Norrlands trängbataljon

	Norrlands trängbataljon; (Trängbat/I 5)
	(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Vapen för Norrlands trängbataljon tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Norrlands trängbataljon
Datum	1893–2004 (111 år)
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Trängtrupperna
Roll	Utbildningsförband
Del av	Jämtlands fältjägarregemente
Storlek	Bataljon
Högkvarter	Östersunds garnison
Förläggningsort	Östersund
Färger	Blått och vitt
Marsch	"Norrlands trängkårs marsch" (Smith)
Dekorationer	NTKGM ; NorrltrkBM ; NorrltrkMSM
Befälhavare
Bataljonchef	Anders Andersson
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Förbandsfana m/1961
Truppslagstecken
Tilläggstecken

Norrlands trängbataljon (Trängbat/I 5), tidigare Norrlands trängkår (T 3), var ett trängförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1893–2004. Förbandsledningen var mot slutet förlagd i Östersunds garnison i Östersund.^[2]^[3]^[4]

Historia

Bildandet

Förbandet sattes upp 1893 som Norrlands trängbataljon och förlades till en början till Fredrikshovs slott i Stockholm i väntan på att kasernetablissement skulle uppföras i Sollefteå, dit flytten skedde 1898. År 1902 omorganiserades bataljonen till att bli Norrlands trängkår.

Rang- och ordningsnummer

Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer.^[5] Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet.^[6] När Norrlands trängkår bildades 1893 tilldelades kåren ordningsnumret № 3.

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För till exempel Norrlands trängkår innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen T 3. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.^[7]^[8]

1948 års försvarsbeslut

Genom försvarsbeslutet 1948 beslutade riksdagen att avveckla tygtrupperna och intendenturtrupperna som truppslag. De ingående förbanden i truppslagen uppgick under åren 1948–1951 i trängtrupperna. Genom den omorganisationen upphöjdes kåren den 1 juli 1949 till regemente och antog namnet Norrlands trängregemente (T 3). Den 1 juli 1951 tillkom Tredje intendenturkompaniet (Int 3). ^[2]

OLLI-reformen

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Västernorrlands regemente (I 21) med Västernorrlands försvarsområde (Fo 23) och bildade 1974 försvarsområdesregemente I 21/Fo 23. Detta medförde att Norrlands trängregemente som ingick i Västernorrlands försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente) och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Västernorrlands regemente, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).

Försöksorganisationen

Den 1 juli 1983 uppgick regementet i Sollefteå armégarnison (SAG), vilken var en försöksorganisation bestående av Västernorrlands regemente (I 21), försvarsområdesstaben (Fo 23) och Ångermanlandsbrigaden (NB 51). Den 30 juni 1990 upplöstes försöksorganisation och Norrlands trängregemente blev åter ett självständigt förband.^[9]

Försvarsbesluten

Som ett led i försvarsutredning 1988 föreslog regeringen i sin proposition 1989/90:9 att Norrlands trängregemente skulle avvecklas, men att en underhållsenhet skulle bibehållas i Sollefteå, för att istället ingå i Västernorrlands regemente. Vidare ansågs att något av arméförbanden i Boden borde ges ansvaret för den del av utbildningen vid T 3 som flyttas till övre Norrland.^[10] Någon avveckling av Norrlands trängregemente blev aldrig verklig, istället beslutades att Norrlands trängregemente skulle lämna sitt kasernetablissement på Trängvägen, för att samlokaliseras med Västernorrlands regemente (I 21) i kasernetablissementet i Hågesta. Inför försvarsbeslutet 1992 hade ÖB föreslagit att avveckla hela garnisonen, men regeringen ansåg då att de regionalpolitiska konsekvenserna vägde tyngre än de operativa och försvarsekonomiska konsekvenserna och ansåg att ÖB:s förslag framstod som mindre lämpligt. Med försvarsbeslutet kom samtliga utbildningsregementen som inte uppsatte ett krigsförband i storlek av ett regemente inte heller att benämnas regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisationen.^[11] I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och antog sitt gamla namn Norrlands trängkår (T 3).

