Nothobranchius niassa
Nothobranchius niassa | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
Ordning | Tandkarpar Cyprinodontiformes |
Familj | Nothobranchiidae |
Släkte | Nothobranchius |
Art | Nothobranchius niassa |
Vetenskapligt namn | |
§ Nothobranchius niassa | |
Auktor | Valdesalici, Bills, Dorn, Reichwald & Cellerino, 2012 |
Typlokal | |
Mozambique: Niassa Reserve, Lukombe River drainage: first river crossing the Mbstamila–Mantondovela road, pools in dry river bed. 12°08′S 37°32′Ö / 12.133°S 37.533°Ö | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Nothobranchius niassa är en art av årstidsfisk bland de äggläggande tandkarpar som lever i Moçambique i Afrika.[1]
Upptäckt och taxonomi
Arten beskrevs vetenskapligt år 2012 av iktyologerna Stefano Valdesalici, Roger Bills, Alexander Dorn, Kathrin Reichwald och Alessandro Cellerino i tidskriften Journal of Fish Biology, utgiven av Ichthyological exploration of freshwaters.
Arten uppvisar flera färgmässiga såväl som morfologiska likheter med Nothobranchius kilomberoensis.[1]
Livscykel
Nothobranchius niassa är kortlivade, och upplever i naturen mycket sällan sin ettårsdag. Anledningen till detta är att de lever i områden med synnerligen stora skillnader mellan regnperiod och torrperiod, och under den sistnämnda torkar allt flytande vatten ut, varvid de vuxna individerna utan undantag dör. Därav beteckningen "årstidsfiskar". Arten överlever då endast tack vare de romkorn som avlagts i bottensedimentet, och som kan ligga vilande i en så kallad diapaus[1] upp till och med fyra månader eller mer, i väntan på nästa regnperiod. Denna livscykel tycks vara hårt kodad i fiskarnas gener, för även i fångenskap blir Nothobranchius niassa sällan över året gamla, trots att det då givetvis inte saknas vatten eller foder.
Regnperioderna varar oftast uppemot sju, åtta månader, och under denna tid måste alltså nothobranchiusäggen hinna kläckas och de små ynglen växa upp och bli könsmogna för att hinna leka och avge nya romkorn. Misslyckas detta är risken stor att arten dör ut. Evolutionen har lett till att ynglen därför är extremt snabbväxande: från att bara ha varit 3–4 millimeter långa vid kläckningen växer hanarna under goda förhållanden upp till cirka 5 centimeters längd och uppnår könsmognad efter bara sex veckor. Till skillnad från de flesta andra romläggande fiskar är ynglen vid kläckningen relativt väl utvecklade, har redan förbrukat sin gulesäck, och kan genast simma fritt. Honorna utvecklas i en något långsammare, men jämnare takt.
Källor
- ^ [a b c] Valdesalici, S.; Bills, R.; Dorn, A.; Reichwald, K.; Cellerino, A. (2012). ”Nothobranchius niassa (Cyprinodontiformes: Nothobranchiidae), a new species of annual killifish from northern Mozambique” (på engelska) (PDF). Ichthyological exploration of freshwaters (München: Verlag Dr. Friedrich Pfeil) 23 (1): sid. 19–28. ISSN 0936-9902. http://www.pfeil-verlag.de/04biol/pdf/ief23_1_04.pdf. Läst 17 maj 2014. ”Mozambique: Niassa Reserve, Lukombe River drainage: first river crossing the Mbstamila–Mantondovela road, pools in dry river bed; 12°08'17" S 37°32'03" E”.