Japan Atomic Enegry Association).[25]
Det lokala näringslivet står på flera pelare. Under 1980- och 90-talen minskade tillverkningsindustrin betydelse och utgjorde i början av 2020-talet omkring åtta procent av kommunens arbetstillfällen med arbetsgivare som underleverantörer till fordonsindustrin Eberspächer Exhaust Technology Sweden AB, Schneider Electric Sverige AB och Studsvik AB. Sedan 1998 har flygplatsen utvecklats till en stor arbetsplats i kommunen. I början av 2020-talet var dock kommunen själv[11] med &&&&&&&&&&&06175.&&&&&06 175 årsanställda (2022)[27] och regionen de dominerande arbetsgivarna.[11]
Infrastruktur
Transporter
Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4. I Nyköping avtar Riksväg 52 åt väster, länsväg 223 åt norr och länsväg 219 åt nordöst. Riksväg 53 genomkorsar kommunen från nordväst mot sydöst.
I kommunen finns även den internationella flygplatsen Stockholm Skavsta Flygplats.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 58 315 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 42:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Nyköpings kommun 1970–2020[28]
År
Folkmängd
1970
57 857
1975
62 561
1980
64 099
1985
64 404
1990
65 908
1995
48 737
2000
49 063
2005
49 816
2010
51 644
2015
54 262
2020
57 071
Anm: De plötsliga förändringarna av folkmängden 1974 och 1992 förklaras av sammanslagningar och utbrytningar, som beskrivs ovan under administrativ historik.
Kultur
Kulturarv
I kommunen ligger ruinerna efter det som en gång var en av Sveriges starkaste fästen, Nyköpingshus. Byggnaden förstördes efter Nyköpings gästabud, men återuppbyggdes. Den förstördes i en brand 1665. Strax intill uppfördes dock ett landshövdingeresidens på 1720-talet. Detta blev senare länsfängelse och tvångsarbetsinrättning.[29] Sedan 2020 används byggnaden återigen som landshövdingeresidens.[30]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver ett rött borgtorn med krenelerad väktargång och spetsig tornhuv.
Motivet är känt sedan 1359 först som sigill och senare som vapen. Det fastställdes för Nyköpings stad av Kungl Maj:t år 1945. Efter kommunbildningen fanns en mängd vapen (Bettna, Daga, Gnesta, Nyköping, Rönö, Stigtomta, Trosa, Tunaberg, Tystberga och Vagnhärad), men man beslöt att föra det gamla stadsvapnet vidare och det registrerades hos PRV år 1974.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
Circle frame.svg A transparent circle on a light-colored background (hex color code#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Wikimedia Commons har media som rör Nyköpings kommun.