Inför försvarsbeslutet 2000 stod det klart att en av de två trängkårerna, Göta trängkår (T 2) och Norrlands trängkår (T 3), skulle avvecklas. Regeringen ansåg att trängkåren i Skövde hade bäst förutsättningar till att utvecklas till en försvarsmaktsgemensam huvudenhet för underhållstjänst. Detta delvis på grund av att regeringen även föreslog en avveckling av Västernorrlands regemente (I 21) samt Ångermanlandsbrigaden (NB 21), vilket skulle lämna Norrlands trängkår ensamt inom Sollefteå garnison. Till Göta trängkårs fördel ansåg regeringen närheten inom Skövde garnison till mekaniserade förband, militärområdesverkstaden, mekanikerskola samt närhet till Försvarsmedicincentrum samt ett flertal större sjukhus. Dock ansåg regeringen att det borde finnas underhållsutbildning med vinterutbildning i norra Sverige, vilken då skulle förläggas till Östersunds garnison och samlokaliserades med Arméns tekniska skola (ATS) och Motorskolan (MS).^[12] Därmed avvecklades Norrlands trängkår den 30 juni 2000 som självständigt förband för att den 1 juli 2000 uppgå som en utbildningsbataljon under namnet Norrlands trängbataljon (Trängbat/I 5) i Jämtlands fältjägarregemente (I 5). Bataljonen började inordnas den 1 juli 2000 och den 31 mars 2001 var avvecklingsarbetet slutfört i Sollefteå.^[13]

I samband med försvarsbeslutet 2004 beslutade riksdagen att bataljonen tillsammans med Jämtlands fältjägarregemente skulle upplösas och avvecklas. Den 31 december 2004 avvecklades bataljonen och från den 1 januari 2005 övergick bataljonen till en avvecklingsorganisation, vilken fick verka fram till dess att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 30 juni 2006.^[14] ^[15] Den ceremoniella avvecklingen skedde den 8 april 2005 och den 17 juni 2005 genomfördes en gemensam avvecklingsceremoni för de förband och skolor i Östersunds garnison som berördes av försvarsbeslutet. Ceremonin hölls på Österängsparken i Östersund.

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

När förbandet bildades 1893 var det de första åren samgrupperade med Svea trängbataljon i Marieberg, Stockholm. I maj 1894 omlokaliserades förbandet till Fredrikshovs slott och den 7 maj 1898 flyttade förbandet in officiellt in i sitt nyuppförda kasernetablissement vid Trängvägen i Sollefteå. Kasernetablissementet kom under åren att utökas med två kasern, vilka uppfördes 1941 samt 1960. Den 1 juli 1992 skulle kasernområdet Remslemon på Trängvägen för att samlokaliseras med övriga förband i staden på Regementsvägen i Hågesta, där man förlades till Remselekasern. Den 6 augusti 1994 hölls en ceremoni över flytten, där Norrlands trängkår marscherade genom Sollefteå och togs emot av förbanden och dess personal i Hågesta.

Den 1 juli 2000 omlokaliserades förbandet en sista gång, då man lämnade Sollefteå och samlokaliserades med Jämtlands fältjägarregemente på Fältjägargränd i Östersunds garnison.^[4] I Östersund förlades trängbataljonen till kasern 3. Den 29 augusti 2001 nyinvigdes kasernen, då den bland annat hade försetts med nya våtutrymmen och ny ventilation, allt för att anpassa lokaliteterna till modern standard.^[16]

Detachement

T 3 Ljusdal (T 3 L) bildades den 1 januari 1946 som en mobiliseringscentral. Mobiliseringscentralen låg cirka 15 km nordost om Ljusdal längsmed Lostervägen. Den 31 mars 1957 avvecklades mobiliseringscentralen och övergick som förrådsort till Norrlands trängregemente.^[4]

