Norsjö kommun
| Norsjö kommun Kommun | |
 Idrottsplatsen i Norsjö | |
| Slogan | En attraktiv och företagsam kommun där kropp och själ hinner med[1] |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Norsjö kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Västerbotten |
| Län | Västerbottens län |
| Centralort | Norsjö |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Utbrutet | Malå kommun (1983) (Malå församling) |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 3 921 ()[2] |
| Areal | 1 923,58 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 1 739,15 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 184,43 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 2,25 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 64°55′00″N 19°29′00″Ö / 64.916666666667°N 19.483333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Skellefteå domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2858[4] |
| Anställda | 575 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2417 |
| GeoNames | 2688170 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Norsjö kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten. Centralort är Norsjö.
Till största del utgörs landskapet av morän, beväxt med skog, med mellanliggande myrområden. Det är också skogen som utgör basen för det lokala näringslivet där träindustrin dominerar.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit starkt negativ. Efter valen på 2010-talet har kommunen styrts av Socialdemokraterna, mandatperioden 2018 till 2022 i koalition med Vänsterpartiet.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar Norsjö socken där Norsjö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.
Norsjö municipalsamhälle inrättades 3 maj 1935 och Bastuträsks municipalsamhälle inrättades 30 oktober 1936. De upplöstes båda vid årsskiftet 1952/1953.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[6]
Norsjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Norsjö landskommun. 1974 införlivades Malå kommun, vars område utbröts 1983 och återbildades som egen kommun.[7]
Kommunen ingår sedan bildandet i Skellefteå domsaga.[8]
Geografi
Kommunen ligger i den norra delen av Västerbottens län och gränsar till Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län i norr, Skellefteå kommun i öster, Vindelns och Lycksele kommuner i söder och Malå kommun i väster, samtliga av dessa i Västerbottens län.
Topografi och hydrografi
Sjö- och älvsystemen återspeglar berggrundens nordväst–sydöstliga sprickriktning. Till största del utgörs landskapet av morän, beväxt med skog, med mellanliggande myrområden. Områdena med morän är kuperad, i synnerhet i den sydvästra delen runt Stor-Raggsjön. Isälvsavlagringar hittas i dalgången som löper från Bastuträsk genom Bjurträsk och Fromheden och vidare efter Malåns dalgång. Genom kommunens norra område löper Skellefteälven vars dalgång delvis består av finkornigt sediment, vilka älven bitvis skurit sig ner i.[9]
Naturskydd
År 2022 fanns 11 naturreservat i Norsjö kommun.[10] År 1971 bildades det 270 hektar stora naturreservatet Vajsjön som har ett unikt fågelliv. Där trivs arter som exempelvis sjöorre, sädgås, småspov och smalnäbbad simsnäppa.[11] Ett annat reservat är Abborrtjärnberget som består av nästintill orörd tallskog med träd som är omkring 400 år gamla.[12] Svansele dammängar bildades 1972 och är även klassat som Natura 2000-område. Området gödslas genom att Petikån däms varje vinter och näringsrikt slam svämmar in över ängarna.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i kommunens enda församling, Norsjö församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i ett enda distrikt, Norsjö.[14]
Tätorter
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Norsjö kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Norsjö | 2 057 |
| 2 | Bastuträsk | 405 |
Centralorten är i fet stil.
Totalt bodde 2015 59,0 % av kommunens befolkning i de två tätorterna Norsjö och Bastuträsk.
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010 till 2014 hade Socialdemokraterna egen majoritet med 17 av 31 mandat. Efter valet 2014 fortsatte Socialdemokraterna styra med egen majoritet, även denna mandatperiod med 17 av 31 mandat.
