Norrtälje

	Norrtälje
	Tätort; Centralort
	Norrtäljeån
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Kommun	Norrtälje kommun
Distrikt	Norrtälje distrikt,; Frötuna distrikt,; Estuna distrikt
Höjdläge	13 m ö.h.
Koordinater	59°45′29″N 18°42′18″Ö / 59.75806°N 18.70500°Ö
Area
- tätort	1 092 hektar (2020)
- kommun	6 030,42 km² (2019)
Folkmängd
- tätort	22 018 (2020)
- kommun	66 113 (2024)
Befolkningstäthet
- tätort	20 inv./hektar
- kommun	11 inv./km²
Grundad	29 mars 1622
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Norrtälje
Postnummer	761 XX
Riktnummer	0176
Tätortskod	T0252
Beb.områdeskod	0188TC109 (1960–)
Geonames	2688250
	Ortens läge i Stockholms län Ortens läge i Stockholms län
	Wikimedia Commons: Norrtälje
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Norrtälje (olika betydelser).

Norrtälje är en tätort i Roslagen (Upplands kustland) och centralort i Norrtälje kommun i Stockholms län. Kansliort för Norrtälje domsaga. Norrtälje är beläget längst in i Norrtäljeviken, cirka 68 kilometer nordöst om Stockholms centrum och 72 kilometer från Uppsala.

Historia

G:a Norrtälje

Man har funnit omkring 225 fornlämningar inom den gamla stadsgränsen. Det rör sig om gravar från yngre järnåldern. Inom tätorten har två eller tre fornborgar funnits vid före detta byarna Nordrona, Solbacka och Knutby. En kopia av en förlorad runristning har återupprests i Zetterstenska parken.

Namnet skrevs 1298 in Telgium samt 1409 Norra Tælgha. Detta har i doktrinen ansetts stå för ett med tälja besläktat namn på inbyggare: "deras som bor vid inskärningen", med vilket avses "vid den långa viken".

Redan på 1200-talet skall en handelsplats ha funnits i Norrtäljeviken. Inför de två påföljande seklerna anvisades den senmedeltida byn Tällie till Uppsala domkyrka för ärkebiskopsbordets behov.

Staden Norra Tällie grundades av kung Gustav II Adolf 1622 liksom ett flertal andra städer efter 30-åriga krigets utbrott, bland annat som en konsekvens av "Lilla Tullens" införande. Marknaderna i Lännaby och Söderby-Karl flyttades till den nya staden.

Därtill anvisade Gustav II Adolf ett av säteriet Björnö ägt markområde på Norrtäljeåns norra sida för Norrtälje gevärsfaktori. För att locka tyska vapensmeder till bosättning vid detta faktori erbjöd kungen dessa hantverkare initialt även borgerskap med rätt till utrikeshandel. Dessa senare rättigheter drogs dock in 1636. Därför blev Norrtäljes utveckling ganska blygsam och staden förblev under hela stormaktstiden en ganska blygsam marknads- och fiskeort. Norrtälje blev egen församling 1643 och fick en egen borgmästare 1678. 1648 förlänades Norrtälje till Lennart Torstenson, en förläning som drogs in i samband med Karl XI:s reduktion. Folkmängden under slutet av 1600-talet torde ha varit omkring 600 personer, 1702 skall staden ha haft 200 hus.^[6]

1700-talet

Under det stora nordiska krigets slutskede angreps och brändes staden sensommaren 1719 med dess gevärsfaktori av den ryska galärflotta som även härjande drabbat ett stort antal svenska sjöstäder längs kusten mot Östersjön under rysshärjningarna. Detta drama har i många år skildrats i krönikespelen, en utomhusteater som hållits på flera av stadens öppna platser. På grund av fattigdomen gick återuppbyggnaden långsamt och mestadels uppfördes små stugor med torvtak, kyrkan var färdigställd 1733.^[6]

Norrtälje gevärsfaktori privatiserades 1757 varefter en påkostad dammbyggnad och en för export särskilt utrustad "sänksmidesverkstad" anlades. I slutet av 1700-talet anlades ett bomullsspinneri och ett kronobränneri i Norrtälje och 1800–1813 och 1832–1867 fanns även en klädesfabrik. Folkmängden var år 1749 715 personer, år 1771 800 personer, år 1810 851 personer och år 1840 977 personer.^[6]

