Nybro kommun
| Nybro kommun Kommun | |
 Stadshuset, uppfört 1935 | |
| Slogan | Staden i Glasriket[1] |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Nybro kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Småland |
| Län | Kalmar län |
| Centralort | Nybro |
| Inrättad | 1 januari 1971[2] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 20 101 ()[3] |
| Areal | 1 201,68 kvadratkilometer ()[4] |
| - därav land | 1 171,72 kvadratkilometer[4] |
| - därav vatten | 29,96 kvadratkilometer[4] |
| Bef.täthet | 17,16 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 56°44′00″N 15°54′00″Ö / 56.733333333333°N 15.9°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Kalmar domkrets (–) Möre och Ölands domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0753[5] |
| Anställda | 2 025 ()[6] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0881[7] |
| GeoNames | 2687897 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Nybro kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Nybro.
Nybro kommun, belägen på Sydsvenska höglandet, präglas av en berggrund dominerad av granit och porfyr, vilken har resulterat i en jämn och platt överyta huvudsakligen täckt av barrblandskog. Nybroåsen är framstående och bidrar till landskapets unika karaktär.
Kommunen rymmer en betydande tillverkningsindustri med trä-, pappers-, glas- och verkstadsindustrin som ledande branscher. AB Gustaf Kähr, känt för parkettgolv, utgör det största företaget.
Befolkningstrenden har varit övervägande negativ sedan kommunens bildandes 1971, men under åren 2010–2020 har en viss uppgång observerats. Politiskt har Socialdemokraterna dominerat styrningen av kommunen mellan 1970 och 1991 samt 1994–2014, med undantag för perioden 1991-1994 då de borgerliga partierna styrde och 2014–2018 då de återigen hade makten. För närvarande styrs Nybro av en mittenkoalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna Bäckebo, Hälleberga, Kristvalla, Kråksmåla, Madesjö, Oskar, Sankt Sigfrid och Örsjö (från 1897). I dessa socknar (förutom Örsjö) bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Köpingskommunen Nybro köping bildades 25 april 1879 genom en utbrytning ur Madesjö landskommun. 1897 bildades Örsjö landskommun genom en ny utbrytning ur Madesjö. 1932 ombildades Nybro köping till Nybro stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Alsterbro (av de tidigare kommunerna Bäckebo och Kråksmåla), Ljungbyholm (av Ljungby och Sankt Sigfrid), Madesjö (av Kristvalla, Madesjö och Örsjö) samt Mortorp (av Karlslunda, Mortorp och Oskar) medan Hälleberga landskommun samt Nybro stad förblev oförändrade.
1969 införlivades i staden Alsterbro, Hälleberga och Madesjö landskommuner och en del ur Ljungbyholms landskommun (Sankt Sigfrids församling) samt en del ur Mortorps landskommun (Oskars församling). Nybro kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nybro stad.[8]
Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Kalmar domsaga.[9]
Geografi
Kommunen gränsar till kommunerna Emmaboda, Kalmar, Lessebo, Mönsterås, Högsby och Uppvidinge.
Topografi och hydrografi
Nybro kommun är beläget på den östra sidan av Sydsvenska höglandet. Berggrunden domineras främst av granit och porfyr, och har en jämn och platt överyta. Denna yta täcks av morän med övervägande barrblandskog. Isälvsmaterial är framträdande, inklusive flera rullstensåsar, som exempelvis Nybroåsen.
Norr och öster om tätorten Nybro sträcker sig Ljungbyån med ett ovanligt system av förgreningar och sammanflöden. Längs åsystemets stränder blomstrar en frodig vegetation, där jungfrulin och sumpviol är några av de karakteristiska växterna.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
| Nybro kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2024 fanns 10 naturreservat i Nybro kommun.[12] Ungefär 1,8 procent (1,7 procent av landytan) av Nybros kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade 2 209 hektar.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar: Bäckebo församling, Hälleberga församling, Kristvalla församling, Kråksmåla församling, Madesjö församling, Nybro-S:t Sigfrids församling, Oskars församling och Örsjö församling.
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[14]:
Tätorter
Det finns sju tätorter i Nybro kommun.[15]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Nybro | 13 039 |
| 2 | Orrefors | 766 |
| 3 | Alsterbro | 448 |
| 4 | Örsjö | 362 |
| 5 | Kristvallabrunn | 245 |
| 6 | Bäckebo | 223 |
| 6 | Flygsfors | 220 |
| 7 | Flerohopp | 200 |
Styre och politik
Styre
Mellan 1970 och 1991 och 1994-2014 har kommunen styrts med Socialdemokraterna i toppen men 1991-1994 styrdes det av de borgerliga partiet och 2014-2018 styrdes det återigen av de borgerliga partierna.
I Nybro styr en mittenkoalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet med stöd av Vänsterpartiet i majoritet.
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[16] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Börje Slättman |
| Förste vice ordförande | c | Lars-Gunnar Hellström |
| Andre vice ordförande | M | Bernhard Neuman |
Mandatfördelning 1970–2022
Nybros största partiet har fram till valet 2014 varit Socialdemokraterna men mellan 2014 var Centerpartiet det största partiet. Sedan valet 2018 är Socialdemokraterna återigen största partiet. Det näst största borgerliga partiet har varit Moderaterna, förutom 2010-2014 då det var största borgerliga parti.
