Nuri as-Sa'id

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Nuri as-Said
Iraks premiärminister
Tid i befattningen 23 mars 1930–27 oktober 1932
Företrädare	Naji as-Suwaidi
Efterträdare	Naji Shawkat
Tid i befattningen 25 december 1938–21 mars 1940
Företrädare	Jamil al-Midfai
Efterträdare	Rashid Ali al-Kailani
Tid i befattningen 9 oktober 1941–3 juni 1944
Företrädare	Jamil al-Midfai
Efterträdare	Hamdi Pachachi
Tid i befattningen 21 november 1946–11 mars 1947
Företrädare	Arshad al-Umari
Efterträdare	Salih Jabr
Tid i befattningen 6 januari 1949–10 december 1949
Företrädare	Muzahim Pachachi
Efterträdare	Ali Jawdat al-Aiyubi
Tid i befattningen 15 september 1950–10 juli 1952
Företrädare	Tawfiq al-Suwaidi
Efterträdare	Mustafa al-Umari
Tid i befattningen 2 augusti 1954–8 juni 1957
Företrädare	Arshad al-Umari
Efterträdare	Ali Jawdat al-Aiyubi
Tid i befattningen 3 mars–14 juli 1958
Företrädare	Abdul Wahab Mirjan
Efterträdare	Ahmed Mukhtar Baban
Efterträdare	Abd al-Karim Qasim
Född	1888 Kirkuk, Osmanska riket (Nuvarande Irak)
Död	15 juli 1958 (69 år) Bagdad, Irak
Politiskt parti	Fördragspartiet (1930-1932), Konstitutionella Unionspartiet (1949-1954)

Nuri Pasha as-Sa'id (arabiska: نوري باشا السعيد), född 1888, död 15 juli 1958, var en irakisk militär och politiker. Han var den ledande statsmannen i Irak större delen av perioden efter frigörelsen från det Osmanska riket 1920 fram till den republikanska revolutionen 1958, då han var Iraks premiärminister i åtta omgångar. Han var en av den moderna irakiska statens grundare, och tillskrivs även som grundaren av Iraks armé och byråkrati.

Nuri deltog i många av de beslut som kom att prägla utformningen av den moderna Irak. Under sin första mandatperiod undertecknade han Angloirakiska avtalet, som i ett led mot ökad irakisk självständighet, gav mandatmakten Storbritannien oinskränkt rätt att använda Iraks territorium för förläggning och transport av brittisk militär. Avtalet legitimerade även att Iraks oljeindustri skulle förbli under brittisk kontroll, fastän det rent formellt minskade den brittiska rollen i Iraks inre angelägenheter så länge dessa inte kom i strid med brittiska ekonomiska och militära intressen.

Då Nuri slog in på en väg av repression, gynnade systematiskt överklassens intressen, misslyckades med att bekämpa fattigdomen, samt förde en för honom utmärkande starkt probrittisk politik, gjorde han sig djupt impopulär. Den mindre bemedlade majoriteten av irakierna såg honom som den feodala eliten personifierad, och hans enorma eftergiftspolitik gentemot britterna som fann motstånd i alla delar av samhället, och vilket så småningom skulle kulminera i den hashemitiska monarkins elimination samt hans eget fall.

Nuri, som den djupt kontroversiella figur han var, hade många fiender och fick fly Irak två gånger i sviterna av de ständiga statskupper som präglade Iraks politiska liv i självständighet. Vokala motståndare till Nuris politik återfanns ofta bland nationalister inom officerskåren, vilket ledde till en ständig maktkamp mellan valda och militära ledare, något som skulle vara utmärkande för Iraks politiska historia för lång tid framöver. Den 15 juli 1958, dagen efter den irakiska republikanska revolutionen, blev Nuri brutalt mördad när han försökte fly landet utklädd till kvinna.

• Wikimedia Commons har media som rör Nuri as-Sa'id.
  Bilder & media