1800-talet

Under finska kriget 1808–1809 utsågs Norrtälje till stapelstad, varvid gevärsfaktoriet skulle komma att beskyddas av betydande truppstyrkor, förlagda vid stadens nuvarande idrottsplats. Under 1840-talets första år lades vapentillverkningen slutligt ner och ersattes av ett sågverk i anslutning till den gamla "Kvarnholmen" ett stycke nedströms i Norrtäljeån. Enda kvarvarande byggnad från faktoriets dagar är sänksmidesverkstaden, vilken alltsedan 1920-talet utgjort stadens museum. Byggnaden med tillhörande mark ägs och drivs numera av Stiftelsen Roslagsmuseet med sitt kansli i den gård som faktoriets tidigare ägare, löjtnanten Zettersten, lät uppföra av bland annat timmer, sannolikt från flera av faktoriets tidigare byggnader. Löjtnantens engelskfödda hustru lät också anlägga en engelsk park, vars karaktär fortfarande kan anas.

Stadens utveckling skulle komma att skjuta fart under 1800-talets senare del och 1900-talets början, inte minst till följd av det mycket speciella kurortsliv som, efter 1844, utvecklades i den så kallade Societetsparken kring bruket av omväxlande varma och kalla bad med behandling av diatomacélera enligt läkaren Palmgrens ordinationer. 1846 fick Norrtälje ångbåtsförbindelse med Stockholm, först med hjulångaren Amiral von Platen vilket betydde mycket för kommunikationerna. Sedan Länna–Norrtälje Järnväg öppnats för trafik 1884 fick Norrtälje ett uppsving som industriort.^[7]

Modern tid

Med 1900-talet kom också den allmänt förekommande mekaniseringen av bygdens jordbruk liksom den till denna verksamhet knutna lagringen av spannmål med tillhörande sjöfart. Fortsatt uppgrundning och ändrade transportvillkor efter andra världskriget har inneburit att spannmålslagringen i Uppsala flyttats till Norrtälje och givit staden dess karaktäristiska silotorn.

Militärstaden

Sydväst om staden, i Stegelbäcksgatans förlängning, återfinns Nordronaområdet. Här ligger ett 60-tal byggnader som uppfördes 1952. Området uppfördes efter ”1940-års militära byggnadsutrednings typritningar” och tillfördes till Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3), vilka omlokaliserades från Stockholm 1952 och kom att byta namn 1957 till Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3). 1979 tillkom Luftvärnsskjutskolans stab, vilken flyttades från Väddö. Genom försvarsbeslutet 2000 upphörde all militärverksamhet i Norrtälje och området blev år 2001 förklarat som byggnadsminne.

Militär verksamhet

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
Lv 3	Stockholms luftvärnsregemente	1952–1957	Namnbyte till Roslagens luftvärnsregemente
Lv 3	Roslagens luftvärnsregemente	1957–2000	Avvecklat genom försvarsbeslutet 2000
LvSS	Luftvärnsskjutskolan	1979–1991
LvC	Arméns luftvärnscentrum	1991–1997
LvSS	Luftvärnets Stridsskola	1997–2000

Administrativa tillhörigheter

Norrtälje stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun med mindre delar av bebyggelsen efterhand i Estuna socken/landskommun och Frötuna socken/landskommun, varur Norrtälje 1622 utbrutits. Staden uppgick 1971 i Norrtälje kommun med Norrtälje som centralort.^[8]

Norrtälje har i kyrkligt hänseende hört till Norrtälje församling som 2001 uppgick i Norrtälje-Malsta församling. Områden i orten hör (har hört) till Estuna församling, från 2006 Estuna och Söderby-Karls församling, samt Frötuna församling.^[9]

Orten ingick till 1948 i domkretsen för Norrtälje rådhusrätt, därefter till 1971 i Mellersta Roslags domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår den i Norrtälje tingsrätts domsaga.^[10]

Befolkningsutveckling

Årtal 1800-2000	Invånare
1800	800
1860	1 199
1900	3 118
1950	6 489
2000	16189

Årtal 2015-2018	Invånare
2015	19365
2016	19668
2017	20322
2018	20721

Källa: Norrtälje kommun och SCB^[11]^[12]

Befolkningsutvecklingen i Norrtälje 1960–2020^[13]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1960	8 654
1965	10 591
1970	12 735
1975	12 784
1980	13 000
1990	14 420	703
1995	15 633	718
2000	16 189	745
2005	16 263	746
2010	17 275	754
2015	19 365	995
2020	22 018	1 092
Anm.: Sammanvuxen med Östhamra 2015.

