Ny Aurigae

Ny Aurigae (ν)
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildKusken
Rektascension05t 51m 29,40040s[1]
Deklination+39° 08′ 54,5428″[1]
Skenbar magnitud ()3,97 (V) [2]
Stjärntyp
SpektraltypK0.5 IIICNO[1]
U–B1,084[3]
B–V1,132 ± 0,003[4]
R–I0,56
VariabeltypKonstant (CST)[2]
Astrometri
Radialhastighet ()9,92 ± 0,14[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +8,48[6] mas/år
Dek.: +0,39[6] mas/år
Parallax ()15,17 ± 0,88[6]
Avstånd220 ± 10  (66 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()-0,27[7]
Detaljer
Massa2,12[8] M
Radie19[5] R
Luminositet135[5] L
Temperatur4 571[5] K
Metallicitet-0,14[5] dex
Vinkelhastighet5,0[5] km/s
Ålder1,11[8] miljarder år
Andra beteckningar
32 Aurigae, GEN# +1.00039003A, 2MASS J05512939+3908544, SRS 30221, GSC 02912-01835, N30 1250, TD1 5428, ADS 4440 A, HD 39003, PLX 1336, TYC 2912-1835-1, AG+39 686, HIC 27673, PLX 1336.00, UBV 5945, BD+39 1429, HIP 27673, PMC 90-93 159, UBV M 11531, CCDM J05515+3909A, HR 2012, PPM 70925, uvby98 100039003 A, CSI+39 1429 1, IDS 05446+3907 A, RAFGL 4451S, WDS J05515+3909A, FK5 221, IRAS 05480+3908, ROT 932, WEB 5432, GC 7334, IRC +40144, SAO 58502, HFE83 407, GCRV 3633, JP11 1266, SKY# 9665, L91b 78[1]

Ny Aurigae (ν Aurigae förkortat Ny Aur, ν Aur), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i stjärnbilden Kusken. Den har den ljusstyrkan av 3,97.[3] Med hjälp av parallaxmätningarna som gjordes under Hipparcosuppdraget kan avståndet till stjärnan uppskattas till ca 220 ljusår (67 parsek) med tio ljusårs marginal.[6]

Egenskaper

Ny Aurigae är en orange jättestjärna av spektraltyp K0.5IIICN0.5.[1] Den misstänktes vara variabel men noggrannare mätningar har kunnat fastslå att den inte är variabel.[2] Den ingår i röda klumpen, vilket anger att den genererar energi genom termonukleär fusion av helium i dess kärna. [9] Den har en massa som är ca 2,1[8] gånger solens massa, en radie som är ca 19[5] gånger solens radie och avger från dess fotosfär ca 135 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 4 600 K.

Ny Aurigae är en astrometrisk dubbelstjärna med en misstänkt vit dvärg som följeslagare.[10] En stjärna av 10:e magnituden, separerad med 54,6 bågsekunder är en optisk följeslagare.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 april 2019.

Noter

  1. ^ [a b c d e] ”Basic data: V* Nu Aur – Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=nu+Aur&submit=SIMBAD+search. Läst 5 april 2018. 
  2. ^ [a b c] 270929 ”nu.Aur” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. https://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid= 270929. Läst 5 april 2018. 
  3. ^ [a b] Oja, T. (August 1986), "UBV photometry of stars whose positions are accurately known. III", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 65 (2): 405–409, Bibcode:1986A&AS...65..405O
  4. ^ van Leeuwen (2007). 27673 ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP= 27673. Läst 5 april 2018. 
  5. ^ [a b c d e f g] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
  6. ^ [a b c d] van Leeuwen, Floor (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752v1, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357. Note: see VizieR catalogue I/311.
  7. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  8. ^ [a b c] Luck, R. Earle (2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", Astronomical Journal, 150 (3), 88, arXiv:1507.01466, Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
  9. ^ Valentini, M.; Munari, U. (November 2010), "A spectroscopic survey of faint, high-Galactic-latitude red clump stars. I. The high resolution sample", Astronomy and Astrophysics, 522: A79, arXiv:1007.0207, Bibcode:2010A&A...522A..79V, doi:10.1051/0004-6361/201014870.
  10. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Auriga IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Auriga chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.