Nyazeelandstrandskata

Nyazeelandstrandskata
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
(c) Jörg Hempel, CC BY-SA 3.0 de
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljStrandskator
Haematopodidae
SläkteHaematopus
ArtNyazeelandstrandskata
H. unicolor
Vetenskapligt namn
§ Haematopus unicolor
AuktorForster, 1844
Synonymer
  • Nya Zeelandstrandskata

Nyazeelandstrandskata[2] (Haematopus unicolor) är en vadarfågel i familjen strandskator.[3]

Utseende

Nyazeelandstrandskatan är en 47–49 cm lång strandskata som unikt för familjen uppträder i tre färgmorfer: en svart, en svartvit och en intermediär. Den svarta är helt sotsvart eller glansigt svart, med röd ögonring och ögoniris. Den är i princip identiskt med sotstrandskatan men har kortare stjärt som inte sticker utanför vingspetsarna på stående fågel. Hållningen är också påtagligt kantig.[4]

Den svartvita färgmorfen har ett brett och varierande suddigt band på nedre delen av bröstet. Den saknar den vita skuldran hos australisk strandskata. I flykten har den ett vitt vingband som australisk strandskata, men är vit endast på övre stjärttäckarna. Hos den intermediära färgmorfen syns i flykten ett vitt band på övre stjärttäckarna och väl skilda små vita fläckar på större täckarna.[4]

Svartvita formen.
Intermediära formen.
Intermediära formen i flykten.

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer vid Nya Zeelands kuster och på närliggande öar.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Nyazeelandstrandskatan har tidigare behandlats som samma art som chathamstrandskatan och ibland även med europeiska och asiatiska strandskatan. De olika färgmorferna har ansetts utgöra olika underarter eller till och med egna arter. Sydöstrandskatan har tidigare ansetts vara en svartvit variant av nyazeelandstrandskatan. De behandlas numera som skilda arter, men har hybridiserat vid upprepade tillfällen.[5]

Levnadssätt

Nyazeelandstrandskatan påminner mer om svarta strandskator i beteendet än svartvita.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

  • Två boungar
    Två boungar

Referenser

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Haematopus unicolor Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b] Hayman, Peter; Marchant, John; Prater, Tony (1986). Shorebirds: an identification guide to the waders of the world. Boston: Houghton Mifflin. ISBN 0-395-60237-8 
  5. ^ Hockey, P., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2019). Variable Oystercatcher (Haematopus unicolor). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53756 30 december 2019).

Externa länkar

Katalogdata
​​​​​ • EoL: 1049059​ • GBIF: 2480266​​​ • Inaturalist: 4848​ • ITIS: 560354​ • IUCN: 22693651​ • NCBI: 458153​ • Fossilworks: 143800​ • WoRMS: 366770​​​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Avibase: B8CF5A9743EDB88F​​​ • Xeno-canto: Haematopus-unicolor​​​​​​

Media som används på denna webbplats

Oyster catcher. (19886943088).jpg
Författare/Upphovsman: Bernard Spragg. NZ from Christchurch, New Zealand, Licens: CC0

The variable oystercatcher is a familiar stocky coastal bird with a long, bright orange bill, found around much of New Zealand. They are often seen in pairs probing busily for shellfish along beaches or in estuaries. Previously shot for food, variable oystercatchers probably reached low numbers before being protected in 1922, since when numbers have increased rapidly. They are long-lived, with some birds reaching 30+ years of age.

The existence of different colour morphs (black, intermediate or ‘smudgy’, and pied) caused early confusion, and they were variously thought to be different species, forms, or hybrids. This confusion was compounded by a cline in morphs, with the proportion of all-black birds increasing from north to south. The colour morphs inter-breed freely and are now all accepted as being a single species.
Variable Oystercatcher, Wellington Harbour, New Zealand 05.jpg
(c) I, Tony Wills, CC BY-SA 3.0
Variable Oyster Catcher walking on Petone Beach, Wellington Harbour, Wellington, New Zealand.
Haematopus unicolor LC0246.jpg
(c) Jörg Hempel, CC BY-SA 3.0 de
Variable Oystercatcher (Haematopus unicolor), Abel Tasman National Park, New Zealand
Variable Oyster catcher (Haematopus unicolor) in Bay of Islands, New Zealand.jpg
Författare/Upphovsman: Alan Vernon, Licens: CC BY 2.0
This bird is an endemic bird of New Zealand with a Maori name of Torea-Pango.