Stadsbild

Norrtälje ligger vid Norrtäljevikens inre del och omges av småbruten odlingsbygd.

Det område som utgjorde Norrtälje stad till 1970 (då stadskommunen uppgick i Norrtälje kommun) och Norrtälje församling till 2000 (då församlingen uppgick i Norrtälje-Malsta församling) avgränsas i väster av Lommarsundet. Här låg Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3). I söder går gränsen i dalgången mellan Kyrksjön i Frötuna församling och Kvisthamraviken av Norrtäljeviken. I öster går gränsen i Broströmmens mynning i Norrtäljeviken. Här ligger Långgarns villaområde. I norr går gränsen strax norr om Norrtälje kriminalvårdsanstalt samt Vinglebacke vid riksväg 76. Härifrån går gränsen ut i sjön Lommaren.

Mitt igenom staden flyter Norrtäljeån som sedan mynnar i Norrtäljeviken. I Norrtäljes hamn ligger ångbåten S/S Norrtelje sedan 28 juli 1968. Båten levererades år 1900 till Norrtelje ångfartyg AB och har trafikerat ett flertal sträckor bland annat till Åland. Idag är ångbåten en restaurang. Restaurangen och dess personal medverkade i ett avsnitt av TV-programmet Kniven mot strupen under 2009, men har sedan dess bytt ägare.

Norrtälje har en välbevarad fabriksmiljö från 1900-talets första hälft, Pythagoras industrimuseum. Den gamla motorfabriken ligger centralt belägen och var en gång Norrtäljes största industriföretag. Idag är den gamla fabriken ett av landets bäst bevarade industriminnen med sin kompletta produktionslinje med bevarade ritningar och maskiner.

Ett stort antal fritidshus finns inom kommunen. Sommartid är Norrtälje en turistort.

I Norrtälje ligger Norrtäljeanstalten, ett av Sveriges största och säkraste fängelser.

Bostadsområden

Bolkadalen
Bältartorp
Färsna
Granparken
Gransäter
Kvisthamra
Mosebacke
Norrtälje Hamn
Solbacka
Solbacka gård
Solbacka strand
Fågelsången
Grossgärdet
Grind
Vigelsjö

Galleri

Utsikt västerut från Norrtälje Hamnplan.
Utsikt österut från Norrtälje Hamnplan.
Utsikt söderut från Norrtälje Hamnplan.
Utsikt norrut från Norrtälje Hamnplan.

Bildspel

1
Slut

Kommunikationer

Norrtälje har täta bussförbindelser med Stockholm (Tekniska högskolans busstation med närliggande tunnelbana). Det finns även direkt busstrafik till bland annat Uppsala, Hallstavik och Kapellskär.

Europavägen E18, som passerar söder om tätorten, slutar i sitt svenska avsnitt i Kapellskär där färjor till Finland, Estland och Polen tar över. Riksväg 76 går norrut från Norrtälje mot Östhammar och Gävle. Riksväg 77 går västerut och förbinder Norrtälje med Rimbo, Knivsta och Uppsala samt via länsväg 273 med Arlanda flygplats.

Norrtälje hade 1885–1969 järnvägsförbindelse (smalspår) med Uppsala och Stockholm över Rimbo (Stockholm-Roslagens Järnvägar). Ett hamnspår användes under några år i början av 1960-talet för direkttåg från Stockholm till de färjor som då utgick från Norrtälje.

Näringsliv

Bankväsende

Norrtälje stads och omgivnings sparbank grundades 1859. Den har bytt namn till Roslagens sparbank men är fortfarande fristående.