Alla riksdagspartiet har funnits i Nybro kommunfullmäktige, med undantaget 1991-1994 då Ny Demokrati inte fanns representerade där men däremot 1994-1998. Miljöpartiet saknades i fullmäktige 2002-2006 och har ingen plats i fullmäktige sedan valet 2018.
| Valår | V | S | MP | SPI | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 22 | 13 | 4 | 2 | 6 |
| 49 | 89,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 22 | 15 | 2 | 2 | 6 |
| 49 | 91,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 23 | 15 | 2 | 1 | 6 |
| 49 | 92,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 22 | 13 | 3 | 2 | 6 |
| 49 | 91,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 24 | 13 | 1 | 2 | 7 |
| 49 | 91,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 2 | 23 | 11 | 3 | 2 | 8 |
| 49 | 89,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 22 | 2 | 11 | 3 | 2 | 6 |
| 49 | 85,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 2 | 21 | 1 | 12 | 2 | 3 | 8 |
| 49 | 85,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 3 | 24 | 1 | 1 | 11 | 1 | 2 | 6 |
| 49 | 85,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 22 | 1 | 9 | 1 | 4 | 7 |
| 49 | 79,08 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 4 | 21 | 2 | 11 | 2 | 4 | 5 |
| 49 | 78,70 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 21 | 1 | 2 | 1 | 10 | 1 | 3 | 7 |
| 49 | 79,61 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 21 | 1 | 2 | 2 | 8 | 1 | 2 | 9 |
| 49 | 81,17 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 5 | 14 | 1 | 1 | 6 | 14 | 1 | 2 | 5 |
| 49 | 82,89 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 3 | 15 | 8 | 13 | 2 | 3 | 5 |
| 49 | 83,05 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 13 | 8 | 7 | 1 | 3 | 7 |
| 41 | 80,96 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Avser mandatperioden 2022–2026.
| Ordförande | 1e Vice ordförande | 2e Vice ordförande | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| S | Tobias Fagergård | C | Christina Davidson | M | Daniel Lindvall | [17] |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Bernt Svensson | 1974 | 1990 | Socialdemokraterna | |
| Stig Davidsson | 1991 | 1994 | Centerpartiet | |
| Bernt Svensson | 1994 | 2003 | Socialdemokraterna | |
| Markus Lund | 2003 | 2009 | Socialdemokraterna | |
| Inger Rydbrink | 2009 | 2011 | Socialdemokraterna | |
| Markus Lund | 2011 | 2014 | Socialdemokraterna | |
| Mikael Svanström | 2014 | 2014 | Socialdemokraterna | |
| Christina Davidson | 2014 | 2022 | Centerpartiet | |
| Tobias Fagergård | 2023 | Socialdemokraterna | ||
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Individ- och familjenämnden[17] | KD | Margareta Kröger | S | Isabell Lindalen |
| Kulturnämnden[17] | M | Sonny Lönngren | S | Catarina Bentsrud |
| Lärandenämnden[17] | C | Anna Lundgren | S | Lars-Gunnar Hellström |
| Miljö- och byggnämnden[17] | L | Ola Håkansson | S | Ann Hammenholt |
| Omsorgsnämnden[17] | M | Mildred Persson | S | Stig-Roland Fagergård |
| Samhällsbyggnadsnämnden[17] | C | Kenneth Petersson | S | Brith-Louise Fagerstrand |
| Valnämnden[17] | C | Carina Akinder | S | Milla Dietrichson |
| Överförmyndarnämnden[17] | C | Kristina Mayer | ||
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Kommunen rymmer en betydande tillverkningsindustri med trä-, pappers-, glas- och verkstadsindustri som dominerande branscher. Det största företaget är AB Gustaf Kähr, känt för tillverkning av parkettgolv. Andra noterbara företag inkluderar Bendinggroup AB, specialiserade på möbeldetaljer, och Axipto AB inom verkstadsindustrin, båda också lokaliserade i centralorten.[10] Dessutom bidrar Målerås glasbruk till mångfalden inom tillverkningssektorn i kommunen. Tätheten mellan de 14 historiska glasbruken inom kommunen och i grannkommunerna Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge har lett till att Nybro ofta kallas för "Staden i Glasriket".
Infrastruktur
Transporter
Kust till kust-banan genomkorsar kommunen och skapar en viktig transportförbindelse. Dessutom löper riksvägarna 25 och 31 genom kommunen, tillsammans med länsvägarna 120 och 125,[10] vilket bidrar till välförbundna väganslutningar och underlättar kommunikationen inom och genom kommunen.
