Nya Zeelands nationella parti
| Nya Zeelands nationella parti New Zealand National Party Māori: Rōpū Nāhinara | |
| Land |  Nya Zeeland |
|---|---|
| Partiledare | Simon Bridges |
| Partiordförande | Peter Goodfellow |
| Grundat | 13-14 maj 1936 |
| Politisk ideologi | Klassisk liberalism[1] Konservatism[1] |
| Politisk position | center-höger |
| Internationellt samarbetsorgan | Internationella Demokratiska Unionen |
| Färg(er) | Blå |
| Ungdomsförbund | Young Nationals |
| Nya Zeelands parlament | |
| Röstandel | 47,31 % |
| Mandat | 59 / 121 |
| Webbplats | |
| www.national.org.nz | |
| Nyzeeländsk politik Politiska partier Val | |
Nya Zeelands nationella parti (Māori: Rōpū Nāhinara) är ett liberalkonservativt politiskt parti i Nya Zeeland.
Partiet bildades i maj 1936 som resultat av en sammanslutning mellan United Party och Reformpartiet. Partierna hade regerat tillsammans 1931-1935 och gick 1935 till val under den gemensamma beteckningen Nationella Politiska Federationen. Den tidigare premiärministern George Forbes valdes till kortlivad ledare för det nya partiet.
I parlamentsvalet i november 2008 blev det nationella partiet parlamentets största parti och hamnade i regeringsställning för första gången sedan 1999.[2] De bildade en regering med stöd av ACT, Maoripartiet och United Future och John Key utsågs till premiärminister.[3] Valet 2011 fick de 47,31 procent av rösterna, vilket är partiets bästa resultat på mer än tjugo år.[4] Key har sagt att han vill ändra det mer proportionerliga valsystem, Mixed Member Proportional Representation (MMP), som infördes innan valet 1996. Det resulterade i att de större partierna ofta tvingas förlita sig till småpartier för att bilda regering, istället för att enkelt få en stor egen majoritet.[3]
Partiledare
| Partiledare | Period | Oppositionsledare | Premiärminister |
|---|---|---|---|
| George Forbes | 1936 | 1936 | |
| Adam Hamilton | 1936 – 1940 | 1936 – 1940 | |
| Sidney Holland | 1940 – 1957 | 1940 – 1949 | 1949 – 1957 |
| Keith Holyoake | 1957 – 1972 | 1957 – 1960 | 1957 1960 – 1972 |
| Jack Marshall | 1972 – 1974 | 1972 – 1974 | 1972 |
| Robert Muldoon | 1974 – 1984 | 1974 – 1975 1984 | 1975 – 1984 |
| Jim McLay | 1984 – 1986 | 1984 – 1986 | |
| Jim Bolger | 1986 – 1997 | 1986 – 1990 | 1990 – 1997 |
| Jenny Shipley | 1997 – 2001 | 1999 – 2001 | 1997 – 1999 |
| Bill English | 2001 – 2003 | 2001 – 2003 | |
| Don Brash | 2003 – 2006 | 2003 – 2006 | |
| John Key | 2006 – 2016 | 2006 – 2008 | 2008 – 2016 |
| Bill English | 2016-2018 | 2017-2018 | 2016-2017 |
| Simon Bridges | 2018- | 2018- |
Källor
Fotnoter
- ^ [a b] ”NZ National Party Website meta-description”. New Zealand National Party Website. New Zealand. http://www.national.org.nz. Läst 5 augusti 2013. ”The National Party is New Zealand's largest Centre-Right political Party, led by John Key. National primarily targets conservative and classic liberal voters.”
- ^ ”Maktskifte i Nya Zeeland”. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_2012231.svd. Läst 25 september 2013.
- ^ [a b] ”Landfakta Nya Zeeland 2012 (PDF)”. Arkiverad från originalet den 7 september 2012. https://web.archive.org/web/20120907025352/http://www.swedenabroad.com/ImageVaultFiles/id_750/cf_52/Landfakta_Nya_Zeeland_2012.PDF. Läst 25 september 2013.
- ^ ”Final Results for the 2011 New Zealand General Election and Referendum (PDF)”. http://www.parliament.nz/resource/0000242864. Läst 25 september 2013.
Tryckta källor
- The First 50 Years: A History of the New Zealand National Party av Barry Gustafson (1986, Reed Methuen, Auckland) ISBN 0474001776