Efter valet 2018 förlorade Socialdemokraterna egen majoritet och ingick därför ett samarbete med Vänsterpartiet. Tillsammans fick de röda partierna 53 procent av rösterna.[15]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2018–2022[16] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Sam Venngren |
| Förste vice ordförande | V | Lina Hjelte |
| Andre vice ordförande | KD | Lena Brännström |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 13 | 6 | 7 | 1 | 2 |
| 31 | 84,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 18 | 9 | 7 | 2 | 2 |
| 41 | 86,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 18 | 8 | 8 | 2 | 2 |
| 41 | 88,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 19 | 8 | 7 | 2 | 3 |
| 41 | 88,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 1 | 15 | 6 | 5 | 1 | 3 |
| 31 | 87,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 15 | 6 | 5 | 1 | 3 |
| 31 | 86,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 15 | 6 | 5 | 2 | 2 |
| 31 | 83,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 1 | 15 | 6 | 4 | 3 | 2 |
| 31 | 82,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 2 | 16 | 7 | 2 | 3 | 1 |
| 31 | 84,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 4 | 9 | 11 | 1 | 4 | 2 |
| 31 | 82,12 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 3 | 12 | 10 | 1 | 4 | 1 |
| 31 | 79,29 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 15 | 7 | 2 | 5 |
| 31 | 77,99 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 17 | 4 | 4 | 3 |
| 31 | 79,61 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 17 | 1 | 4 | 2 | 4 |
| 31 | 80,96 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 14 | 1 | 3 | 3 | 8 |
| 31 | 81,05 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 2 | 12 | 1 | 2 | 5 | 5 |
| 27 | 80,47 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Kristdemokraterna medan Vänsterpartiet, Liberalerna och Centerpartiet har en ledamot vardera.[17]
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Mikael Lindfors |
| Vice ordförande | V | Hans Klingstedt |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| Mikael Lindfors (S) | Tidigast 2003-[18] | ||
Valresultat 2018
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Norsjö | 47,58 % | 45,12 % |
| C | Bastuträsk | 18,48 % | 9,21 % |
| KD | Norsjövallen | 29,98 % | 25,81 % |
| V | Bastuträsk | 9,57 % | 7,89 % |
| L | Norsjövallen | 11,06 % | 8,13 % |
| SD | Norsjövallen | 3,69 % | 2,32 % |
| M | Bastuträsk | 1,96 % | 1,24 % |
| MP | Bastuträsk | 0,22 % | 0,19 % |
| FI | Bastuträsk | 0,43 % | 0,08 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Vänorter
Norsjös vänorter är Sodankylä som ligger i finska Lappland och den fd kommunen Vuolijoki i Kajanaland i Finland. Historien mellan Norsjö och dessa två orter härstammar från andra världskriget.
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Träindustrin dominerar det lokala näringslivet med företag som Trätrappor AB i centralorten och interiörlisttillverkaren Nya Swedlist AB i Kvarnåsen. I början av 2020-talet var dock den största arbetsgivaren kommunen,[9] med 449 anställda 2020 och den största privata arbetsgivaren var Prospekteringsteknik i Norrland AB med 125 anställda samma år.[19]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av länsvägarna 365 och 370. Järnvägen Vännäs–Boden genomkorsar östra delen av kommunen,[9] med station i Bastuträsk.
Utbildning
I Norsjö kommun finns grundskola och vuxenutbildning. Det finns två kommunala grundskolor i kommunen - Norsjöskolan med cirka 430 elever (2022)[20] och Bastuträsk skola med cirka 40 elever (2022).[21]
Norsjö gymnasium startade 1994 och hade som mest 118 elever.[22] År 2014 fattades beslut om att gymnasiet skulle läggas ner.[23] Enligt samverkansavtal kan eleverna välja att studera vid valfritt gymnasium i Västerbottens län.[24]
Den kommunala vuxenutbildningen erbjöd i början av 2020-talet kurser både på distans och på plats, bland annat till undersköterska.[25]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 3 921 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 280:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Norsjö kommun med 32,7 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[26]
| Befolkningsutvecklingen i Norsjö kommun 1970–2020[26] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 6 207 | |||
| 1975 | 5 830 | |||
| 1980 | 5 719 | |||
| 1985 | 5 445 | |||
| 1990 | 5 371 | |||
| 1995 | 5 120 | |||
