Norrtälje gevärsfaktori

Norrtälje gevärsfaktori grundades som ett statligt gevärsfaktori efter beslut av Gustav II Adolf på 1620-talet i samband med grundandet av staden Norrtälje 1622.

När produktionen startades, hämtade vapensmeder från Tyskland. Dessa fick till en början burskap i staden, tills denna rättighet drogs in 1636. Vid rysshärjningarna 1719 brändes alla gevärsfaktoriets byggnader ned, förutom den mitt i Norrtäljeån placerade borrkvarnen. Uppbyggnaden gick långsamt, och först 1742 var – den i dag bevarade – smedjebyggnaden vid Hantverkaregatan klar. Faktoriområdet begränsades i norr av nuvarande Bangårdsgatan, i öster av Danskes och Hogenskilts gränd, i söder av Norrtäljeån och i väster av Baldersgatan.

Faktoriet privatiserades 1757. Det var under lång tid, fram till 1800-talets första hälft, den största och viktigaste industrin i Norrtälje. Vapentillverkningen lades ned under 1840-talets första år och till området förlades ett sågverk i anslutning till Kvarnholmen ett stycke nedströms i Norrtäljeån. Mellan 1922 och 2008 användes de bevarade lokalerna i låssmedjehuset av Roslagsmuseet. Huset stängdes för renovering 2008. Renoveringen avbröts 2010 på grund av kommunala besparingar.^[1]

Vidare läsning

• Kåa Wennberg: Norrtelje faktori och dess smeder, utgiven av Stiftelsen Roslagsmuseet i Norrtälje 1985

Källor

• Roland Palmquist: Kort historik om Gevärsfaktoriet i Norrtälje
• Faktoriet – Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning inom fastigheterna Faktoriet 2 och 4, Riksantikvarieämbetet 42:1, Norrtälje socken och kommun, Uppland, Stockholnms läns museum Rapport 2007:4

Noter