T 3 Sandviken (T 3 S) bildades den 1 januari 1946 som en mobiliseringscentral. Mobiliseringscentralen låg cirka 6 km norr om Sandviken längsmed Järbovägen. Den 31 mars 1957 avvecklades mobiliseringscentralen och övergick som förrådsort inom Gävleborgs försvarsområde (Fo 21).^[4]

Heraldik och traditioner

Förbanden inom trängtrupperna saknade till en början en egen fana. Men vid trängtruppernas 50-årsjubileum den 1 september 1935 överlämnade chefen för Östra arméfördelningen Gösta Lilliehöök en fana till Norrlands trängkår. Den 10 september 1961 överlämnades förbandets andra fana, då av Arméchefen Thord C:son Bonde. Den 21 oktober 1995 mottog kåren sin sista fana, vilken överlämnades på Artillerigården i Stockholm av Arméchefen Åke Sagrén.^[2]

År 1994 instiftades Norrlands trängkårs förtjänstmedalj i guld (NTKGM),^[17] samt Norrlands trängkårs hedersmedalj i brons (NorrltrkBM).^[18] År 2000 instiftades Norrlands trängkårs minnesmedalj i silver (NorrltrkMSM).^[19]

Vid avvecklingen 2005 kom förbandets traditioner att överföras och förvaltas av Trängregementet (TrängR), som sedan den 1 januari 2005 är det enda aktiva trängförbandet i Sverige. På västra sidan av Fredrikshovs slott sitter en minnesplatta över förbandets tid i Stockholm. På Sollefteå kyrkogård har kåren en egen gravplats.^[2]

Förbandschefer

Regementschefer samt bataljon- och kårchefer verksamma under perioden 1893–2005:

1893–1897: Henrik Albin Stjernspetz
1897–1903: Nils Gustaf Hallström
1903–1907: Per Reinhold Georg Wilhelm von Heideman
1907–1908: Eduard Kraak
1908–1916: Berndt Reinhold Martin Festin
1917–1918: Richard Theodor Berg
1919–1924: Karl Erik Erhardt
1924–1929: Gösta Frössén
1929–1936: Carl Hilding Carlsson
1936–1944: Axel Joseph Einar Qvarnström
1944–1948: Sten Camitz
1948–1955: Bjarne Hemming Natt och Dag
1955–1958: Yngve Diurlin
1958–1963: Sigurd S:son Melin
1963–1972: Dag Nordenskjöld
1972–1974: Börje Wallberg
1974–1984: Per-Anders Lindespång
1984–1993: Björn Eklund
1994–1996: Urban Staaff
1996–1998: Jan Bergström
1998–1998: Leif Östberg (tillförordnad)
1998–2000: Per Lennerman
2000–2005: Anders Andersson

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
Kungl Norrlands trängbataljon	1893-11-03	–	1902-06-30
Kungl Norrlands trängkår	1902-07-01	–	1949-06-30
Kungl Norrlands trängregemente	1949-07-01	–	1974-12-31
Norrlands trängregemente	1975-01-01	–	1994-06-30
Norrlands trängkår	1994-07-01	–	2000-06-30
Norrlands trängbataljon	2000-07-01	–	2004-12-31
Avvecklingsorganisation	2005-01-01	–	2006-06-30

**Beteckningar**
№ 3	1893-11-03	–	1914-09-30
T 3	1914-10-01	–	2000-06-30
Trängbat(NT)/I 5	2000-07-01	–	2004-12-31

**Förläggningsorter, detachement och övningsfält**
Stockholms garnison/Fredrikshovs slott (F)	1893-11-03	–	1898-05-06
Sollefteå garnison (F)	1898-06-07	–	2001-03-31
Östersunds garnison (F)	2000-07-01	–	2006-06-30