| 2000 | 4 689 | |||
| 2005 | 4 466 | |||
| 2010 | 4 304 | |||
| 2015 | 4 176 | |||
| 2020 | 3 945 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. I uppgifterna ingår inte invånarantalet för Malå kommun, som var del av Norsjö kommun 1974-1982. | ||||
Befolkningstäthet
Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 2,4 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km².[27]
Könsfördelning
Den 31 december 2017 hade Norsjö kommun en könsfördelning på 1,08 män per kvinna. Fördelat på ålder såg könsfördelningen ut på följande sätt:[26]
- 0–14 år: 1,13 män per kvinna
- 15–24 år: 1,30 män per kvinna
- 25–54 år: 1,07 män per kvinna
- 55–64 år: 1,20 män per kvinna
- 65 år och äldre: 0,93 män per kvinna
Åldersfördelning
Medelåldern i kommunen år 2016 var 45,3 år (varav 44,1 år för män och 46,7 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[27]
Åldersfördelningen i Norsjö kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2017:[26]
| Ålder 31 december 2017 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| 0–14 år | 674 | 16,50 % | 358 | 316 |
| 15–24 år | 423 | 10,35 % | 239 | 184 |
| 25–54 år | 1 298 | 31,77 % | 672 | 626 |
| 55–64 år | 577 | 14,12 % | 315 | 262 |
| 65+ år | 1 114 | 27,26 % | 537 | 577 |
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 427, eller 10,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 4 125 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 138, eller 3,04 % av befolkningen (hela befolkningen: 4 541 den 31 december 2002).[28] Andelen med utländsk bakgrund var 31 december 2016 10,4 % av befolkningen, vilket är under riksgenomsnittet på 22 %.
| Bakgrund den 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 398 | 9,65 % | 213 | 185 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 29 | 0,70 % | 18 | 11 |
| Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder | 149 | 3,61 % | 82 | 67 |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 3 549 | 86,04 % | 1 824 | 1 725 |
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Norsjö kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[29]
| Födelseland 31 december 2017[29] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land/världsdel | Antal | Andel | Andel i hela riket |
| 1 |  Sverige | 3 674 | 89,92 % | 81,45 % |
| 2 | Afrika: Övriga länder | 61 | 1,49 % | 1,01 % |
| 3 |  Afghanistan | 43 | 1,05 % | 0,43 % |
| 4 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 38 | 0,93 % | 2,15 % |
| 5 |  Eritrea | 32 | 0,78 % | 0,39 % |
| 6 |  Somalia | 31 | 0,76 % | 0,66 % |
| 7 | Asien: Övriga länder | 29 | 0,71 % | 2,22 % |
| 8 |  Finland | 28 | 0,69 % | 1,49 % |
| 9 |  Syrien | 23 | 0,56 % | 1,70 % |
| 10 |  Tyskland | 22 | 0,54 % | 0,50 % |
| 11 | Europa utom EU: Övriga länder | 20 | 0,49 % | 0,77 % |
| 12 |  Norge | 17 | 0,42 % | 0,42 % |
| 13 |  Polen | 14 | 0,34 % | 0,90 % |
| 14 |  Iran | 13 | 0,32 % | 0,73 % |
 Thailand | 13 | 0,32 % | 0,41 % | |
| 16 | Sydamerika | 8 | 0,20 % | 0,70 % |
| 17 |  Irak | 7 | 0,17 % | 1,39 % |
| 18 | Nordamerika | 5 | 0,12 % | 0,38 % |
| 19 |  Danmark | 4 | 0,10 % | 0,40 % |
| 20 |  Bosnien och Hercegovina | 2 | 0,05 % | 0,58 % |
 Turkiet | 2 | 0,05 % | 0,48 % | |
| 22 |  Island | 0 | 0,00 % | 0,06 % |
 / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 0 | 0,00 % | 0,65 % | |
| Oceanien | 0 | 0,00 % | 0,06 % | |
| Okänt födelseland | 0 | 0,00 % | 0,01 % | |
 Sovjetunionen | 0 | 0,00 % | 0,06 % | |
Utländska medborgare
Den 31 december 2016 hade 305 invånare (7,39 %), varav 172 män och 133 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[30]
Kultur
Kulturarv
År 2022 fanns 323 fornlämningar som hittats i Norsjö kommun, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[31] Bland dessa ett flertal boplatsvallar och fångstgropar från stenåldern. Dessa har i första hand hittats vid vattendrag och sjöar så som vid Södra Mensträsk, vid Ol-Ersaselet. Andra kulturarv är ortsnamn så som Mensträsk, Kositräsk, Petiknäs och Pjäsörn som är spår efter den samiska kulturen som funnits i området under lång tid.[32]
Kommunvapen
Blasonering: Sköld av en vågskura i guld, vari en grön gran, och i grönt, vari ett gyllene kornax.[33]
Vapnet i detta utförande fastställdes 1947 för den dåvarande Norsjö landskommun. Under perioden 1974–1983 omfattade kommunen även Malå kommun och vapnet var då något ändrat med ett gruvbloss i stället för granen. Efter delningen lät man registrera det ursprungliga vapnet hos Patent- och registreringsverket 1987.