Utbildning
Skolor finns i samhällena Kristvallabrunn, Alsterbro, Orrefors, Örsjö och Flerohopp. I tätorten Nybro ligger Paradisskolan, Fagerslättsskolan, Madesjöskolan, Västerängsskolan, Hanemålaskolan och en gymnasieskola som heter Åkrahällskolan. Dessutom finns en Montessoriskola.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 20 101 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 123:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Nybro kommun 1970–2020[18] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 22 241 | |||
| 1975 | 21 569 | |||
| 1980 | 21 636 | |||
| 1985 | 20 867 | |||
| 1990 | 20 978 | |||
| 1995 | 20 809 | |||
| 2000 | 19 785 | |||
| 2005 | 19 775 | |||
| 2010 | 19 651 | |||
| 2015 | 19 754 | |||
| 2020 | 20 273 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 127, eller 15,86 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 714 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 927, eller 9,70 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 871 den 31 december 2002).[19]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Nybro kommun 19 714 personer. Av dessa var 2 610 personer (13,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[20]
| Födelseland[20] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 17 104 |
| 2 |  Syrien | 359 |
| 3 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 274 |
| 4 |  Tyskland | 268 |
| 5 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 260 |
| 6 | Europa utom EU: Övriga länder | 178 |
| 7 |  Finland | 164 |
| 8 |  Bosnien och Hercegovina | 161 |
| 9 | Asien: Övriga länder | 150 |
| 10 |  Polen | 128 |
| 11 |  Danmark | 101 |
| 12 | Afrika: Övriga länder | 92 |
| 13 |  Irak | 82 |
| 14 |  Somalia | 78 |
| 15 |  Thailand | 62 |
| 16 |  Iran | 51 |
| 17 | Sydamerika | 44 |
| 18 | Nordamerika | 37 |
| 19 |  Norge | 36 |
| 20 |  Afghanistan | 33 |
| 21 |  Kina | 27 |
| 22 |  Turkiet | 12 |
| 23 |  Sovjetunionen | 6 |
| 24 | Oceanien | 3 |
| 25 |  Island | 2 |
| 25 | Okänt födelseland | 2 |
Kultur
Museum
I Madesjö finns ett hembygdsmuseum inrymt i de gamla kyrkstallarna. I Nybro ligger också världens enda och första James Bond 007 Museum.
Kulturarv
Alsjöholm utgör en kyrkby med Oskars kyrka. Med sitt sockencentrum, karakteriserat av typisk bebyggelse och ett litet lantligt affärscentra som sträcker sig från perioden 1870–1950, är Alsjöholm en historiskt betydelsefull mötesplats. Sockencentrumet inkluderar kyrka, prästgårdsmiljö, skolbyggnader, hembygdsgård, nämndemansgård, missionshus och kommunhus.[21] En annan kulturmiljö är Målerås som utgör en av de sex välbevarade glasbruksmiljöerna i kommunen. Det är en plats som bär på historien och arvet från glasbrukets traditioner i regionen.[22]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld en från kant till kant gående röd stenbro i ett spann och däröver två svarta armborst med röda pilspetsar.
När Nybro köping blev stad 1932 fastställdes också dess vapen. Armborsten kan komma från Smålands landskapsvapen och/eller Södra Möres häradsvapen. Bron syftar på ortnamnet. Efter kommunbildningen miste Madesjös vapen sin funktion och stadsvapnet registrerades för den nya kommunen i PRV 1974.
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Madesjö landskommun
(1952–1968)
Se även
- Personer med anknytning till Nybro kommun
- Nybro Kommunbolag
Källor
- ^ Nybro en liten guide, Länsstyrelsen i Kalmar län, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Nybro - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nybro. Läst 20 januari 2024.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Kalmar&municipalities=Nybro&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 20 januari 2024.
- ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 54. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 20 januari 2024.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”PROTOKOLL: Kommunfullmäktige (Sammanträdesdatum 2024-05-20)”. Nybro kommun. https://nybro.se/kommun-politik/politik/protokoll-kallelser/. Läst 19 juni 2024.
- ^ [a b c d e f g h i] ”Förtroendevalda”. Nybro kommun. https://nybro.se/kommun-politik/politik/fortroendevalda/. Läst 18 maj 2021.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ Nybro kommun. ”Nybro kommun » Alsjöholm kulturmiljöområde | Kulturmiljöprogram” (på svenska). https://nybro.se/uppleva-gora/kultur/kulturmiljo/kulturmiljoprogram/alsjoholm-kulturmiljoomrade/. Läst 20 januari 2024.
- ^ Nybro kommun. ”Nybro kommun » Målerås kulturmiljöområde | Kulturmiljöprogram” (på svenska). https://nybro.se/uppleva-gora/kultur/kulturmiljo/kulturmiljoprogram/maleras-kulturmiljoomrade/. Läst 20 januari 2024.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Nybro kommun.- Nybro kommuns webbplats
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
The national flag of Kingdom of Thailand; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. (c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Nybro kommun
World file:
106.48556981408168554 0 0 -106.48556981408168554 1723129.52179512358270586
7781370.87362359091639519Författare/Upphovsman: Johannes Scherman, Licens: CC BY-SA 4.0
Det gamla stadshuset i Nybro.
%2c_Flag_of_Syria_(1980%e2%80%932024).svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.Författare/Upphovsman: Johannes Scherman, Licens: CC BY-SA 4.0
Kommunhuset Balder i Nybro kommun.
.svg){kind=link}