Galleri

Fredrikshovs slott i Stockholm.
Minnestavla över Norrlands trängbataljons (samt övriga förband och skolor) tid vid Fredrikshovs slott i Stockholm.
Minnestavla över Norrlands trängregementes tid vid Nipan.
Flygbild över trängkasernerna i Sollefteå.
Kasernbyggnad vid Trängvägen i Sollefteå (1930-talet).
B-kasernen
(Stabs?)byggnad vid Trängvägen i Sollefteå
Kanslihuset
Det så kallade "klockhuset" på Trängvägen i Sollefteå.
Vy över kaserngården vid Trängvägen i Sollefteå.
Kasern vid Trängvägen i Sollefteå.
Minnesmedalj
Officersgrinden.
Filmsalen
Centralt övningsmaterielförråd (CÖF)
Mekskolan
D-Kasern.
Plutonofficersmäss.
Sjukhusbyggnad.
C-Kasern.

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Åren 1893–1898 var förbandet underställt chefen för 4. arméfördelningen, åren 1898–1901 chefen för 6. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för VI. arméfördelningen, åren 1928–1936 chefen för Norra arméfördelningen, åren 1937–1942 chefen för II. arméfördelningen, åren 1942–1966 chefen för II. militärområdet, åren 1966–1983 chefen för Nedre Norrlands militärområde, åren 1983–1991 chefen för Sollefteå armégarnison, åren 1991–1993 chefen för Nedre Norrlands militärområde, åren 1993–2000 chefen för Norra militärområdet, åren 2000–2004 chefen för Jämtlands fältjägarregemente.
^ Förbandsmarschen fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953, och för Norrlands trängbataljon den 27 november 2002.^[1]
^ Förtjänstmedalj i guld instiftad 1994.
^ Hedersmedalj i brons instiftad 1994.
^ Minnesmedalj i silver instiftad 2000.
^ Andersson blev sista chefen för förbandet.

Noter

^ Sandberg (2007), s. 72
^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 277-279
^ Kjellander (2003), s. 293-294
^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 42
^ von Konow (1987), s. 19
^ Björkenstam (1994), s. 10-11
^ von Konow (1987), s. 18
^ Björck (1996), s. 301
^ Holmberg (1993), s. 42
^ ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 7 maj 2016.
^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvarets-utveckling-till-och-med-budgearet_GF03102. Läst 7 maj 2016.
^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 11 maj 2016.
^ ”Årsredovisning 2002/underbilaga 2.1”. forsvarsmakten.se. Arkiverad från originalet den 13 april 2019. https://web.archive.org/web/20190413091329/https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2002/ar02_ubilaga_2_1.pdf. Läst 14 maj 2018.
^ ”Regeringens proposition 2004/05:43”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/forsvarsmaktens-grundorganisation_GS0343/html. Läst 14 maj 2018.
^ ”Årsredovisning 2008/bilaga 2”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2008/bilaga-2-arsredovisning-2008.pdf. Läst 14 maj 2018.
^ ”Kasern 3 invigs”. Arkiverad från originalet den 19 december 2001. https://web.archive.org/web/20011219085859/http://www.i5.mil.se/index.php?c=news&id=3854. Läst 27 september 2020.
^ ”NTKGM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={47D234F6-2662-4B6B-8B74-69714ED5469B}. Läst 14 maj 2018.
^ ”NorrltrkBM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={1BD316AF-306C-46BF-A73A-48CB426DC18B}. Läst 14 maj 2018.
^ ”NorrltrkMSM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={5D11A5B1-5732-48BB-85E7-7E5064B237ED}. Läst 14 maj 2018.

Tryckta källor

Björck, Rolf, red (1996). Kronobergs regemente under 1900-talet. Växjö: Kronobergs regementes historiekomm. Libris 2275928
Björkenstam, Knut, red (1994). Så levde man på Kungsbäck: Hälsinge regemente i Gävle 1909–1994: minnesbilder från ett regemente i förvandling. Ljusdal: Hälsinge regemente. Libris 7450121. ISBN 9163027356
Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. ISBN 91-87184-74-5
von Konow, Jan (1987). Om utvecklingen av rangordning och nummersystem i svenska armén. Stockholm: Föreningen Armémusei vänner. Libris 8840153. https://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/am-arsbok-47-1987-jan-von-konow.pdf
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8