Se även
- Personer med anknytning till Norsjö kommun
- Norsjö kommunblock
Källor
- ^ läs online, www.norsjo.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skellefteå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Norsjö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norsj%C3%B6. Läst 19 juli 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 20 juli 2022.
- ^ ”Vajsjön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/vajsjon.html. Läst 20 juli 2022.
- ^ ”Abborrtjärnberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/abborrtjarnberget.html. Läst 20 juli 2022.
- ^ ”Svansele dammängar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/svansele-dammangar.html. Läst 20 juli 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Rött samarbete i Norsjö de kommande fyra åren – Norran”. norran.se. https://norran.se/nyheter/norsjo/artikel/rott-samarbete-i-norsjo-de-kommande-fyra-aren/r5362xnl. Läst 20 juli 2022.
- ^ Norsjo.se: Kommunfullmäktige Läst 19 april 2022.
- ^ Norsjo.se: Kommunstyrelsen Läst 19 april 2022.
- ^ Sveriges Radio, 1 oktober 2003: Nytt kommunalråd i Norsjö Läst 1 mars 2016
- ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 19 juli 2022.
- ^ ”Norsjöskolan”. Norsjö kommun. https://www.norsjo.se/utbildning-och-barnomsorg/grundskola/norsjoskolan/. Läst 20 juli 2022.
- ^ ”Bastuträsk skola”. Norsjö kommun. https://www.norsjo.se/utbildning-och-barnomsorg/grundskola/bastutrask-skola/. Läst 20 juli 2022.
- ^ Tedestedt, Robert (8 april 2014). ”Norsjö gymnasium stoppar intagning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/inga-fler-elever-till-norsjos-gymnasium. Läst 20 juli 2022.
- ^ ”Gymnasiet i Norsjö stänger alla nationella program”. Sveriges Radio. 11 mars 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5806493. Läst 20 juli 2022.
- ^ ”Gymnasium”. Norsjö kommun. https://www.norsjo.se/utbildning-och-barnomsorg/gymnasium/. Läst 20 juli 2022.
- ^ ”Yrkesvux”. Norsjö kommun. https://www.norsjo.se/utbildning-och-barnomsorg/kommunal-vuxenutbildning/studievagar/yrkesvux/. Läst 20 juli 2022.
- ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 18 mars 2018.
- ^ [a b] ”Kommuner i siffror - Norsjö kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2417®ion2=00. Läst 18 mars 2018.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 18 mars 2018.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 18 mars 2018.
- ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 18 mars 2018.
- ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 20 juli 2022.
- ^ [https://www.norsjo.se/wp-content/uploads/2020/10/kulturmiljoprogram.pdf ”Kulturmiljöprogram 2010 Norsjö kommun i samråd med Skellefteå museum”]. Norsjö kommun. 30 juli 2010. https://www.norsjo.se/wp-content/uploads/2020/10/kulturmiljoprogram.pdf. Läst 20 juli 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php.
Externa länkar
- Norsjö kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Norsjö kommun.
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
.svg)
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Norsjö Municipality in Västerbotten County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Författare/Upphovsman: Matst76, Licens: CC BY-SA 4.0
Idrottsplatsen Rännaren, hemmaplan för Norsjö IF
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.