Norsk Hydro
Norsk Hydro ASA | |
![]() | |
Norsk Hydros huvudkontor i Oslo. | |
Typ | Aktiebolag |
---|---|
Huvudkontor | ![]() |
Nyckelpersoner | Svein Richard Brandtzaeg VD och koncernchef |
Bransch | Tillverkning, metaller, energi |
Antal anställda | 23 000 |
Historik | |
Grundat | 1905 |
Grundare | Sam Eyde[1] |
Ekonomi | |
Omsättning | 89 miljarder NOK (2008)[2] |
Övrigt | |
Webbplats | www.hydro.com |

Norsk Hydro är en norsk industrikoncern som idag har verksamhet inom metallframställning och förnyelsebar energi. Företaget är världens fjärde största aluminiumtillverkare. Tidigare har koncernen även haft omfattande verksamhet inom agrokemi- och petrokemisk processindustri. Verksamheten med gödningsmedel och kemikalier för jordbruk knoppades av som Yara International, 2004. Olje- och gasdelen slogs samman med konkurrenten Statoil, och bildade energijätten StatoilHydro, 2007.
Historia

Norsk Hydro grundades 1905 av Sam Eyde tillsammans med Kristian Birkeland som Norsk hydro-elektrisk kvælstoff aktieselskap för att exploatera deras patent på utvinning av kväveoxider med elektrisk ljusbåge. En av de viktigaste produkterna var från början producering av norgesalpeter.[3]
Startfasen finansierades med hjälp av den svenska Wallenbergsfären. Norsk Hydros första anläggningar låg i Notodden och i Rjukan, Telemark. Anläggningen i Rjukan var när den anlades 1934 världens första kommersiella anläggning för utvinning av tungt vatten. Anläggningen drevs under andra världskriget av ockupationsmakten Tyskland som behövde tungt vatten för sina försök att skapa kärnvapen. Anläggningen saboterades flera gånger av motståndsrörelsen och de allierade styrkorna, bland annat i den så kallade Tungvattenaktionen.
Bensinstationer
I Sverige introducerades Hydro år 1985 som varumärke, detta i samband med att Norsk Hydro övertog Mobils samtliga bensinstationer i Sverige. År 1996 växte stationsnätet ytterligare, då Hydro köpte svenska Uno-X. I september 2007 meddelades att StatoilHydro planerade att köpa ConocoPhillips stationsnät, JET, i Sverige och Danmark. Som ett villkor till StatoilHydro för att genomföra affären kom Hydro att försvinna som bensinstation i Sverige under hösten 2009. Samtliga 118 stationer såldes till finländska St1.[4][5]
Referenser
- ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ ”Annual Report 2008” (PDF). Norsk Hydro. Arkiverad från originalet den 7 april 2009. https://web.archive.org/web/20090407082820/http://www.hydro.com/upload/Annual_reporting/annual_2008/downloadcenter/Reports/01_annual%20report.pdf. Läst 24 juli 2009.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 251
- ^ ”Större strukturella förändringar på den svenska oljemarknaden 1982-2012”. vde.se. Arkiverad från originalet den 9 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150709054350/http://www.vde.se/forandringar-i-branschen.html. Läst 21 juni 2014.
- ^ ”StatoilHydro får tillåtelse att köpa JET” (Mynewsdesk). mynewsdesk.com. Arkiverad från originalet den 9 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150709074439/http://www.mynewsdesk.com/se/statoil_fuel_-_retail_sverige_ab/pressreleases/statoilhydro-faar-tillaatelse-att-koepa-jet-247392. Läst 21 juni 2014.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Författare/Upphovsman: Julie Ceccaldi, Licens: CC0
Stock certificate of the Norsk Hydro-Elektrisk Kvælstofaktieselskab for 180 gold crowns = 250 francs, issued on 1 July 1912 in Notodden, signed in the original by the Swedish banker and politician Knut Agathon Wallenberg for the Board of Directors. Norsk Hydro was founded on 2 December 1905 on the initiative of Knut Agathon Wallenberg and financed by French banks.
Författare/Upphovsman: Mozamaniac, Licens: CC BY 4.0
Eivind Kallevik at ALUMINUM 2024
Författare/Upphovsman: Bjoertvedt, Licens: CC BY-SA 3.0
Norsk Hydro headquarters, Vaekeroe, Oslo
Norsk Hydro logo