Vidare läsning

Kjellander, Bo, red (1993). Norrlandsträngen: Fredrikshov - Remsle mo : 1893-1993. Sollefteå: Fören. Norrlandsträngen 100 år. Libris 7449378. ISBN 91-630-1682-6

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Norrlands trängbataljon.
Bilder & media
Sollefteå museum
T 3 kamratförening
Bebyggelseregistrets anläggningspresentation - Remsle 13:64, NORRLANDS TRÄNGREGEMENTE/T3, Kasernetablissemang

[1] Åren 1893–1898 var förbandet underställt chefen för 4. arméfördelningen, åren 1898–1901 chefen för 6. arméfördelningen, åren 1902–1927 chefen för VI. arméfördelningen, åren 1928–1936 chefen för Norra arméfördelningen, åren 1937–1942 chefen för II. arméfördelningen, åren 1942–1966 chefen för II. militärområdet, åren 1966–1983 chefen för Nedre Norrlands militärområde, åren 1983–1991 chefen för Sollefteå armégarnison, åren 1991–1993 chefen för Nedre Norrlands militärområde, åren 1993–2000 chefen för Norra militärområdet, åren 2000–2004 chefen för Jämtlands fältjägarregemente.

[3] Förbandsmarschen fastställdes 1953 genom arméorder 33/1953, och för Norrlands trängbataljon den 27 november 2002.^[1]

[4] Förtjänstmedalj i guld instiftad 1994.

[5] Hedersmedalj i brons instiftad 1994.

[6] Minnesmedalj i silver instiftad 2000.

[7] Andersson blev sista chefen för förbandet.

[2] Sandberg (2007), s. 72

[Braunstein_(2003),_s._277-279-8] [a b c d] Braunstein (2003), s. 277-279

[Kjellander_(2003),_s._293-294-9] Kjellander (2003), s. 293-294

[Holmberg_(1993),_s._42-10] [a b c d] Holmberg (1993), s. 42

[11] von Konow (1987), s. 19

[12] Björkenstam (1994), s. 10-11

[13] von Konow (1987), s. 18

[14] Björck (1996), s. 301

[15] Holmberg (1993), s. 42

[16] ”Regeringens proposition 1989/90:9”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-armens-utveckling-och-totalforsvarets_GD039. Läst 7 maj 2016.

[17] ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvarets-utveckling-till-och-med-budgearet_GF03102. Läst 7 maj 2016.

[18] ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 11 maj 2016.

[19] ”Årsredovisning 2002/underbilaga 2.1”. forsvarsmakten.se. Arkiverad från originalet den 13 april 2019. https://web.archive.org/web/20190413091329/https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2002/ar02_ubilaga_2_1.pdf. Läst 14 maj 2018.

[20] ”Regeringens proposition 2004/05:43”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/forsvarsmaktens-grundorganisation_GS0343/html. Läst 14 maj 2018.

[21] ”Årsredovisning 2008/bilaga 2”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2008/bilaga-2-arsredovisning-2008.pdf. Läst 14 maj 2018.

[22] ”Kasern 3 invigs”. Arkiverad från originalet den 19 december 2001. https://web.archive.org/web/20011219085859/http://www.i5.mil.se/index.php?c=news&id=3854. Läst 27 september 2020.

[23] ”NTKGM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={47D234F6-2662-4B6B-8B74-69714ED5469B}. Läst 14 maj 2018.

[24] ”NorrltrkBM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={1BD316AF-306C-46BF-A73A-48CB426DC18B}. Läst 14 maj 2018.

[25] ”NorrltrkMSM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0B8DEA56-8EFE-4F40-8E85-1808C879F97A}&listmode=0&medal={5D11A5B1-5732-48BB-85E7-7E5064B237ED}. Läst 14 maj 2018.

[a]

[b]

[c]

[d]

[e]

[f]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[1]

Navigation

Navigering

Temaportaler