Nya Zeeland i olympiska sommarspelen 1984
| ||||||
Kommitté | Nya Zeelands Olympiska Kommitté | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
Olympiska sommarspelen 1984 i Los Angeles | ||||||
Deltagare | 130 deltagare | |||||
Fanbärare | John Walker | |||||
| ||||||
| ||||||
Nya Zeeland i olympiska sommarspelen | ||||||
1908 • 1912 • 1920 • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1948 • 1952 • 1956 • 1960 • 1964 • 1968 • 1972 • 1976 • 1980 • 1984 • 1988 • 1992 • 1996 • 2000 • 2004 • 2008 • 2012 • 2016 • 2020 | ||||||
Nya Zeeland i olympiska vinterspelen | ||||||
1952 • 1956 • 1960 • 1964 • 1968 • 1972 • 1976 • 1980 • 1984 • 1988 • 1992 • 1994 • 1998 • 2002 • 2006 • 2010 • 2014 • 2018 • 2022 | ||||||
Nya Zeeland i andra olympiska spel | ||||||
Australasien (1908 och 1912) |
Nya Zeeland deltog i de olympiska sommarspelen 1984 med en trupp bestående av 130 deltagare, och totalt tog landet 11 medaljer.
Boxning
- Kevin Barry
- Första omgången — Besegrade Don Smith (Trinidad & Tobago) på poäng 5-0
- Andra omgången — Besegrade Jonathan Kiriisa (Uganda) på poäng 3-2
- Kvartsfinal — Besegrade Jean-Paul Nanga (Kamerun) på poäng 4-1
- Semifinal — Besegrade Evander Holyfield (USA) efter diskvalificering
- Final — Förlorade mot Anton Josipović (Jugoslavien) efter hjärnskakning (→ Silver)
- Michael Kenny
- Första omgången — Bye
- Andra omgången — Förlorade mot Dodovic Owini (Uganda)
Brottning
- Graeme Hawkins
- Zane Coleman
- Ken Reinsfield
Bågskytte
Damernas individuella
- Ann Shurrock - 2422 poäng (→ 24:e plats)
- Neroli Fairhall - 2357 poäng (→ 35:e plats)
Herrarnas individuella
- Dale Lightfoot - 2417 poäng (→ 34:e plats)
Cykling
- Bana
- Murray Steele
- Anthony Cuff
- Graeme Miller
- Craig Adair
- Landsväg
- Roger Sumich
- Brian Fowler
- Stephen Cox
Friidrott
- John Walker
- Heat — 13:44,75
- Semifinal — 13:28,48
- Final — 13:24,46 (→ 8:e plats)
- Rod Dixon — 2:12:57 (→ 10:e plats)
- Derek Froude — 2:19:44 (→ 34:e plats)
- Steve Walsh
- Kval — ingen notering (→ gick inte vidare, 31:a plats)
- Mike O'Rourke
- Kval — ingen notering (→ gick inte vidare, 28:e plats)
- Tony Rogers
- Peter Renner
- Peter O'Donoghue
- Peter Pearless
- Dianne Rodger
- Heat — 8.47,90
- Final — 8.56,43 (→ 9:e plats)
- Lorraine Moller
- Final — 2:28:54 (→ 5:e plats)
- Mary O'Connor
- Final — 2:41:22 (→ 27:e plats)
- Anne Audain
- Final — fullföljde inte (→ ingen placering)
- Lynnette Grime
- Heat — 58,02 (→ gick inte vidare)
Fäktning
- Martin Brill
- David Cocker
Gymnastik
Damernas individuella mångkamp, rytmisk
- Tania Moss
Judo
Herrar
- Bill Vincent
- Graeme Spinks
- Shaun O'Leary
Kanotsport
Sprint
- Ian Ferguson
- Robert Jenkinson
- Paul MacDonald
- Edwin Richards
- Alan Thompson
- Grant Bramwell
Konstsim
- Katie Sadleir
- Lynette Sadleir
Landhockey
- Herrar
- Gruppspel
Lag | Poäng | Spelade | W | D | L | GF | GA | GD |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Storbritannien | 9 | 5 | 4 | 1 | 0 | 10 | 5 | +5 |
Pakistan | 7 | 5 | 2 | 3 | 0 | 16 | 7 | +9 |
Nederländerna | 7 | 5 | 3 | 1 | 1 | 16 | 9 | +6 |
Nya Zeeland | 4 | 5 | 1 | 2 | 2 | 10 | 10 | 0 |
Kenya | 2 | 5 | 1 | 0 | 4 | 5 | 14 | −9 |
Kanada | 1 | 5 | 0 | 1 | 4 | 7 | 19 | −12 |
- Kvalificerade till semifinal
- Slutspel
Semifinal | Final | ||||||
9 augusti 1984 | |||||||
Pakistan | 3 | ||||||
Australien | 0 | ||||||
11 augusti 1984 | |||||||
Pakistan | 3 | ||||||
Västtyskland | 1 | ||||||
Bronsmatch | |||||||
9 augusti 1984 | 11 augusti 1984 | ||||||
Västtyskland | 1 | Storbritannien | 3 | ||||
Storbritannien | 0 | Australien | 2 |
- Damer
Placering | Land | Spelade | V | O | F | Poäng | |||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nederländerna | 5 | 4 | 1 | 0 | 14 | 6 | 8 | 9 | |
Västtyskland | 5 | 2 | 2 | 1 | 9 | 9 | 0 | 6 | |
USA | 5 | 2 | 1 | 2 | 9 | 7 | 2 | 5 | |
4 | Australien | 5 | 2 | 1 | 2 | 9 | 7 | 2 | 5 |
5 | Kanada | 5 | 2 | 1 | 2 | 9 | 11 | -2 | 5 |
6 | Nya Zeeland | 5 | 0 | 0 | 5 | 2 | 12 | -10 | 0 |
Ridsport
- Mary Hamilton
- Mark Todd
- Andrew Nicholson
- Andrew Bennie
- John Cottle
Rodd
Segling
- Luke Carter
- Tom Dodson
- Simon Daubney
- Russell Coutts
- Peter Evans
- Aran Hansen
- Bruce Kendall
- Rex Sellers
- Chris Timms
- David MacKay
- Sean Reeves
Simhopp
- Mark Graham
- Kval — 497,55 (→ gick inte vidare, 18:e plats)
- Gary Lamb
- Kval — 477,66 (→ gick inte vidare, 22:a plats)
- Ann Fargher
Referenser
|
Media som används på denna webbplats
Kanadas flagga, införd 1965; denna version med Pantone‐nyanser. Nuvarande utformning ersatte den tidigare kanadensiska Red Ensign.
An icon that represents a gold medal
An icon that represents a silver medal
An icon that represents a bronze medal
Olympic Movement flag
Proportions 2:3, created 1913, adopted 1914, first used 1920.
- Colors as per http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
- blue: PMS 3005C
- yellow: PMS 137C
- black: PMS 426C
- green: PMS 355C
- red: PMS 192C
- Dimensions of the rings taken from http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
Flag used in 1908–12 Olympic games to represent Australasian team