Upplands enskilda bank hade kontor i Norrtälje sedan 1800-talet. Stockholms diskontobank öppnade ett kontor i Norrtelje den 20 april 1903.^[14] Roslagens folkbank grundades i Norrtelje 1908. Den övertogs av Industribanken år 1918 som i sin tur togs över Nordiska handelsbanken, som år 1925 sålde sina kontor i Roslagen till Upplands enskilda bank.^[15] När Svenska Handelsbanken etablerade sig i Norrtälje tog man över folkbankens tidigare lokal.

Kända personer från Norrtälje

Jan Emanuel, entreprenör och politiker
Eddie Läck, hockeymålvakt
Margaretha Krook, skådespelare
Anna-Lena Lodenius, journalist
Ola Lustig, programledare
Moneybrother, musiker
Robbin Sellin, fotbollsspelare
Björn Waldegård, rallyförare
Peter Åslin, hockeymålvakt

Film- och TV-inspelningar

1939 - Norrtälje stad - Landstormens lilla Lotta
1946 - Norrtälje med omnejd - Saltstänk och krutgubbar
1981 - Anstalten Norrtälje - Varning för Jönssonligan
1992 - Pensionat Granparken, Hotell Roslagen och Lilla Torget - Ha ett underbart liv
1996 - Hotell Roslagen - Percy Tårar
1996 - Norrtälje stad - Kalle Blomkvist - Mästerdetektiven lever farligt
1996 - Norrtälje stad Sånt är livet
1998 - Norrtälje stad Pip-Larssons (TV-serie)
2002 - Hotell Okå Järnvägshotellet (Tv-serie)
2006 - Norrtälje Sportcentrum - Antikrundan
2007 - Lilla Torget - Wallander - Pyramiden
2011 - Lilla Torget - Kinesen
2017 - Campus Roslagen - Antikrundan

Se även

Norrtelje Tidning
Roden
Roslagen
Tälje, för mer information om namnet Norrtälje
Personer från Norrtälje
Byggnader i Norrtälje kommun
Lista över fasta fornminnen i Norrtälje (för omfattning av detta område, se Norrtälje stad#Sockenkod)

Referenser

Noter

^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 11 oktober 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 241
^ Sörenson, Ulf (2004). Vägvisare till Stockholms skärgård: en kulturguide från Understen till Landsort. Stockholm: Prisma. sid. 74–75. Libris 9409149. ISBN 91-518-4003-0
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrtälje tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090714122740/http://www.norrtalje.se/templates/Page____4163.aspx. Läst 13 februari 2009.
^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2018”. Statistikdatabasen. Arkiverad från originalet den 20 april 2019. https://web.archive.org/web/20190420154433/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/. Läst 22 september 2019.
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2010”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 16 juni 2011.
^ Aktiebolaget Stockholm Diskontobank Arkiverad 3 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Norrtelje Tidning, 17 april 1903
^ Nordbankens Upplandskontor avyttrade, Svenska Dagbladet, 1 oktober 1925

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Norrtälje.
Bilder & media

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-1] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[dd37014d46cb8506b1846f47bc0a25274a61be36-2] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-3] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[20915f4e9af42a57a35a579d639ac736eff914be-4] Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 11 oktober 2013.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-5] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[Svensk_uppslagsbok._Bd_20_(s._241)-6] [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 241

[Sörenson-7] Sörenson, Ulf (2004). Vägvisare till Stockholms skärgård: en kulturguide från Understen till Landsort. Stockholm: Prisma. sid. 74–75. Libris 9409149. ISBN 91-518-4003-0

[8] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[9] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.

[10] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrtälje tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[11] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090714122740/http://www.norrtalje.se/templates/Page____4163.aspx. Läst 13 februari 2009.

[12] ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2018”. Statistikdatabasen. Arkiverad från originalet den 20 april 2019. https://web.archive.org/web/20190420154433/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/. Läst 22 september 2019.

[13] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2010”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 16 juni 2011.

[14] Aktiebolaget Stockholm Diskontobank Arkiverad 3 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Norrtelje Tidning, 17 april 1903

[15] Nordbankens Upplandskontor avyttrade, Svenska Dagbladet, 1 oktober 1925

[3]

[1]

[2]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

Navigation

Navigering

Temaportaler